Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 14 - Bildäckskord, av Rune Wirén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 3. Relativ styrka hos obehandlad, kord under olika
betingelser
Bomull Rayon Nylon Stål
Vid 20°C och 65 °/o relativ fuktighet 100 100 100 100
Våt ............................ 110 75 92 100
Torr vid 20°C ................... 83 120 103 100
kort tid vid 120°C.......... 62 100 65 97
Tabell Kvarvarande OD-styrka i procent av den ursprungliga
efter upphettning i luft1
Bomull Rayon Nylon Stål
Vid 100°C i 20 dygn ...... ....... 92 90 82 100
80 dygn ...... ....... 68 62 43 100
Vid 130°G i 20 dygn ...... ....... 38 44 21 100
80 dygn ...... ....... 10 32 13 100
större lastbilsdäck. Vid racerbillopp har
temperaturer upp till 175° C uppmätts.
På grund av att varmt gummi släpper igenom
fuktigheten mycket lättare än kallt torkar korden
mycket snabbt vid körning. Det är därför
viktigt att man känner kordens hållfasthet i torrt
tillstånd, dess OD-styrka ("Oven Dry"). Denna
bestäms vanligen efter torkning 1 h i ugn vid
120°C och anges i dragkraft vid brott (kp).
Bestäms OD-styrkan i ett luftkonditionerat rum
vid 20°C och 65 % relativ fuktighet, tar
rayon-kord upp ca 1,5 % fuktighet under de 30 s som
förflyter från det korden tagits ut ur ugnen tills
den svalnat till 20°C och dragits av (tabell 2).
För några kommersiella kordkvaliteter gäller
följande styrkevärden:
OD-styrka
kp
Kordkonstruktion 1650/2, 12 X 12 ZS
Rayon Regular ..............................................11,0—11,5
Intermediate ................................................11,5—12,7
Super ............................................................12,7—14,5
Super Super ................................................14,5—16
Kordkonstruktion 840/2, 12 X 12 ZS
Nylon ..............................................................13,0
Bomullskordens styrka sjunker vid torkning
(tabell 3), emedan garnet luckras upp när
fuktigheten avgår och fibrerna avsvälles.
Härigenom minskas nämligen fibrernas adhesion till
varandra. Rayonkordens hållfasthet växer i
stället vid torkning därför att den molekylära
kohesionen i dess fibrer växer.
För all torr kord avtar hållfastheten med
stigande temperatur. Om korden torkas 1 h vid
120°C och sedan får vila 15 min. i en
upphettad atmosfär inspänd i en dragprovare, erhålles
sålunda följande relativa värden på styrkan:
Temperatur Bomull Rayon Nylon Stål
°C
20 100 100 100 100
60 78 87 82 99
120 74 83 66 97
180 62 77 54 95
230 45 68 38 92
260 35 52 0 88
Om temperaturhöjningen är kortvarig, är dess
verkan reversibel för alla kordmaterialen upp
till en viss temperatur, dvs. korden återfår
sin ursprungliga styrka när dess temperatur
sjunker. Genom att rayonkorden har större
hållfasthet i torrt än i fuktigt tillstånd har den
ungefär lika stor styrka vid 120°C som vid
20° C och 65 % relativ fuktighet. Då torrt
bomullsgarn däremot har mindre hållfasthet än
fuktigt och dess hållfasthet avtar med stigande
temperatur, kan bomullskordens styrka bli
katastrofalt låg vid förhöjd temperatur.
Nylonets hållfasthet avtar snabbare med
stigande temperatur än bomullens, men då dess
ursprungliga hållfasthet är större, blir
nylon-kordens styrka i däcket ändå betryggande hög
vid förhöjd temperatur.
Vissa irreversibla förändringar i kordens
egenskaper, beroende av upphettningstiden,
börjar visa sig vid 90—100°C. De växer med
stigande temperatur. Vid lång vulkningstid
(flera timmar för stora däck) måste man
sålunda räkna med en viss irreversibel
minskning av kordens hållfasthet, eftersom
vulk-ningstemperaturen är minst 130°C. Om ett
textilt kordmaterial upphettas en längre tid vid
hög temperatur, kan det förlora mycket i
hållfasthet (tabell 4). När korden är inbäddad
i gummi blir hållfasthetsförlusten betydligt
mindre än när den utsätts för luft men kan
bli allvarlig nog, eftersom däcken ofta kan gå
flera timmar vid temperaturer i närheten av
100°C.
Man kan emellertid öka ett textilt
kordmate-rials värmetålighet genom kemisk behandling.
Rayonkord brukar sålunda behandlas med
karb-amid eller en primär amin, t.ex.
metafenylen-diamin. För bomullskord rekommenderas
gua-nidinkarbonat och för nylonkord epoxihartser3.
Utmattningshållfasthet
När ett däck rullar på vägen utsätts korden för
upprepade böjningar och omväxlande
dragning och tryck, varvid dess hållfasthet avtar.
Beroende på körhastigheten och däckets
diameter blir dessa dynamiska påkänningars
frekvens 3—20 s"1. Vid t.ex. 100 km/h blir
frekvensen 14 s~l för ett 14" personbilsdäck, och
efter 2 000 km körning har varje kordtråd böjts
mer än en miljon gånger.
Vidare utsätts korden för stötar från
ojämnheter i vägbanan, särskilda påkänningar vid
acceleration och bromsning samt skjuvkrafter
vid körning i kurvor. Kordlagrens glidning mot
varandra och fibrernas mot varandra i kord-
r’
trådarna bidrar också till materialets
utmattning.
När man började använda rayonkord trodde
många att en hög snodd skulle vara onödig. Det
visade sig emellertid snart att rayon- och
nylonkord liksom bomullskord måste ha en
relativt hög snodd för att deras
utmattningshållfasthet skulle bli tillräcklig. Ökning av snodden
ger nämligen mindre utgångshållfasthet men
större utmattningshållfasthet. Den senare på-
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
