- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
218

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 10 - Nybyggen - Kaplanturbin med 10 skovlar, av P-G Fällström - Kanadas andra stora atomreaktor, av SHl - Laxtrappa vid Linafallet, av M Haglund — G Lbg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hetsturbinens verkningsgrad till 88,5, 89,3 89,0 resp.
87,5 °/o. Även kavitationssäkerheten hade optimum
vid 4 o/o åtsnörning. Försök med 2 °/o åtsnörning
över löphjulet förbättrade inte verkningsgraden.

Vid 1,5, 3 och 5 mm spalt mellan skövlar och
löp-hjulskammare blev verkningsgraderna 88,6, 87,5
resp. 86,8 %>.

Genom ändring av sugrörsformen kunde man höja
modellverkningsgraden med 1,5 %>. ökning av
spiralens inloppsdiameter höjde inte
verkningsgradstoppen, men verkningsgradskurvan försköts mot
större last. Prov med olika former på navkonan
visade ingen skillnad i kavitationshänseende (Mirko
Vitar i Water Power dec. 1957 s. 446—451).

P-G Fallström

Kanadas andra stora atomreaktor

Vid slutet av 1957 igångkördes forskningsreaktorn
NRU i Chalk River. Dess effekt, 200 MW, är fem
gånger så stor som den tio år gamla NRX:s. Utom
för forskning skall reaktorn användas för
framställning av plutonium och radioisotoper. Den är
unik, då ingen annan reaktor ger dess stora
neutronflöde i kombination med lika stora
experimentmöjligheter. Både AEG i USA och AEA i
Storbritannien har tingat experimentutrymnie i NRU.

Reaktorn, liksom NRX, har naturligt uran som
bränsle och tungt vatten som moderator och
kylmedel (Nucleonics dec. 1957 s. 25). SHl

Laxtrappa vid Linafallet

I Kalix älv kan laxen i allmänhet inte komma
längre upp än till det 9 m höga, koncentrerade
Jokkfallet, 110 km från mynningen. I det betydande
biflödet Ängesån kan vandringsfisken ta sig fram
ytterligare 150 km. Ängesån har i sin tur ett
tillflöde, Linaälven, som har för fisken lämpliga
reproduktionsområden. Älven bildar emellertid nära ut-

Fig. 1. Lina fallet.

loppet ett 16 m högt lodrätt fall. som hindrar fiskens
uppgång, fig. 1. Malmbergets jakt- och
fiskevårdsförening har nu med stöd av stat och kommun
låtit bygga en laxtrappa förbi fallet.

Älven är ovanför fallet 100 m bred men vid fallet
endast 30 m. Intill fallet finns ett par 3—5 m breda
bergraviner. Nedanför fallet blir älven 150 m bred
och där står regelbundet lax och havslaxöring i
betydande antal.

Fiskvägen, som delvis förlagts i ravinerna, har
dimensionerats för vattenförbrukningen 6 m3/s.
Totala längden är 208 m, maximilutningen är 1 : 10,
bredden 3 m och avståndet mellan
betongtvärväggarna ca 4 m, fig. 2. Intaget på uppströmssidan
utgöres av en under vattenytan utformad, 3,5 m bred

Fig. 2. Plan av
fiskvägen.

218 TEKNISK TIDSKRIFT 1958

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 5 23:26:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free