Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 20 - Jaktvapens konstruktion, av Eric Claesson - Kommersiell tillverkning av aminosyror, av SHl - Industriell produktion av rubidium- och cesiumsalter, av SHl - 15—50 lux över 55 ha - 600 000 japanska radioapparater - 128 000 ryska bilar - Sovjetunionens papperskonsumtion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utsträckning maskingjorda, halvautomaterna
och pumpvapnen kommer liär, liksom i USA
och Kanada, att framdeles finna en viss
marknad.
Man kan emellertid förutsätta, att bättre
vapen även i framtiden kommer att utgöras av
dubbelbössor. Deras elegans, större
hanterlighet ocli mera universella användbarhet gör att
de säkert kommer att finna avsättning.
Studsare
Nykonstruktionerna på studsarområdet rör sig
framför allt 0111 halvautomater och pumpvapen.
Det har dock visat sig, att dessa vapen,
sannolikt på grund av den mer instabila låsningen,
som regel har dålig precision.
Mausersystemet — naturligtvis i
moderniserad form — kommer sannolikt att stå sig länge
ännu.
Ammunition
Inom ammunitionsområdet torde relativt
mycket vara ogjort. Dock inte så att man i fråga
0111 hagelpatronen skulle kunna åstadkomma
några revolutioner. Utgångshastigheten för
hagelpatronen är nu så högt uppdriven som man
över huvud taget vill ha den. Högre hastigheter
ger starkt försämrad spridningsbild, och den
energiökning det enskilda haglet får på
normala skjutavstånd är så obetydlig att fördelen
därav inte uppväger nackdelen med den sämre
träffbilden.
När det gäller studsarammunition däremot
kan man vänta sig en utveckling mot lägre
kaliber och högre utgångshastighet för att
alltmer, åtminstone vid viss jakt, kunna
tillgodogöra sig inflytandet från chockverkan. De nu
delvis använda mycket klena kalibrarna — 5,6
mm — går å andra sidan sannolikt mot en
ökning betingad bl.a. av kravet på bibehållen
kulhastighet och rak bana.
Det förefaller med andra ord som 0111
utvecklingen vore på väg mot en medelkaliber,
som skulle ligga på någonstans mellan 6 och
7 mm.
Man får nu naturligtvis inte fatta detta så
att patronerna skulle komma att
standardiseras till en all-round-kaliber. Det är dock
inte något tvivel .0111 att en patron i kaliber
6—7 mm med möjlighet att skjuta kulor av
olika vikter med hög utgångshastighet skulle
komma att utgöra ett värdefullt tillskott till
jägarens arsenal.
I fråga om kulornas konstruktion är det
troligt, att en utveckling mot specialkulor sådan
den påbörjades i Tyskland före andra
världskriget och som den fortsatts där och i USA
efter detta krig, är vad även vi liar att vänta,
fig. 9.
Det kan inte vara rimligt, att man av en
vanlig blyspetsad kula kräver att den skall kunna
arbeta och avlämna sin energi lika bra vid
mjukträff som vid träff i hårdaste ben. Lika
litet kan det vara riktigt, att vi i dag delvis
använder samma slags kulor i våra
jaktstudsar-patroner som för 30 år sedan.
Kommersiell tillverkning av aminosyror. 1
början av 1958 igångsattes en amerikansk fabrik för
framställning av arginin ocli 1-lysin. Den förra
aminosyran hör inte till de näringsfysiologiskt
nödvändiga, men den senaste tidens forskning tycks
visa att den kan användas vid behandling av
leversjukdomar. Man tror därför att arginin kan bli ett
viktigt utgångsmaterial för en hel grupp läkemedel.
Arginins användning som läkemedel är bara något
år gammal. Man fann då att aminosyran sänker den
onormalt höga ammoniakhalt i blodet, som uppstår
vid vissa rubbningar i leverns funktion. I början
användes argininmonohydroklorid och därmed
kommer man att fortsätta. Ett nytt salt,
argininiumgluta-mat, som har både argininhydrokloridens och
na-triumglutamatets terapeutiska verkan, kan
emellertid användas för patienter, som inte tål
natrium-jonen. Vidare har argininiumglutamat en
smakförbättrande verkan liknande natriumglutamats (Tekn.
T. 1950 s. 785).
Som råvara vid tillverkningen av arginin och lysin
används proteiner, t.ex. gelatin, blodmjöl eller
sojamjöl, vilka hydrolyseras, varefter argininet utvinns
ur den erhållna aminosyrablandningen, bringas att
kristallisera och torkas (jfr Tekn. T. 1954 s. 565).
Denna metod är inte i princip ny — den har länge
tillämpats i laboratorieskala — men man har
tidigare bearbetat satser på högst 5—10 kg. Härigenom
har slutprodukten blivit dyr. Genom att använda
en ny jonbytesprocess, om vilken inget närmare
meddelas, har man kunnat öka produktionsskalan
till "halvkommersiell".
Det relativa utbytet av arginin och lysin varierar
med utgångsmaterialets natur. Gelatin ger t.ex. mera
arginin än lysin, medan blodmjöl ger mera lysin
än arginin och sojamjöl ungefär lika stora
mängder av de båda aminosyrorna. Argininets
renhetsgrad uppges bli minst 99 %>. Som fri bas kostar det
41 $/lb och som hydroklorid 27 $/lb. Priserna är
höga men dock avsevärt lägre än de tidigare (90
resp. 38 $/lb). Man skall också tillverka
argininiumglutamat (Chemical & Engineering News 3 febr.
1958 s. 50). SHl
Industriell produktion av rubidium- och
cesiumsalter. I USA bearbetas litiummalmer från
Sydafrika på litiumhydroxid. Ur moderlutar från
denna tillverkning erhålls en blandning av
kalium-, rubidium- och cesiumkarbonat. Av denna
produkt framställer man nu i begränsad omfattning
karbonat, sulfat, klorider och fluorider av rubidium
och cesium, de mest reaktiva alkalimetallerna.
Det är första gången rubidiumsalter blir
tillgängliga i större mängd. Tidigare var
världsproduktionen något hundratal kilogram per år. Priset på
dessa alkalisalter är nu 150—300 kr/kg mot
tidigare 1 100—1 500 kr/kg (Chemical Engineering News
30 dec. 1957 s. 32). SHl
15—50 lux över 55 ha skall ett system för
utom-husbelysning vid New York International Airport ge.
338 lampor om 1 500 W och 81 000 lumen
installeras i toppen av 43 master, 25 m höga.
600000 japanska radioapparater såldes i USA
under 1957 och 100 000—150 000 importeras nu
varje månad.
128 OOO ryska bilar och 53 400 ryska traktorer
tillverkades första kvartalet 1958.
Sovjetunionens pappersproduktion var 554 000 t
första kvartalet 1958.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
