Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 17 - Lägenheter i stora hus och små, av Rolf Runefelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att detta resonemang skall gälla behöver
man inte förutsätta att bostaden i ett eget hus
under alla omständigheter skulle vara
överlägsen bostaden i flerfamiljshuset. Det räcker om
det skulle vara en utbredd uppfattning att så
är fallet även om en sträng ekonomisk
jämförelse skulle ge ett visst företräde för
flerfamiljshuslägenheten. Det torde vara svårt att
med aldrig så finslipade
undersökningsinstrument idag få en riktig bild av hur folk
uppfattar en vara som praktiskt taget — i varje
fall i större samhällen — ännu är oöverkomlig.
I samband med bostadsvaneundersökningar
har man visserligen fått fram material som
synes visa, att två tillfrågade av tre helst skulle
vilja bo i eget hus, men också att högst var
tionde vore beredd att flytta till ett sådant. Vid
intervjuerna har man förutsatt att hyran i
småhuslägenheten är densamma som i
flerfamiljshuslägenheten samt att det dessutom skulle
fordras en insats på flera tusen kronor. Men
värdet av svaren på sådana frågor är nog
obetydligt. Helt allmänt kan man ifrågasätta
värdet av det statistiska genomsnittet av vad folk
vid frågetillfället trodde att de skulle föredra,
om de stod inför helt andra möjligheter än de
i verkligheten gör. Om man skulle behöva
vänta upp till sex år eller mera för att få köpa en
bil skulle synpunkterna på bilar förmodligen
vara mindre realistiska än vad som är vanligt
idag.
Om man nu ändå skulle våga förutsätta att
det verkligen finns ett betydande latent
intresse hos folk att bosätta sig i småhus — under
förutsättning att det inte är uppenbart
ekonomiskt orealistiskt — kan det vara av visst
intresse att se efter, om det finns någon specifik
egenskap hos själva lägenheten i småhus, som
eventuellt kunde motivera detta intresse.
Förutsättningar vid planlösningen
För att en lägenhetsplan skall vara lämplig att
använda i ett flerfamiljshus fordras förutom
en viss beboelighet en sammansättbarhet, som
borde begränsa variationsmöjligheterna. Den
genomsnittliga lamellhuslägenheten har ju
fönster endast på två motstående sidor och entrén
på en tredje sida, fig. 1. I höghusen brukar
motsvarande lägenhet ha fönster endast på två
närliggande sidor, fig. 1. Just denna
begränsning har man inte i en småhusplan; vid
tillräckliga tomtmått kan ju alla fyra sidorna ha
fönster, fig. 1, och vid mindre tomter kan man
i de flesta fall åtminstone ha det på tre sidor.
Entrén kan vidare i de flesta fall ligga på
vilken sida som helst i förhållande till köket.
Detta i förening med det friare valet av
hustjocklek, mindre krav på ljudisolering och de
större möjligheterna vid val av väderstreck
borde ju om det utnyttjades konsekvent leda
till att bostaden i småhusen hade en
karakteristisk plangruppering, som på något sätt
skilde sig från flerfamiljshuslägenheten.
Någon fullständig inventering av
småhusbeståndet, som kunde säga oss i vilken omfatt-
Fig. 2. Gammal korsplan, motiverad då man måste
ha tillgång till skorstensstock från köket och alla
rummen, men fortfarande livskraftig genom sin
principiella enkelhet.
ning dessa möjligheter tillvaratagits, finns inte,
men inom Statens Nämnd för
Byggnadsforskning gör tekn. dr Lennart Holm en
undersökning av ett representativt urval av småhus
byggda 1950—1954. Av detta material kan han
redan nu dra slutsatsen att tre plantyper
representerade drygt hälften av småhusen. Han har
kallat dessa typer ny korsplan, gammal
kors-plan och hjärtväggsplan, fig. 2—4. Ingen av
dessa typer kan dock sägas bli väsentligt
sämre om man hänvisade fönstren till enbart två
motstående sidor. Detta skulle däremot bli
fallet om entrén skulle behöva sättas på
mellanliggande sida. Detta kan tydas så, att man i
dessa vanliga plantyper visserligen utnyttjat
möjligheten att placera fönster på alla sidor
men att denna omständighet inte
nödvändigtvis varit av avgörande betydelse vid planens
tillkomst. När den nämnda inventeringen före-
Fig. 3. Ny korsplan, en modifiering av den gamla.
Med centraluppvärmning kan skorstensstocken
flyttas och hörnrummet blir tillgängligt från entrén.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
