Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 14 - Borföreningar, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bokföreningar
661.65
Råvaran för borföreningar är ytterst mineralet
tinkal (oren borax Na2B407 • 10 H20) som finns
i USA men också i ökentrakter, t.ex. i Tibet,
Persien och Egypten. Andra viktiga
bormine-ral är boronatrokalcit NaCaB507 • 6 H20,
colema-nit HCa(B02)3 • 2 H20 och pandermit Ca^O.* •
9 H20.
Elementär bor används huvudsakligen inom
metallurgin. Då den har stor affinitet särskilt
till syre och kväve, utnyttjas den som
desoxi-dationsmedel och avgasningsmedel. Vidare
används bor för kornförfining av
aluminiumgju-ten, för underlättande av aducerat järns
värmebehandling och i ytterst liten mängd för
ökning av ståls härdbarhet (jfr Tekn. T. 1957
s. 1140). Dessutom används bor som
neutron-absorberande material inom
atomenergitekniken.
Boroxid
Boroxid har ganska länge varit tillgänglig
kommersiellt, men produktionen av den har ökats
högst väsentligt på senaste tid därför att den
är det viktigaste råmaterialet för nästan alla
borföreningar, både oorganiska och organiska.
Oxiden fås genom avvattning av borsyra enligt
formlerna
2 H3BO3—► 2 HB02 + H20
2 HB02 —► B203 + H20
eller genom avvattning av ammoniumborat
enligt
2 NH4B508 —>• 2 NH3 + 5 B2Os + H20
I industriell skala avvattnas borsyra i kärl av
rostfritt stål, upphettade i en gaseldad ugn.
Den smälta boroxiden kyls snabbt på
vattenkylda valsar och krossas sedan till önskad
kornstorlek. Boroxid används för framställning
av bortrifluorid och olika metallborider enligt
B203 + 6 HF + 3 H2S04 —► 2 BF3 + 3 H2S04 • H20
MeO + B203 + C—» MeB + CO
MeO + B203 + Al (Mg,Si) —► MeB + Al (Mg,Si) xOy
Man kan också erhålla metallborohydrider,
t.ex.
4 NaH + 2 B203-+ NaBH4 + 3 NaB02
Boroxid utnyttjas som sådan inom
atomenergiindustrin för absorption av termiska
neutroner. Dess användning inom glasindu-
strin växer stadigt; den ingår i flussmedel för
svetsning och utnyttjas vid bearbetning av
malmer.
Halogenider
Borkemin har en viss likhet med organisk
kemi genom att man inom den använder
molekylära byggnadsstenar. Till de viktigaste av
dessa hör borhalogeniderna. Bortrifluorid har
funnits i handeln flera år men bortriklorid och
bortribromid har blivit tillgängliga i
kommersiell skala först på senaste tid.
Borhalogeniderna ger med vatten HB02 och
H3B03, med alkoholer (ROH) ger de B(OR)3,
med ättiksyra H3B03; med flytande ammoniak
fås B(NH3)3 eller B2(NH3)8 med BC13 resp.
BBr3. Bortriklorid ger med acetylen C1CH :
CHBC12, med aminer B(NH2)3 eller C6H5NH3BC18
och med etrar (ROR’) ROBC^ + R’C1.
Hydrider reagerar med bortriklorid enligt formlerna
6 AlLiH4 + 8 BC13—>6 LiCl + 4 B2H0 +3 ALUl,
eter
8 A1H3+ 6 BC13—> 2 A1(BH4)3 + 3 A12C1G
4 NaH + BC13 —> NaBH4 + 3 NaCl
Nitrobensen, pyridin och andra cykliska
aminer ger komplex med borhalogenider.
Bortrifluorid är en gas med högst användbara
egenskaper som komplexbildare och
katalysator. I USA förbrukas nu ca 2 300 t/år
bortrifluorid, till största delen i form av
lätthanterliga komplexföreningar med eter eller
ättik-syraanhydrid. Bortrifluorid används vid
tillverkning av kumaron-indenharts och andra
omättade fraktioner av stenkolstjära och
petroleum. Vidare utnyttjas den som katalysator
vid åtskilliga synteser, t.ex. av
dodecylmer-kaptanfärgämnen.
Bortriklorid, som smälter vid —107° C och
kokar vid -f 12,5°C, används vid raffinering
av aluminium-, magnesium-, zink- och
kopparlegeringar för avlägsnande av nitrider,
karbider och oxider ur metallsmältan. Den
utnyttjas som katalysator vid organiska synteser
och vid polymerisering av torkande oljor.
Vidare används den som
värmeöverföringsmedium i kylanläggningar, blekmedel för mjöl
och för släckning av metallbränder.
Bromtribromid är en tung vätska (kokpunkt
90°C). Den används bl.a. som bromeringsmedel
och som ersättning för bortriklorid vid många
synteser.
Bornitrid
Fastän bornitrid har varit känd i mer än 100
år har den först på senare tid fått kommersiell
betydelse. Den är ett keramiskt material som
i inert atmosfär är stabilt upp till sin
smältpunkt ca 3 000° C. I vakuum dissocieras dock
bornitrid vid mer än 2 000°C. I luft oxideras
den vid rödglödgning, och över 2 000°C
reagerar den med kol till borkarbid och kväve.
Vid kokning med vatten, utspädda syror eller
alkalier hydrolyseras den långsamt till
ammoniak och borsyra. Den angrips av
fluorvätesyra och ger då ammoniumfluoroborat.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
