Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 11 - Förbränningstemperatur och eldstäder, av Wilhelm Gumz - Hur främjar förmannen produktiviteten? av Bertil von Alfthan - Jordgas i Skottland, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bränningsförloppet ligger inom vissa rätt snäva
temperaturgränser, vilka måste avpassas efter
bränslets natur och därför ligger något lägre
för de högreaktiva bränslena brunkol och torv
och något högre för stenkol ocli koks, som har
lägre aktivitet.
Problemet är dock inte slutgiltigt löst utan
mycket arbete återstår.
Litteratur
1. Gumz, W: Nasse Verbrerinung. Mitt. Vereinig.
Grosskes-selbesitzer h. 31 (1954) s. 279—297.
2. Gumz, W: Die Vorgänge in den Feuerungen bei hohen
Temperaturen. Mitt. Vereinig. Grosskesselbesitzer h. 38 (1955)
s. 733—746.
3. Mackowsky, M-Th.: Das Verhalten der Kohlemineralien
bei hohen Verbrennungstemperaturen unter Berüeksichtigung
langsamer und schneller Aufheizung. Mitt. Vereinig.
Grosskesselbesitzer h. 38 (1938) s. 746—752.
4. Schneider, Barbara: Das Verhalten der mineralischen
Anteile der Steinkohle bei der Verbrennung. Glückauf 92
(1956) s. 895—905.
5. Gumz, W: Zum Problem der Heizflächenversehmutzung
an Kesselanlagen. Brennstoff-Wärme-Kraft 8 (1956) s. 110—
115.
6. Pulverized eoal firing in Germany: Development and
trends. Second Pulverized Fuel Conference London 1957
Paper 16.
Hur främjar förmannen produktiviteten? I en
utredning, gjord av Radio Corporation of America
och kontrollerad av Yale-universitetet, konstateras,
att förmännen inom industrin anser sina främsta
uppgifter bestå i: produktionsplanering,
personalvård, kvalitetskontroll, kostnadsfrågor och
metodangelägenheter. Dessa uppgifter upptar 78 °/o av
förmännens tid — och därav metodangelägenheterna
8 °/o.
De flesta moderna företag i Amerika har
heltids-arbetande metodutvecklingslag, som har till
uppgift att öka produktiviteten. Huvudmomenten inom
denna verksamhet är: produktutformning,
produktionsutformning, maskin- och verktygsutformning
samt "industrial engineering", som innebär
koordinering av de tre förstnämnda momenten. Det är
viktigt att man får till stånd ett nära samarbete
mellan metodspecialisterna och förmännen. Därvid
gäller det att ta vara på erfarenhet, tankeskärpa
och iakttagelseförmåga — samt numera främst
forskningssinne och målmedveten
tankekoncentration. En riklig användning av detaljerade
beskrivningar rekommenderas enligt Rudyard Kiplings
schema: "I keep six honest serving men — (they
taught me all I know) — their names are What
and Why and When, — and How and Where and
Who."
Beskrivningarna är den bästa hjälpen att uppdaga
de "tidstjuvar" som hämmar produktiviteten:
transporter, mellanlagringar, inspektion samt ovetskap
om snabbare hjälpmedel. Genom de detaljerade
skriftliga framställningarna av arbetsmetoderna får
förmännen bättre klart för sig, att allt arbete, som
icke ökar materialets värde eller förbättrar
planeringen eller ger värdefull tillskottsinformation,
innebär reducerbar spilltid.
Förmannen är en nödvändig hjälpreda för
specialisten som skall utforma metoden. Men han måste
entusiasmeras för denna funktion. De två
huvudhindren för metodförbättringar är motståndet mot
förändringar och överkänslighet för kritik. Dessa
måste övervinnas, och detta är allt annat än lätt,
emedan de är hårt inrotade egenskaper.
Framför allt på denna punkt tillkommer det den
högsta företagsledningen att ingripa. Det är
nödvändigt att man åstadkommer en
produktivitets-och metodreformvänlig anda inom hela företaget,
som genomsyrar det från ledningen ända ned till
arbetarna.
Denna den högsta företagsledningens huvudroll för
att höja näringslivets produktivitet framhålles flitigt
från amerikanskt håll. Den förtjänar att beaktas
hos oss i Sverige i långt högre grad än vad hittills
varit fallet. Detta är nödvändigt för att vi i det
långa loppet skall kunna hävda oss i den
internationella konkurrensen.
Vi bör snarast möjligt växa ifrån uppfatttningen,
att den vetenskapliga företagsledningen är en liten
teknisk detalj, vars ledning kan anförtros åt
linjeinstanser på mellannivå.
Inga avundsjuka mellaninstanser bör få inskjuta
sig mellan den högsta företagsledningen, som ger
verkställighetsorderna, och metodavdelningen, som
utformar förslagen till åtgärder för ökad
produktivitet.
Tanken att i ökad mån få förmännen att
medverka i produktivitetsfrämjandet är ett uttryck
för tanken, att det främst kommer an på ett gott
samarbete mellan dem, som har den tekniska
erfarenheten, och dem som är specialutbildade och
tränade i att organisera den mänskliga
arbetsinsatsen [Clem Zinck i Advanced Management 23 (1958)
jan. s. 12], Bertil von Alfthan
Jordgas i Skottland. I Midlothian i Skottland
utnyttjas nu jordgas som stadsgas i Musselburgh och
flera mindre samhällen i närheten. Gasen fås från
en antiklinal i en ås ca 165 m över havet tätt intill
byn Cousland ca 6,5 km sydost om Musselburgh,
Antiklinalen upptäcktes 1938, och största delen av
den kännedom man nu har om den har erhållits
genom ett borrhål, som gjordes före andra
världskriget, och ett från 195-1. Dess strykning anses vara
öst-västlig, och jordgasen förekommer i porös,
kalkhaltig sandsten på 483—500 m och 525—530 m
djup.
Sandstenen har 15 °/o porositet och förekommer i
form av en dom tillsluten med vatten på 520 m
djup. Domens medeldiameter ovan vattenytan
uppskattas till 760 m. Sandstenens övre yta är täckt
med tätt berg som hindrat gasen att gå bort. Dess
porer är fyllda med en blandning av ca 40 °/o vatten
och 60 °/o gas, som står under 43,4 kp/cm2
övertryck.
Det har visat sig att man inte kan få ut gas utan
svårigheter på grund av medfört vatten från lager
under grundvattennivån. Det gasproducerande
borrhålet har därför blockerats med betong på 507 m
djup, och hål har gjorts i betonginklädnaden på det
övre sandstenslagrets nivå (483—500 m djup). Man
har provat gasreserven genom produktionsprov på
upp till 113 000 m3/dygn. Härvid sjönk gastrycket
till 29 kp/cm2, men det steg på 10 min till 42 kp/cm2
så snart gasuttaget upphört; efter 1 h hade det nått
utgångsvärdet 43,4 kp/cm2.
Gasttryekets snabba återhämtning anses tyda på
att betydande mängd gas finns i sandstenslager,
vilka kommunicerar med Cousland-antiklinalen. Man
har ännu inte med säkerhet kunnat uppskatta
gas-reservens storlek, men allmänt anses att man kan
få ut 30 000 000 m3 ur det borrhål som nu utnyttjas.
Gasen har ett värmevärde av 8 300—8 550 kcal/m3.
Den innehåller 90 °/o metan, 3 %> etan, ca 1 °/o
propån och 6 °/o kväve; den är svavelfri (T S
RlC-ketts & D C Elgin i Nature 28 dec. 1957 s. 1444—
1445). SHl
218 TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
