- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
514

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 19 - Arbetsmetodik vid studium av bestrålat material, av H Peter Myers

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

genom både bly- ocli stålväggen, och de senare
genomföringarna måste vara lufttäta. Trycket i
stålbehållaren är vanligen 20—30 mm H20
lägre än atmosfärstrycket.

Vanligen är arbetsutrymmet mycket
begränsat, ca 0,7 m3, men dock behövs för detta
utrymme ca 30 t bly som i tackor kostar ca
50 000 kr. Arbetssättet är detsamma som det
tidigare beskrivna, men starkare manipulatorer
används ocli speciella genomföringar behövs.
Till kullederna används ibland material med
stor täthet, t.ex. sekunda uran. Vilket material
man än använder, blir dessa leder emellertid
så tunga att de är svåra att röra, och de får
därför "flyta" på komprimerad luft.

På grund av det ringa arbetsutrymmet kan
naturligtvis bara ett begränsat antal
operationer utföras i varje cell och flera sådana behövs
därför, om många olika mätningar skall göras.
Vidare måste varje verktyg, don och apparat
placeras så fördelaktigt som möjligt. Ett
omfattande utvecklingsarbete behövs därför även
för att utföra relativt enkla experiment.
Blyskydd liar fördelen att kunna uppställas i ett
relativt enkelt laboratorium, om en lämplig
dekontamineringscentral finns.

Universalmanipulatorn och betongskyddet
En annan typ av manipulator (fig. 6) är
mycket mångsidigare än den enkla tången och
därför mera komplicerad och dyrbarare än denna
(Tekn. T. 1953 s. 561). Den har utarbetats
under tio år vid Argonne National Laboratory och
är nu tillgänglig både i USA och
Storbritannien. Man liar försökt att konstruera en
manipulator, som efterbildar den mänskliga
handens och underarmens rörelser. Instrumentet,
som kan kallas universalmanipulator ("master
slave manipulator"), kan arbeta över en stor
yta, t.ex. i bordshöjd över 2 x 2 m.

Universalmanipulatorn används bäst i
kombination med ett stort arbetsutrymme innanför
ett tjockt strålskydd av permanent karaktär.
Detta görs lämpligen av tung betong med
2,4—-3,7 g/cm8 täthet (Tekn.T. 1952 s. 484), som är
billigare än bly. Det avskärmade rummet, som
är en cell för högaktivt material, kan i storlek
variera inom vida gränser. Principerna för
dess konstruktion och arbetet inom cellen skall
beskrivas för en enkel, liten cell med 2 X 2 m
golvyta, avsedd för vanliga fysikaliska
mätningar (fig. 3—5).

Cellen måste ha betydande höjd, ca 4 ni, för
att manipulatorn skall kunna utnyttjas. Detta
och den betydande väggtjockleken (0,5—1,5
in) gör cellen till en massiv konstruktion. I
bakväggen har den en dörr som kan vara en
skjutdörr av stål eller ett stort betongblock,
som löper på räls (fig. 5), vilket är billigare.
Av flera skäl är cellens insida vanligen klädd
med stålplåt. Servisledningar för elström,
vatten lii.iii. är sällan fastmonterade inuti cellen.
I stället har dennas framsida ett antal
trappstegshål under eller runt ett stort fönster.
Genom hålen, som tillsluts med stålpluggar när de

inte används, för man in servisledningar,
drivanordningar man. Detta kan göras utan
minskning av strålskyddets absorptionsförmåga.

Ett stort strålskyddande fönster medger
direkt insyn i cellen. För undvikande av
störande ljusbrytning i fönstren upplyses cellen
vanligen med natriumlampor, placerade runt
fönstrets insida. Helst skall fönstret ge lika
stort strålskydd som betongväggen. Görs
denna av vanlig betong, är ett vätskefönster
innehållande zinkbromidlösning (täthet 2,5 g/cm3)
lämpligt, men har betongen större täthet, måste
man använda en kombination av glas och
vätska eller enbart glas. Då dettas täthet är
nära lika med betongens, behöver fönstret inte
göras tjockare än väggen.

Fönstret är en viktig och dyrbar detalj i
cellen. Man behöver specialglas som inte
missfärgas av stora stråldoser (108 R eller mera).
Fönstret är nödvändigt för allmän insyn. Den
kan kompletteras med television när det är
nödvändigt att iaktta detaljer på nära håll.

En cell för högaktivt material är en enhet, ett
litet laboratorium. Många olika experiment kan
utföras efter varandra i samma cell med små
eller inga ändringar av den permanenta
utrustningen. På grund av det stora arbetsutrymmet
kan man i stor utsträckning använda
konventionell apparatur, som dock naturligtvis måste
anpassas till manipulatorerna.

För att hindra radioaktivt damm att komma
ut, söker man om möjligt göra alla
genomföringar lufttäta och manipulatorerna är inne-

240 TEKNISK TIDSRKIFT 1958

Fig. 4.
Horisontalsektion
av cellen i fig. 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 5 23:26:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0540.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free