Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 13 - Böcker - Metallhüttenmännisches Kolloquium in Freiberg am 19. und 20. Oktober 1956, av G B - Investigations of bond between reinforcement and concrete, av G Lbg - Thermal conductivities of building materials in dwelling construction, av Folke Hagman - Abnahmeversuche an Wasserturbinen, av Wll - Brennbare Industriestäube, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
presentanter för fem östeuropeiska länder.
Ämnesvalet rörde sig inom hela fältet för
metallhyttkons-ten och där förekom t.ex. termodynamik,
hydrome-lallurgisk anrikning, schaktugnssmältning, gasrening,
vakuumdestillation av metaller, användning av
spårämnen och beskrivning av forskningsinstitut. För
sex av föredragen har även diskussionen refererats.
Om diskussionsdeltagarna utgör ett genomsnitt av
åhörarna, rådde vid kollokviet stark östeuropeisk
majoritet.
Föredragen har i allmänhet god standard, och man
läser med intresse t.ex. den polske professorn
Krup-kowskis uppsats om användningen av
termodyna-miska storheter inom metallurgi och metallografi
samt hans österrikiske kollega Broda’s översikt över
användningen av radioaktiva isotoper inom
metall-lurgin. Ryske viceministern Kostin talade om
elek-trotermisk framställning av tunga metaller i
Ryssland och tysken Wagenmann om sina erfarenheter
av smältning av kopparskiffer med hjälp av syrerik
luft. Mindre behållning ger en artikel om kemisk
anrikning av ungerska manganmalmer. Helt utanför
sammanhanget står en reseberättelse från Bolivia.
Ehuru flertalet artiklar behandlar sådana områden
av metallhyttkonsten, som inte är aktuella för
förhållandena i vårt land. kan man inte frånkänna
häftet ett stort allmänt värde, och studiet av det bör
kunna verka stimulerande för metallurger av alla
specialinriktningar. G B
Investigations of bond between reinforcement
and concrete, av Per Olov Jonsson.
Cement-och Betonginst. Handl. 29. Stockholm 1957. 50 s.,
ill. 8 kr.
Vid Svenska Forskningsinstitutet för Cement och
Betong i Stockholm har under Per Olov Jonssons
ledning utförts undersökningar beträffande
vidhäftningen mellan betong och armeringsstål. Resultaten
redovisas i denna skrift. Undersökningarna tillkom
i samband med studium av vidhäftningens inverkan
på sprickbildningen i böjda balkar. Provkropparna
har utgjorts av cylindrar, vilkas längd var avsedd
att motsvara avståndet mellan närbelägna
böjdrag-sprickor i balkar. Cylindrarna hade genomgående
armering, som vid provningen belastades med
dragning i båda ändarna — liksom armeringen i böjda
balkar mellan två närbelägna sprickor. Resultaten
redovisas i ett antal diagram, som dock inte direkt
kan utnyttjas av konstruktörer, men som kan ligga
till grund för uppställning av formler för beräkning
av sprickvidden i betongen i balkar. G Lbg
Therma| conductivities of building materials
in dwelling construction, av T T Tuomola &
R R Ruso. Stat. Tekn. Forskn.-Anst.,
Helsingfors 1957. 9 s.
Skriften innehåller uppgifter om volymvikt och
värmeledningsförmåga för olika byggmaterial.
Förteckningen torde omfatta praktiskt taget alla
förekommande typer av material. Volymvikten och
värmeledningsförmågan anges i de svenska och engelska
måttenheter, som vanligen tillämpas av
byggtekniker. En viss källa till missförstånd utgör
beteckningen k, som vi ju vanligen använder för en
konstruktions värmegenomgångstal. I denna skrift
liksom i engelskspråkig litteratur överhuvud taget
betecknar däremot k värmeledningsförmågan
(’’värmeledningstalet") som hos oss betecknas med Å.
I denna skrift redovisade värden grundar sig i
huvudsak på undersökningar, som utförts av
Laboratoriet för Värmeteknik vid Statens Tekniska Forsk-
ningsanstalt i Helsingfors. Värdena är avsedda att
ligga till grund för beräkning av konstruktioners
värmegenomgångstal under praktiska förhållanden,
üet anges att de avser material med normal
fukthalt.
Det anges vidare att jämte
laboratorieundersökningarna även observationer gjorts på byggplatser
och undersökningar utförts rörande fukthalt och
andra relevanta faktorer, men det framgår ej klart
om med normal fukthalt avses värdet efter förvaring
i luft av normal fuktighet — s.k. laboratorietorrt
tillstånd — eller den fukthalt man på empirisk vägg
funnit i konstruktionerna. Detta värde kan ju växla
inom mycket vida gränser beroende på klimat,
årstid och konstruktionens utformning och medför ofta
att i praktiken uppmätta värmegenomgångstal
avsevärt avviker från beräknade värden. En annan
faktor, som visat sig i hög grad kunna påverka
värme-genomgångstalet är konvektion i porösa
isolermaterial till följd av vindpåverkan. Även här inverkar
givetvis i hög grad klimat och konstruktiv
utformning. Tidigare har man nog väl slentrianmässigt
beräknat konstruktioners värmegenomgångstal utan
hänsynstagande till inverkan av fukt och vind.
Särskilt missvisande har ett sådant förfarande visat
sig kunna vara, när det gäller nya och oprövade
konstruktioner.
De i den refererade skriften angivna värdena synes
i stort sett överensstämma med de värden, som
vanligen tillämpas i Sverige vid beräkning av
konstruktioners värmegenomgångstal. Folke Hagman
Abnahmeversuche an Wasserturbinen
(VDI-Wasserturbinenregeln, DIN 1 948, november
1957). Beuth-Vertrieb, Berlin 1957. 30 s., 44 fig.
13.20 DM.
Dessa normer för provning av vattenturbiner utgör
en bearbetning av föregående upplaga från 1930.
Arbetet har gjorts av en av Verein Deutscher
In-genieure tillsatt kommitté, där även representanter
från Österrike, Schweiz och Sverige medverkat.
Normerna inleds med allmänna bestämmelser och
en förteckning över olika begrepp med
beteckningar, definitioner och förklaringar. Som enheter
används här bl.a. för vattenström m3/s, för effekt kW
(hästkraften har alltså äntligen avskaffats) och
för kraft kp. Härefter genomgås olika garantier,
varpå behandlas provens utförande med uppgifter
om mätnoggrannhet samt modellprov.
Mätmetoderna ägnas stort utrymme (19 s.), speciellt
vattenmängdsmätningen. Wll
Brennbare Industriestäube.
Forschungsergeb-nisse. VDI-Berichte bd 19. VDI-Verlag,
Düsseldorf 1957. 102 s., 70 fig., 10 tab. 19,80 DM.
I detta häfte har samlats 13 rapporter över
forskningsarbeten som framlagts för utskottet
’’Brennbare Industriestäube" inom VDI:s fackgrupp
"Staub-technik". Ämne för avhandlingarna är uppkomsten
av stoftexplosioner samt åtgärder att undvika dem.
Sålunda behandlas elektrostatisk uppladdning och
tandning av stoft, stofts fysikaliska egenskaper,
kemiska och fysikaliska grunder för stofts
förbränning, beräkning av tändgränser och explosionstryck
samt redogörelse för inträffade stoftbränder och
stoftexplosioner.
För alla som har att göra med stoftproblem, såväl
inom industrin som vid kolpulveranläggningar är
den sammanställning som givits här av teknikens
nuvarande ståndpunkt på detta område mycket
värdefull. Wll
326 TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
