Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 13 - Moderna telefonapparater, av Åke Kåell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 7. Ljudspektrum för–-äldre ringklocka,
klocka med resonatorer.
några år förenklades schemat något, och mail
använde då tre varistorer.
De två första varistorerna (fig. 8 nedtill),
från vänster räknat, har sin resistans bestämd
av likströmsmatningen. Vid lång linje, dvs. låg
ström, har varistorerna hög resistans och
påverkar inte kretsen. Sändning och mottagning
är då de bästa möjliga och balansen ger låg
sidton, vilket frestar abonnenten att höja
rösten något. Vid mycket kort linje stjäl den första
varistorn taleffekt vid både sändning och
mottagning, och den andra varistorn försämrar
balansen, varigenom sidtonen ökar och
abonnenten sänker rösten. Den tredje varistorn är inte
av kiselkarbidtyp, ty man har inte lyckats få
Fig. 8. Principiell apparatkoppling, upptill generell
krets, i mitten vanlig tillämpning, nedtill samma med
varistorer för transmissionsutjämning. Den generella
kopplingen innehåller tre induktivt kopplade kretsar
där mikrofon—hörtelefon och linje balanseras. Den
vanliga tillämpningen härrör från England och
sammankopplar från vänster, linje, mikrofon, balans och
hörtelefon.
de rätta värdena med den principen ännu. Den
består i stället av två parallellt motkopplade
likriktarbrickor. Denna varistors uppgift är att
undertrycka obehagliga spänningstoppar, dvs.
att fungera som chockskydd.
Moderna apparattyper
På Western Electric-apparaten, typ 500 (fig. 9),
är kåpa och handmikrotelefon av termoplast
och utföres i nio olika färger. Om man bortser
från liandmikrotelefonen är alla
apparatorganen monterade på bottenplåten, även
fingerskivan, som är mera liggande än på äldre
apparater för att kåpan lätt skall kunna träs på.
Siffrorna är placerade utanför hålskivan och
den breda låga fronten i kombination med den
korta, platta handmikrotelefonen ger
apparaten ett helt annat utseende än de traditionella
bakelitapparaterna har.
Apparaten är lätt bärbar genom ett grepp på
baksidan. Ringklockan har klangar med
resonatorer och en ljudstyrkereglering i tre steg.
Balanskopplingen med transformator,
motstånd, varistorer och kondensatorer är helt
inbakad i en liten hartsfylld låda. Formen på
denna apparat har så helt slagit igenom i USA,
att alla andra fabrikanter gör vad de kan för
att så mycket som möjligt efterlikna typen
inom de gränser som formskyddet sätter.
En tysk huvudlinje representeras av Siemens
& Halske, som lanserat en symmetrisk apparat
med enligt fabrikanten bekvämaste placering
av handmikrotelefonen (fig. 10). Kåpa och
handmikrotelefon är av termoplast och likaså
bottenplåten, som endast utgör ett skydd.
Apparatorganen är monterade på en särskild
hyllkonstruktion som är fäst i kåpan. Klockan
är kontinuerligt reglerbar men har inga
resonatorer. Kopplingen är fullt traditionell.
Ett annat tyskt fabrikat är Telephonbau und
Normalzeit (fig. 11). Förutom den ovanliga
formen har denna apparat en nyhet som börjat
prövas av flera tillverkare som velat undvika
investering i nya verktyg för termoplast.
Kåpan är nämligen av bakelit, men lackerad med
ett plastlack (i detta fall blå färg).
Handmikrotelefonen är i svart bakelit. Hålskivan är av en
vit härdplast. Apparaten är i övrigt
traditionell.
En modern engelsk apparat, fabrikat Etelco
(fig. 12), har vissa drag från L M Ericssons
gamla apparatform. Handmikrotelefonen är ny
och har en effektiv, enkel tratt. Både
handmikrotelefon och kåpa är av alkydharts, en
härdplast som i likhet med melaminplast kan
fås i ljusa färger med relativt god kvalitet.
Kopplingen är försedd med en komplicerad
balans för bästa möjliga sidtonsdämpning.
Apparaten har gjorts bärbar genom två
fingergrepp i kåpans sidor. Dessa gropar är
perforerade för att ge ventilation genom
apparaten, en egenskap som den engelska
tropikexpertisen värderar högt. I övrigt är apparaten
traditionell.
L M Ericsson har lanserat Ericofonen, fig. 13
304 TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
