Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 10 - Termonukleära experiment, av Jan Flinta - Arbetsekonomen och arbetarna, av Bertil v. Alfthan - Föreskrifter för bågsvetsanläggningar, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trots kvadratiskt temperaturberoende kan bero
på temperaturutjämnande strålningsförluster
orsakade av föroreningarna i gasen.
En apparat3 av samma typ som Zeta, kallad
Sceptre III, består av en aluminiumtoroid med
115 cm medeldiameter; rördiametern är 30
cm. Ett kondensatorbatteri på 150 ^F laddat
till 30 kV (0,07 MWs) urladdas genom en 16
varvs primärlindning på en 4 t magnetkärna
som går genom toroiden. Trycket i denna är
0,5—9 jth. Röret omges av en lindning som ger
ett 0,1 Wb/m2 axiellt magnetfält. En analys av
ström-spänningskurvorna har visat att 50—
90 % av det axiella fältet komprimeras i
urladdningen. Urladdningsströmmen blir högst
200 kA.
Ju starkare det axiella magnetfältet är, och ju
högre kondensatorspänningen är, desto större
blir urladdningsströmmen. Denna når
maximum efter ca 0,2 ms. Man har uppmätt
neutrondoser på högst 105 neutroner per puls
vilket är ungefär tiondelen av de doser som
erhållits i Zeta. Den högsta temperaturen har
bestämts till 4 100 000°K.
Man har påvisat syre, kol, koppar och
aluminium i gasen. Dessa föroreningar antas uppstå
genom ljusbågar över de gap i toroiden som
måste finnas för att den inducerade
elektromotoriska kraften inte skall kortslutas. Gasens
temperatur växer inte med växande
urladdningsspänning därför att mängden
föroreningar och därmed strålningsförlusterna samtidigt
växer.
Man har ställt upp en formel, enligt vilken
plasmatemperaturen stiger med 0,6 :e potensen
av tillgänglig kondensatorenergi per cm
urladdningssträcka och med 0,4 :e potensen av
trycket och inducerad elektrisk fältstyrka samt
med 1,6 :e potensen av urladdningsrörets
diameter.
Diskussion
Förutsättningarna för en termonukleär
reaktion är:
sammanhållning av en gas med mycket hög
temperatur så att den isoleras från behållarens
väggar;
åstadkommande av så hög temperatur att
deuteriumkärnorna reagerar med varandra.
En kritisk analys av resultaten från försöken
i Zeta visar att man otvivelaktigt nått så hög
temperatur att fusion av deuteriumkärnor skett
på grund av den allmänna värmerörelsen.
Möjligen kan dock en viss acceleration av
joner ske på grund av spänningen (2 kV per
varv) i urladdningens centrum, men den korta
fria väglängden begränsar starkt den energi
som kan uppnås. Jonacceleration kan dock
bidra till gasens mycket snabba upphettning
som enligt Spitzer2 inte kan förklaras teoretiskt
som resultat av elektron-jonkollisioner.
En allmän bedömning av de relaterade
försöksresultaten ger vid handen att man med
ännu större kondensatorbatterier och större
urladdningsrör kan förlänga pulstiden och
samtidigt höja plasmatemperaturen. Det
fordras emellertid en ökning av pulstiden till den
1 000-faldiga och temperaturen till den
50-fal-diga för att den frigjorda energin skall bli så
stor att processen blir självförsörjande.
Även om man lyckas öka pulstiden så
mycket, upphör reaktionen när
urladdningsströmmen tar slut och magnetfältet försvinner.
Magnetfältet är nödvändigt för reaktionens
fortlöpande. Inte förrän man på allvar går in för
en kontinuerlig process med stationärt
magnetfält kan man skönja en utveckling som kan
leda till en praktisk lösning av problemet att
utnyttja den termonukleära energin8. Man kan
hoppas att amerikanarnas Stellarator som
väntas bli färdig 1960 eller 1961 skall föra
utvecklingen ytterligare framåt. Jan Flinta
Litteratur
•
1. Thonemann, P C m.fl.: Controlled release of
thermo-nuclear energy. Production of high temperatures and
nuclear reactions in a gas discharge. Nature 181 (1958) s. 217
—220.
2. Spitzeh, L: Co-operative phenomena in hot plasmas.
Nature 181 (1958) s. 221—222.
3. Allan, N L m.fl.: A stabilized high-current toroidal
discharge producing high temperatures. Nature 181 (1958) s. 222
—224.
4. Burkhardt, L C m.fl.: Magnetic measurement of plasma
confinement in a partially stabilized linear pinch. Nature
181 (1958) s. 224—225.
5. Hagerman, D C & Mather, J W: Neutron production in
a high-power pinch apparatus. Nature 181 (1958) s. 226—228.
6. Burkhardt, . L C & Lovberg, R H: New confinement
phenomena and neutron production in a linear stabilized
pinch. Nature 181 (1958) s. 228—230.
7. Honsaker, J: Neutrons from a stabilized toroidal pinch.
Nature 181 (1958) s. 231—233.
8. Flinta, J: Den termonukleära reaktorn. Tekn. T. 87
(1957) s. 1109—1115.
Arbetsekonomen och arbetarna. Ju djupare vi
tränger in i teknikens tidsålder, desto mera minskas
antalet människor, som fordras för den direkta
produktionen av nyttigheter. Men i motsvarande
grad ökas behovet av dem som är sysselsatta med
planering och med att hålla den maskinella
utrustningen i stånd. Med andra ord, kraven på den
mänskliga faktorn ökas ständigt.
Viktigare än att behärska den rena teknik, som
utbildats på arbetsekonomins område, är att
arbets-ekonomerna förmår sätta sig in i arbetarnas
förhoppningar och ambitioner samt hos dem väcka
ett levande intresse för att i samverkan med
arbets-ekonomerna driva upp produktiviteten. Ett av de
större fel, som vi tidigare begått, är att vi icke
informerat arbetarna tillräckligt utan antagit att de
automatiskt föreställer sig att allt, som är bra för
förelaget, också är bra för dem. Aktuella exempel
visar alt särskilt goda resultat (prestationsökningar)
har nåtts, när arbetsekonomerna diskuterat sina
förbättringsförslag med arbetarna (David H Nicholson
i "Fortschrittliche Betriebsführung" bd 4. Berlin
1958). Bertil v. Alfthan
Föreskrifter för bågsvetsanläggningar. Nya
föreskrifter om utförande och skötsel av
bågsvetsanläggningar har utfärdats den 27 januari 1958 och
träder i kraft den 1 april 1958. De behandlar bl.a.
strömförsörjning, skydd mot oavsiktlig beröring,
ledningar, uttags- och skarvdon (Kommerskollegii
Författningssamling Ser. A 1958 nr 2). Wll
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 jf^l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
