Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 19 - Petroleumprodukter i stadsgasindustrin, av SHl - Nya metoder - Kontinuerlig gjutning av grova aluminiumgöt, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid oljeförgasning kan man nå upp till 90—
95 % verkningsgrad, och gasen får låg
koloxidhalt.
Man har därför i Stockholm valt att anskaffa
en all round-anläggning för oljeförgasning. Den
blir på 100 000 in3/dygn gas vilket utgör ca
15 % av verkets nuvarande gasproduktion. Av
olika anledningar har man bestämt sig för en
brittisk typ, kallad Segas. Denna ger bl.a. en
relativt lättrenad gas och inte alltför svåra
avgasproblem. SHl
nya metoder
Kontinuerlig gjutning av grova aluminiumgöt
De jättestora pressar som man i USA satt upp för
bearbetning av höghållfasta aluminiumlegeringar
fordrar göt med större diameter än de 300—350
mm som vanligen framställs. I USA tillverkas
numera praktiskt taget alla aluminiumgöt, avsedda
för valsning, smidning och strängpressning genom
kontinuerlig gjutning (jfr Tekn. T. 1955 s. 747).
Denna metod ger nämligen finkorniga göt med
liten segring.
Metallen gjuts i en vattenkyld form, öppen i båda
ändar. Det på ytan stelnade götet kyls vidare
genom direkt besprutning med vatten som strömmar
nedåt längs hela götet. Denna metod har visat sig
olämplig vid tillverkning av grova göt av de
höghållfasta aluminiumlegeringarna. De spricker
nämligen därför att de stelnar inom ett brett
temperaturintervall och är varmspröda.
Man har länge framställt göt med rektangulärt
tvärsnitt, 300 mm tjocka och 1 200 mm breda
vägande 2,7 t, men 300 mm göt med kvadratiskt eller
runt tvärsnitt har gjutits först på senaste tid.
Svårigheterna vid tillverkning av grova göt (mer än
300 mm i diameter) beror på det komplicerade
spänningsmönster som uppstår i götet genom
metallens kontraktion vid kylningen. Spänningarna
växer under svalnandet, och om de råkar överstiga
materialets brottgräns vid en viss temperatur,
uppstår sprickor.
Spänningarnas storlek beror på götets tjocklek
men också på gjuthastigheten och kylvattnets
flyt-hastighet. Det har visat sig att man enligt den
vanliga metoden kan erhålla felfria göt även av de
mest svårgjutna legeringarna, om minsta
tvärsnittsdimensionen inte överstiger 300 mm. För att erhålla
grövre göt av god kvalitet måste man minska de
inre spänningarna genom ändring av
kylningsför-loppet. Det ansågs nämligen inte lämpligt att
försöka öka legeringens varmhållfasthet.
Genom att avbryta vattenkylningen en bit under
formen kan man minska kylningshastigheten, och
det har visat sig att de inre spänningarna härvid
blir mindre. Man kan därför nu tillverka 800 mm
göt även av de mest svårhanterliga
aluminiumlegeringarna (fig. 1).
I praktiken avbryts vattenströmmen med
luftstrålar som leder den mot en avvisarplåt (fig. 2).
Spelrummet mellan luftmunstyckena och götet är 9—37
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
Fig. 1. Ett göt av aluminiumlegering 7075, 810 mm
i diameter.
mm. Vid större avstånd åtgår onödigt mycket luft
och vid mindre avstånd kan munstyckena komma i
kontakt med götet. Avståndet mellan formens undre
kant och luftmunstyckena beror på götets minsta
tvärsnittsdimension och varierar mellan en åttondel
och hälften av denna. Vid tillverkning av t.ex. ett
800 mm göt vattenkyls 100—400 mm av det,
beroende på den gjutna legeringens egenskaper.
Ett problem vid gjutning av göt med rektangulärt
tvärsnitt är sprickning i hörnen beroende på att
dessa kyls snabbare än resten av götet. Denna
svårighet kan lätt undanröjas vid avbruten kylning
genom att man placerar luftmunstyckena högre upp
vid hörnen än vid resten av götet (A T Taylor,
D H Thompson & J J Wegner i Metal Progress
nov. 1957 s. 70—74). SHl
Fig. 2.
Kontinuerlig
gjutning med
avbruten [-vattenkylning.-]
{+vattenkyl-
ning.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
