Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 14 - Bildäckskord, av Rune Wirén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bildäckskord
Överingenjör Rune Wirén, Alvenäs, Vålberg
Ända fram till 1940 användes praktiskt taget
bara bomull som kord i bildäck. När det under
andra världskriget blev ont om bomull började
man på allvar använda rayon, som man snart
fann vara bättre. Försök med rayonkord
gjordes redan 1924, men först 1936 erhölls i USA
de första tillfredsställande däcken sedan man
undanröjt de svåraste bristerna hos rayonet,
låg hållfasthet och dålig adhesion till gummi.
Övergången från bomull till rayon fördröjdes
dock genom det senares relativt höga pris.
Först 1942—1943 satte förbrukningen av
rayonkord fart och 1952 var bomullskorden
praktiskt taget utslagen. Däck med rayonkord är nu
inte bara bättre utan också billigare än däck
med bomullskord.
År 1942 började man använda nylonkord i
däck för militärflygplan och 1947 kom de
första nylonkordsdäcken för bilar i marknaden
i USA. Nylonkordens användning har sedan
stadigt vuxit. Stålkordsdäck provades redan på
1930-talet men utvecklades först efter andra
världskriget. Tillverkningen började i
Frankrike och togs 1957 upp i kommersiell skala
även i USA.
Det är ganska intressant att strukturellt och
kemiskt så vitt skilda material som bomull,
rayon, nylon och stål kan användas för ett
och samma ändamål, som kordstomme i ett
bildäck (tabell 1).
Kordens och däckets konstruktion
En kordtråd av rayon består i dag av två 1 650
den. rayonsilketrådar. Av nylon används två
Tabell 1. Kordmaterialens egenskaper
Bomull Bayon Nylon Stål
Täthet ............... kg/dm3 1,54 1,52 1,14 7,80
Fiberdiameter
(runt tvärsnitt antas) ^ 16 13 28 150
Fibervikt ............ den. 2,6 1,7 6,3 1 240
Garnvikt ............. den. 440 1 650 840 1 240
Garnets brottgräns . .. p/den. 2,35 4,50 8,50 4,00
förlängning .. °/o 7,9 9,5 20,0 2,0
Denier (den.) är vikten i gram av 9 000 m.
629.11.012.553.2
678.065
840 den. nylonsilketrådar. De båda trådarna
tvinnas först var och en för sig till t.ex. 12
varv/tum Z-snodd. Sedan tvinnas de samman
med t.ex. 12 varv/tum S-snodd. Man betecknar
denna snoddkonstruktion 12 x 12 ZS. Den är
balanserad eftersom snodden i den första är
lika med snodden i den andra tvinningen. Den
färdiga korden består då av två snoddlösa
trådar, tvinnade runt varandra med 12 varv/tum.
Även andra snoddkonstruktioner förekommer,
t.ex. 13 X 13, 11,35 X 10,60, 11,5 X 10,5, 12 x 10.
De tre senare är obalanserade.
Genom tvinningen blir kordens vikt i denier
större än summan av de båda trådarnas vikter.
Genom den minskas vidare materialets
hållfasthet så att kordens blir mindre än summan av
trådarnas. Tvinnförlusten eller
torsionsförlus-ten varierar men är vanligen 10—25 %; den
växer med växande snodd.
Den första rayonkorden konstruerades med
den samtidiga bomullskorden som mönster.
Dennas konstruktion var Ne 20/5/3, dvs. den
bestod av 5 X 3 trådar med numret Ne 20, där
Ne-talet anger det antal 840 yards härvor som
går på 1 pound. Rayonkorden fick därför
konstruktionen 275/5/3, dvs. den bestod av 5 X 3
tvinnade, 275 den. rayonsilketrådar. Man har
sedan successivt ökat de ingående trådarnas
grovlek ocli minskat deras antal tills man nått
fram till konstruktionen 1 650/2. Det ser
emellertid ut som om man nu är benägen att minska
grovleken till 1100/2 eller 1 250/2 denier, då
rayonkordens kvalitet numera avsevärt
förbättrats.
Stålkordens trådar är av stål med relativt hög
kolhalt. De har kalldragits till 0,75 mm
diameter, varefter de förkopprats och dragits
vidare till 0,15 mm diameter. Korden består av
flera sådana trådar och används väftlös. Vid
däcktillverkningen löper sålunda trådarna från
rullar direkt till en kalander, där de beläggs
med gummi och sedan bakas in i en
gummimatta.
Bomull har god adhesion till gummi, varför
bomullskord direkt kan beläggas med gummi
som håller samman de parallella kordtrådarna
till en gummimatta. Rayonets dåliga adhesion
till gummi vållade emellertid i början stort be-
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
