Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 14 - Bildäckskord, av Rune Wirén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Ett framhjul, kört en gång med 100 km/h
fart över ett granitblock med 15 X 15 cm tvärsektion.
Korden är hel, men fälgen är tillbucklad.
pa vid impregneringen med latexblandningar.
När nylonkord började utnyttjas i
flygplansdäck tillverkades dessa för små och fick anta
rätta dimensioner under användningen.
Genom kordens sträckning torde man numera
knappast behöva räkna med förstoring av
sektionsarean hos däck med rayonkord.
Detsamma gäller dock inte för däck med nylonkord
trots mycket dyrbara och komplicerade
anläggningar för sträckningen. Man använder härvid
en dragkraft av ca 3,5 kp per nylontråd eller
5—6 Mp för hela väven vid ca 200° C.
Tillplattning av däcken ("flat spöts",
"mor-ning thumps") är en följd av expansion och
ökad töjning vid högre temperatur; den
förekommer framför allt hos däck med nylonkord.
När ett däck blir varmt vid körningen stiger
lufttrycket, gummit expanderar, och kordens
töjning ökar. När bilen sedan parkeras blir
kontraktionskrafterna i gummit större och
dragspänningarna i korden mindre i den del
av däcket som är vänd mot marken. Vid
svalnandet krymper därför denna del av däcket
mera än resten av däcket och detta blir
tillplattat. Efter några kilometers körning
försvinner dock tillplattningen.
Vid längre tids parkering uppstår tillplattning
även utan att däcken har varit varma. För däck
med rayonkord blir kontraktionskrafterna inte
så stora att tillplattning av däcken uppstår.
Man kan säga att rayon skyddar däcket mot
tillplattning bättre än nylon.
Adhesion till gummi
Det är inte tillräckligt att korden i ett däck
har hög styrka och utmattningshållfasthet; den
måste också ha god adhesion till gummi. De
yttersta kordfibrernas vidhäftning och förmåga
att överföra påkänningarna till resten av
korden begränsar egentligen kordstommens
hållfasthet. Bomullskordens goda adhesion till
gummi beror bl.a. på att de utstickande
fiberändarna förankras i gummit. Den släta korden
av rayon och nylon måste till skillnad från
bomull impregneras för att adhesionen skall
bli tillräckligt stor.
Vid dålig adhesion mellan kord och gummi
brukar den förra skavas loss från det senare,
särskilt i de delar där tryck- och
skjuvkraf-terna är stora, men det kan också hända att
slitbanan lossnar från det översta kordlagret.
En god dynamisk adhesion är lika viktig som
god statisk. Den förra anger den utsträckning
i vilken begynnelseadhesionen bibehålls
under däckets livstid. Den är därför av värde vid
bedömning av ett kordmaterials
utmattningshållfasthet.
Ju mer material korden kan ta upp vid
impregneringen, desto bättre blir såväl den
statiska som dynamiska adhesionen. Detta
förklaras delvis av att impregneringsmedlet är en
elast som binder samman två elaster. Kordens
förmåga att suga upp impregneringsmedel
beror i stor utsträckning på avivaget, som bör
vara både hydrofilt och gummivänligt.
Jämförelse av kordmaterialen
Att rayonkorden trängt ut bomullen beror på
dess betydligt högre styrka, särskilt i torrt och
varmt tillstånd. Rayontrådar är tunnare än
bomullstrådar med samma styrka; därför kan
en rayonkordstomme göras tunnare varigenom
värmeavledningen förbättras.
Vidare behövs bara 0,85 kg rayonkord mot
1 kg bomull i däck med samma styrka.
Rayonkorden töjs mindre än bomullskorden
varigenom spänningarna i de vidhäftande
gummiskikten blir mindre och bindningen mellan
kord och gummi varaktigare. Genom lämplig
försträckning kan rayonkorden ges optimala
töjningsegenskaper, vilket inte är möjligt för
bomullskord. Medan ett bomullsdäcks
tvärsnittsarea under användningen växer med 2—
2,8 %, är motsvarande ökning för ett
rayon-däck bara 1—1,5 %.
Rayonkordens största fördelar är alltså stor
hållfasthet och utmärkt dimensionsstabilitet.
Välskötta däck med rayonkord kan också utan
risk regummeras. OD-styrkan för en 12 X 12,
1 650 den. rayonkord var 1956 11—12 kp, i dag
är den 14—16 kp, och man har nu i halvstor
skala tillverkat rayonkord med 17—18 kp
OD-styrka. Enligt teoretiska beräkningar5 är den
latenta hållfastheten hos en cellulosafiber
avsevärt högre än hos en nylonfiber. Det bör
sålunda vara möjligt att nå upp till ännu högre
hållfasthetsvärden för rayonkord än vad som
hittills åstadkommits.
En nackdel hos rayonkorden är dess relativt
låga våtstyrka (tabell 3). Den har ingen
betydelse för bildäck i vilka korden är torr, men
den kan spela roll för traktordäck och
liknande däck som ständigt går på blöt mark eller
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
