Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 16 - Provning av bergborrar, av Curt Dahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Provning av bergborrar
Bergsingenjör Curt Dahlin, Sandviken
Vid utveckling av stål för bergborrar har
utmattningshållfastheten ägnats mycket stor
uppmärksamhet. Mycket arbete har därvid lagts
ned på utveckling av lämpliga laboratorieprov
för dess bestämning. Då de påkänningar, som
stången utsätts för vid praktisk användning, är
av ganska komplicerad natur, är det relativt
svårt att efterlikna dessa förhållanden vid
laboratorieprov. Det är därför nödvändigt att i
stor skala jämföra resultat, som erhållits
laboratoriemässigt, med praktiska resultat från
provborrningar. Man har funnit relativt god
överensstämmelse mellan laboratorieprov och
praktiska prov.
Även vid bedömning av hårdmetallens ocli
lödfogens kvalitet har speciella laboratorieprov
utvecklats. Spänningstillståndet, som erhålles i
skäret efter lödningen, och den ytterligare
påkänning, vilken tillkommer vid borrningen,
ger emellertid en så komplicerad belastning
på skäret, att man i detta fall i mycket hög
grad varit hänvisad till praktiska prov.
Provborrningslaboratoriet i Bodås
Ett viktigt led i bergborrens utveckling har
därför också utarbetandet av lämpliga
praktiska provningsmetoder varit. För detta ända-
Fig. 1. Ortssystem i Bodås
provborrningslaboratorium.
519.283 : 622.233.051.4.001.4
mål har Sandvikens Jernverk upprättat ett
provborrningslaboratorium i Bodåsgruvan, där
provningar utföres under laboratoriemässiga
förhållanden, men med en driftmässig
utrustning.
Motsvarande provborrningar utföres även i
två guldgruvor i Sydafrika, Vlakfontein och
Modder East. Provningsbetingelserna har här
anpassats efter de speciella förhållanden, vilka
erhålles i det kraftigt diameterförslitande berg,
som dominerar i Sydafrika. Då
provuppläggningen vid dessa provborrningslaboratorier i
princip är densamma som i Bodåsgruvan,
kommer i nedanstående beskrivning endast
Bodås-proven att beskrivas.
Vid Bodåsgruvan finns två provningsplatser,
dels en under jord för våtborrning, dels en
ovan jord för torrborrning. Då torr- och
våtborrning ställer olika krav på
borrutrustningen, har det ansetts nödvändigt att prova borren
vid båda dessa betingelser. Vid nämnda
provningsplatser finnes utrustning för provning av
alla förekommande bergborrprodukter, såsom
fasta bergborrar, bytbara kronor och
skarvborrar. Maskinparken består av de vanligast
förekommande maskinerna av Atlas Copcos
tillverkning samt dessutom vissa maskiner av
amerikansk tillverkning.
I samband ined borrproven föres även mycket
noggrann statistik över livslängden för
borrmaskinens alla delar. I speciella prov, som
utföres i samarbete med Atlas Copco, studeras
nykonstruerade maskiners inverkan på
borr-stålsutrustningen. Ett dylikt samarbete mellan
borr- och maskintillverkare är av synnerligen
stor betydelse för en snabb utveckling av
borrutrustningen.
För provningarna under jord har ett
speciellt ortsystem sprängts, fig. 1, och man
driver ca 300 m ort per år. I samband härmed
provas även olika drivningsmetoder.
Provborrningen sker sedan i ortväggarna, och hålen
placeras så tätt som möjligt, fig. 2. Borrningen
ovan jord utförs som vertikal pallborrning, då
denna mest förekommer vid torrborrning.
Provningarna köres i två skift med en total
arbetsstyrka av aderton man med två förmän samt
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
