- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
333

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 14 - Hydrazin i ångkraftverk, av Wll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hydrazin
i ångkraftverk

546.171.5 : 621.187.12

Under ett tjugotal år har man med framgång
använt natriumsulfit som reduktionsmedel för
det syre som kan finnas kvar i vattnet i
ånganläggningar efter termisk avgasning, men på
senare år har man i vissa anläggningar börjat
använda hydrazin1 och även fått praktiska
erfarenheter härav s"u (Tekn. T. 1953 s. 634, 1954
s. 1100). Försökstiden har visserligen varit
relativt kort, men de resultat som kommit fram
tyder på att hydrazin i många fall är det
lämpligaste medlet för att avlägsna restsyret i
ma-tarvattnet.

Anledningen till att man i ångpannor börjat
använda hydrazin som reduktionsmedel i
stället för natrium- eller kaliumsulfit är att en
tillsats av dessa båda ämnen ökar salthalten i
pannvattnet och kan orsaka uppkomst i
pannan av svavelväte och under vissa
omständigheter svaveldioxid®. Särskilt i
högtrycksanläggningar, där det i stor utsträckning används
nickellegerade stål, kan svavelföreningar vara
farliga. I vissa fall kan man vid sulfittillsats
även få en sänkning av pH-värdet i
kondensatet. Hydrazin synes inte ge några skadliga
reaktionsprodukter.

För ångpannor av genomströmningstyp är
frånvaron av salter utslagsgivande, varför
hydrazin här är av särskild betydelse.

Hydrazins egenskaper.
Reaktionsförlopp

Hydrazin, som är ett starkt reduktionsmeder,
är en kväve-väteförening med formeln H„N •
NH2 eller N2H4. Den är en färglös i luften
rykande vätska med fryspunkten 1,8°C och
kokpunkten 113,5° C vid 1,013 bar. Med vatten
bildar den ett hydrat N,H4 • H20, som innehåller
64 % N2H4, smälter vid —51,7° C och har
kokpunkten 119,4°C. Ångan från hydrazin är
explosiv och giftig, och den är särskilt farlig för

ögonen. Flampunkten för hydrazin är vid
100 % koncentration 52,2°C, vid 64 % 72,8 och
vid 54,4 % 190°C, under det att man vid
koncentrationer under 40 % inte får någon
flampunkt. En 35 % lösning, som alltså är
ofarlig ur explosionssynpunkt, har smältpunkten
— 63,5°C och kokpunkten 109,7°C.

Reaktionen mellan hydrazin och det i vattnet
lösta syret kan tänkas följa ekvationen

N2H4 + 02—>N2 + 2H20 (1)

Huruvida reaktionen verkligen förlöper
direkt enligt ekv. (1) synes vara omstritt7,9.
Reaktionen synes katalyseras av järnoxider,
varvid man enligt Leicester13 skulle kunna få

6 Fe203 + N2H4 —► 4 Fe304 + N2 + 2 H20 (2)
4 Fe304 + 02-+ 6 Fe203 (3)

vilka summerade ger ekv. (1). Undersökningar
i en provpanna4 visar att reaktionen mellan
hydrazin och syre är en ytreaktion, som man
dock inte känner exakt. Reaktionen enligt
ekv. (2) är av särskild betydelse då man börjar
dosera hydrazin i en anläggning2.

Man kan emellertid vid överskott av hydrazin
i pannvattnet få en sönderdelning under
bildning av ammoniak:

3 N2H4 —> N2 + 4 NH3 (4)

Laboratorieundersökningar

Undersökningar i laboratorieskala över
hydrazins reaktionsförhållanden har gjorts på flera
håll, såsom av Straub11, Ellis och Moreland13,
Leicester7’13 och Zimmermann13.

Reaktion mellan hydrazin och syre
Enligt en undersökning av Straub11 i apparatur
av rostfritt stål erhölls praktiskt taget ingen
reaktion mellan hydrazin och syre vid låga
temperaturer och även vid högre var
reaktionshastigheten avsevärt lägre än för
natriumsulfit och syre, tabell 1. Vid prov med
järn-(III)oxid eller koppar(II)oxid reagerade
emellertid hydrazin vid lägre temperatur än
natriumsulfit.

Om det inte finns några katalytiskt verkande
ytor blir reaktionen med hydrazin således
mycket långsam. Vid närvaro av katalysatorer,
främst järnoxid, får man såväl enligt
laboratorieprov som fullskaleprov mycket snabbare
reaktioner. Som katalysator kan också aktivt
kol användas.

Tabell 1. Reaktion av vattenlöst syre med NasSOs och Nfl^ tillsatserna uttryckta i ekvivalent
mängd syre i förhållande till syre i vattnet11

Temperatur ..................... °C 29 29 29 29 204 204 204

pH-värde ....................................................8,0 8,0 9,3 8,0 8,0 8,0 8,0

Kontakttid ..................... min 10,5 10,5 10,5 21 10,5 10,5 10,5

Tillsatt syremängd ........... mg/kg 0,05 0,095 0,095 0,095 0,095 0,05 0,02

Na2S03: tillsatskvot .......................3,3 1,7 1,7 1,7 3,3

syrereduktion ........... ®/o 100 63 85 100 100

Na2H4: tillsatskvot ..................................3,1 1,6 1,6 1,6 3,3 7,7

syrereduktion ........... °/o 0 0 0 17 26 40

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 5 23:26:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free