Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 16 - STF i mars - Debatt: Atomteknisk ordlista med förklaringar, av N G Sjöstrand och S Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vattenbyggnadsstyrelsen samt Veterinärstyrelsen
sände även deltagare till kursen.
Den fjärde konferensen i kursen Företagsledning
hölls på Sundbyholm den 10—12 mars. Ämnet var
företagets organisation och dess ledarproblem och
man diskuterade centralisering—decentralisering,
de-legering av ansvar och beslutanderätt, grupparbete
och gruppbeslut och överhuvud de administrativa
problem, som uppkommer inom ett expanderande
företag.
Entreprenadfrågor upprepades i Göteborg den
17—19 mars, fullsatt som vanligt.
Elektronik för icke-elektriker anordnades
tillsammans med TLI i Stockholm den 24—28 mars. Kursen
avsåg ej att utbilda konstruktörer inom
elektroniken utan endast att ge en orienterande översikt
om de viktigaste elektroniska hjälpmedlen, deras
användningsområden, principiella verkningssätt och
driftsäkerhet och på så sätt hjälpa icke elektriker
över den tröskel före vilken de betraktar
elektroniken som något man lyfter på hatten för och
och går förbi.
De föreläsare som anlitades gjorde sitt bästa för
att hålla sina föreläsningar på en låg och behaglig
nivå. Sista delen av kursen ägnades helt åt
"vittnesmål", där olika sätt att lösa praktiska problem
inom medicin, kemisk och mekanisk industri med
hjälp av elektronik behandlades.
Med hänsyn till det stora intresset för kursen och
att återbud måst ges åt ett antal anmälda kommer
"Elektronik för icke-elektriker" att upprepas i
oförändrat skick den 5—9 maj 1958.
^^ debatt
Atomteknisk ordlista med förklaringar
Med anledning av signaturen SHl:s recension av
"Atomteknisk ordlista med förklaringar" i Tekn. T.
1958 s. 95 vill jag göra följande inlägg.
Recensenten anser att ordlistan innehåller illa
övervägda rekommendationer och motiverar detta bl.a.
genom att jämföra med Atomkommitténs "Facktermer
inom "nukleoniken", som utkom 1951. Emellertid
deltog jag i omarbetandet av denna
Atomkommitténs ordlista 1956, och jag har i min ordlista i alla
väsentliga punkter följt de rekommendationer, som
då gjordes. Jag har därför anledning att tro, att de
termer, som jag använt, är väl motiverade.
Vid omarbetningen av Atomkommitténs ordlista
beslöts t.ex. att "nukleid" skulle ändras till "nuklid".
Ett av skälen var att den senare formen bättre
överensstämmer med det engelska "nuclide", vilket måste
anses lida av samma språkliga skönhetsfel som
"nuklid", nämligen att ordstammens "e" har fallit bort.
Vidare togs uttrycken "regenerativ reaktor" och
"regenerering" upp som översättning av "breeder" resp.
"breeding".
Beträffande enheten "megawattdagar" anser
recensenten, att det "givetvis" skall heta
"megawatt-dygn". TNC har inte uttalat sig i denna fråga, men
eftersom "dag" också har betydelsen "dygn" och
man allmänt använder "dagar" i detta och liknande
sammanhang (t.ex. i fråga om halveringstider, vilket
recensenten inte anmärkt på), så föredrogs denna
form. Recensenten tycker vidare, att det är
"fullständigt obefogat" att införa enheten
"megawattdagar", när man har "wattimmar". Emellertid är
enheten synnerligen praktisk att använda vid
angivandet av utbränningen i en reaktor, och det är
därför som den utan jämförelse är den vanligast
förekommande i den internationella facklitteraturen.
Eftersom enheter, som fått namn efter personer, i
allmänhet betecknas med stor bokstav, bör
"röntgen" betecknas "R" och inte "r" påpekar
recensenten i fortsättningen. Om man någon gång skall göra
ett undantag från denna regel, bör det dock vara
för "röntgen", som över hela världen och även inom
Sverige allmänt betecknas med liten bokstav, liksom
är fallet med "rem" och "rep". Någon motivering
att skriva "rad" med stor begynnelsebokstav finns
absolut inte, då denna enhet (trots recensentens
påstående) ej är härledd av röntgen.
Till sist vill jag påpeka, att ordlistan är utarbetad
med hänsyn till dem som har begränsade kunskaper
i naturvetenskapliga ämnen, och att därför några
termer kan förefalla elementära för denna tidskrifts
läsekrets. Att den är ofullständig erkännes villigt,
men med den tid som stod till förfogande kunde
den inte göras mera omfattande. N G Sjöstrand
Vid bedömningen av den aktuella ordlistan har jag
inte haft andra normer tillgängliga än
Atomkommitténs ordlista av 1951 och de rekommendationer
som jag då och då erhållit från AB Atomenergi.
Teknisk Tidskrift har t.ex. tidigare kritiserats för
användning av termen "nuklid" i stället för "nukleid",
och att de sakkunniga ändrat mening har inte
meddelats.
Vi har alltid önskat för svenskan mera passande
termer för "breeder", "breeding" och "target". Jag
har inte heller kritiserat användningen av
"regenerativ reaktor" och "regenerering" utan bara undrat
om dessa termer numera är tillåtna. Att döma av
ingressen har den föreliggande ordlistan ingen
officiell ställning. Det nämns sålunda ingenting om
Atomkommitténs nya ordlista som hittills tycks ha
varit en väl bevarad hemlighet.
Teknisk Tidskrifts redaktion vidhåller att
införandet av en ny energienhet inte är befogat. Att "dag"
ibland används i betydelsen "dygn" kan inte anses
motivera att man inom vetenskap och teknik
överger den senare entydiga beteckningen för 24 h. På
engelska kallas 24 h "day" därför att detta språk
saknar en motsvarighet till "dygn". Det synes inte
vara motiverat att genom en direkt översättning
införa en tvetydig term i svensk teknisk nomenklatur.
Motsvarande gäller givetvis för halveringstider för
vilka "dagar" alltid ersätts med "dygn" i Teknisk
Tidskrift.
Den allmänna regeln att enheter, som fått namn
efter personer, skall betecknas med stor bokstav
har konsekvent tillämpats i "Ingenjörshandboken"
och "SEN 2 — 1953", i den senare dock med fyra
undantag som sannolikt gjorts för undvikande av
förväxlingar. Det synes inte finnas något vägande
skäl för att göra ett undantag för röntgen därför
att denna enhet i regel betecknas med "r"
utomlands. Bruket av stor eller liten bokstav för enheter
är långt ifrån enhetligt ens i engelskspråkig
litteratur. I Nuclear Engineering betecknas t.ex. watt med
"W" och voit med "V", medan motsvarande
beteckningar i Nucleonics är "w" resp. "v".
Jag beklagar misstaget med "rad" som givetvis
kan skrivas med litet "r", om man inte vill skilja
enheten från radian som enligt "SEN 2 — 1953"
skall betecknas "rad". S Hähnel
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
