Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 11 - Förbränningstemperatur och eldstäder, av Wilhelm Gumz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förbränningstemperatur
och eldstäder
Doktoringenjör Wilhelm Gumz, Essen
Betydelsen av förbränningstemperaturen i
eldstäder och dennas inverkan på eldstädernas
utformning är vid första påseendet ett ämne
av mycket allmän natur, men även ur ganska
allmänna betraktelser kan man komma till
konkreta slutsatser för eldningsteknikens vidare
utveckling.
Förbränningstemperatur
Att strängt definiera förbränningstemperaturen
är knappast möjligt, då man varken genom en
enkel mätning eller en enkel beräkning kan
komma till ett entydigt resultat.
Visserligen kan man definiera en "teoretisk
förbränningstemperatur" som den temperatur
som man kan beräkna ur ämnesbalanser och
värmebalanser vid omsättningen av bränsle
och oxidationsmedel till slutprodukterna efter
förbränningen. Beräkningen av denna förbrän-
Sammandrag av föredrag i Värmeströmsgruppen inom
Specialföreningen Mekanik den 12 november 1957.
| 0 500 1000 1500 C
Temperatur
Fig. i. Temperaturförlopp i brånslebädden vid
rosteldning.
662.612.5 : 662.91
ningstemperatur är dock ej så enkel, emedan
man måste ta hänsyn till gasens dissociation
vid de höga temperaturer det här gäller.
Denna teoretiska högsta temperatur är emellertid
inte avgörande och kan i allmänhet inte
påvisas i eldstäderna. Den teoretiska
förbränningstemperaturen förutsätter nämligen att
förbränningen sker förlustfritt, alltså antingen
i ett oändligt litet rum eller på oändligt kort
tid.
Förbränningen i en eldstad är tvärtom ett
ändligt, ofta ej ens avslutat förlopp, som
försiggår i ett ändligt rum och ger en mycket
in-homogen temperaturfördelning. Därtill
kommer förskjutningar av temperaturnivån genom
värmeavgivning och värmning av material,
särskilt förbränningsrester, så att det är svårt
att finna en definition på den verkliga
förbränningstemperaturen.
Rosteldning
Som exempel på svårigheterna att definiera
förbränningstemperaturen kan nämnas
rosteldning med en vilande bränslebädd av
kornfor-migt bränsle. För enkelhets skull antas att
bränslet utgörs av koks. I denna bränslebädd
kan man särskilja åtminstone fyra zoner med
olika temperaturer, nämligen hålrummen
mellan koksstyckena, där endast gasreaktioner
äger rum, det inre av koksstyckena, som ännu
inte har deltagit i förbränningen och därför
har en mycket låg temperatur, koksstyckenas
yta, dvs. gränsskiktet mellan den fasta och den
gasformiga fasen, som mycket aktivt deltar i
förbränningen, och slutligen koksskiktet
närmast under ytan, som nås av gasdiffusionen
och deltar i förbränningen med en intensitet
som avtar med djupet under ytan. I vart och
ett av dessa fyra rumselement har man olika
temperaturer, i huvudsak bestämda av
förbränningsförhållandena.
Man kan undersöka temperaturen i en rostbädd
genom att dränka in koksstycken med olika
nietallsaltlösningar, såsom manganklorid,
kopparklorid och silvernitrat. Dessa koksstycken
bränns tillsammans med andra lika stora
koksstycken, och vid olika tillfällen tar man ut de
218 TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
