Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 20 - STF i april
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sedd apparatur. Prov har gjorts med en
kommersiell fyrtaktmotor, först med bensin och sedan med
gasol utan ändring av själva motorn. Prov med gasol
gjordes dock även med ökad kompression. Med
gasol arbetade motorn rök-, lukt- och sotfritt.
Bränsleekonomin blev vid hög belastning ungefär
densamma som för bensin. Vid låg last var gasol avsevärt
gynnsammare än bensin.
Gasol är i vissa avseenden ett bättre bränsle än
bensin; den har bättre knackningsbeständighet, ger
ett jämnare blandningsförhållande och bättre
förbränning utan rök, lukt och sot. Detta är av
speciell betydelse i tomgång, där man med gasol får
mycket låga koloxidhalter, sannolikt mindre än
0,5 °/o, medan man vid bensinmotorer kan få 6—7 °/o.
För drift inomhus, t.ex. av gaffeltruckar, är gasol
därför mycket fördelaktig ur hygienisk synpunkt.
Den största olägenheten med gasol är att den inte
är allmänt tillgänglig för tankning. Gasolen torde
få sin största betydelse för drift inom fabriker,
speciellt inomhus.
Efter middagen visades ritningar och vackra
färgbilder från CTH:s nya förbränningsmotortekniska
laboratorium med en synnerligen förnämlig
utrustning. Tyvärr har laboratoriet på grund av
statsmakternas negativa inställning inte kunnat utnyttjas i
önskad utsträckning.
Vid SVR.s kanalafton den 14 april var
medelåldern bland de närvarande något högre än vanligt,
återspeglande det faktum att objekten för debatten
hade sin storhetstid för rätt länge sedan.
Sjöfartsrådet Knut-Inge Lasson berättade om de
befintliga kanalernas storlek och betydelse, främst
ligger Trollhätte kanal och Södertälje kanal samt i
någon mån Hammarbyleden. Göta kanal genom
Väster- och Östergötland befinner sig på samma nivå
som Säffle kanal. Dalslands kanal och Strömsholms
kanal är föga bärkraftiga. I ännu högre grad gäller
detta Kinda kanal och kanalen i Filipstads Bergslag
som fortfarande är, av svårförklarlig anledning, i
visst, obetydligt bruk.
Varje ombyggnad av en kanal bör förestavas av
endast affärsmässiga principer. En strävan måste
vara att kanalerna till inlandet skall kunna ta
trafik med havsgående fartyg.
Mot en fördjupning av Trollhätte kanal var
talaren skeptisk. Man måste först avvakta
geoteknikernas utlåtande om riskerna för skred innan man kan
bedöma om en fördjupning kan löna sig.
Det har också talats om en helt ny kanal mellan
Vänern och Uddevalla (Tekn. T. 1958 s. 27). En
sådan kanal kan antingen gå över mellanliggande
höjd, då man måste pumpa dit allt slussvattnet,
eller också få ett ansenligt djup i terrängen. Ej heller
här är risk för skred utesluten.
Torsten Åström lämnade en mängd statistiska
uppgifter om kanalerna och transportkostnaderna. Av
utländska kanaler är det närmast de engelska, som
i någon mån kan jämföras med våra.
Kontinenternas kanalsysteni med stora avstånd till haven är av
helt annan storleksordning. Han trodde, att även nya
motorvägar kan bli fullbelastade, och då kan
kanalerna vara bra att ha som komplement.
Klas Hermansson klargjorde hur kanaltrafiken
inverkade på upplandet och vice versa. Han
påpekade de stora kostnaderna för industrin, om det
skulle inträffa flera skred i Trollhätte kanal.
Tänkbart vore även att ha en kanal från
Otterbäcken-området mot Örebro och Köping. Nils Rosén
berättade om hur man vid Chicago hade dragit en kanal
från Michigan söderut mot Mississippi-området.
Kanalen hade ursprungligen byggts av sanitära skäl,
men skulle nu förstoras i hög grad för att motta
trafik till stora industriområden, vilket bleve
av-stor betydelse sedan S:t Lawrence-floden
kanaliserats för trafik med havsgående fartyg. Förstoringen
väntas bli en god affär.
Bengt Axelson påpekade hur de stora nya
gruvföretagen i Afrika och Sydamerika skulle komma
att bli svåra konkurrenter till svenska
malmexportörer. Vi måste försöka få ned transportkostnaderna
bl.a. genom att få kanaler till det inre av landet.
Han rekommenderade, liksom Lasson och Åström,
fördjupning av Södertälje kanal.
Svenska Arkitekt föreningen fortsatte den 21 april
februaridiskussionen om "Hyreshusets skala och
miljö".
Den föregående diskussionen i ämnet hade hamnat
i ett kvasiekonomiskt resonemang för och emot
höghuset, och något av intresse för problemet i
rubriken hade inte kunnat spåras. Mats Erik Molander
manade nu de närvarande att denna kväll hålla sig
till ämnet, varefter TorstenWestman rekapitulerade
förutsättningarna för den tidigare debatten och
dessutom demonstrerade stadsplanen för den nva
stadsdelen Hagsätra.
Att dra ut några slutsatser av det som sedan sades
är svårt. Det glädjande var att det gavs plats för
en smula idealism, och att man kunde spåra en
vilja till revolt mot att bostadsproduktionen så låsts
av lagar och förordningar.
Lennart Tham trodde, att en god miljö kan sänka
individens krav på god service. Tage
William-Olsson manade till fler experiment och ville se
lyckade sådana upprepade. Lennart Uhlin krävde "tag",
och räknade i det fallet monomanin som en tillgång
— modet att upprepa sig. Göran Sidenbladh ansåg,
att jättehuset hade sitt berättigande vid bebyggelse
av vissa mindre begränsade områden, t.ex. Nybohov.
Förvånansvärt många var benägna att något
romantiskt referera till egna barndomsupplevelser (det
var alltid den ur barnets synvinkel rätta miljön man
sökte), men deras recept ger nog inte den i dag
rätta medicinen.
I sin sammanfattning tryckte Mem på
arkitektkårens ansvar och i dagens samhälle unika position
med möjligheter till inflytande på utvecklingen.
Detta kan inte nog understrykas, men då ges det inte
plats för den defaitistiska röst som hävdade, att
"det inte går att rita hus efter esteternas önskan".
Det krävs friskare "tag" än så och mindre
förutfattade meningar.
På kvällen den 24 april samlade arkitekterna
skön-hetsskapande impulser genom att med damer se på
verk av Araceli och Siri Derkert på konstsalongen
Samlaren.
Avdelningen för Grafisk Teknik samlades till ett
extra sammanträde den 24 april på AB Systema i
Stockholm. Mr B Harrison, Haloid Co., Rochester,
USA, höll ett föredrag om xerografiska
tryckförfaranden och beskrev processens utveckling alltifrån
uppfinnarens enkla försök i sitt kök i New York till
Battelle’s stora tekniska insatser. Den
elektrostatiska tryckprincipens möjligheter belystes vidare
genom en färgfilm och genom demonstration av en
uppställd xerografiutrustning för kontorsbruk.
Xero-grafins framtidsutsikter förefaller lovande och
användningarna är mångskiftande. Bland de senaste
användningarna kan nämnas metodens tillämpning
i samband med automatiska räknemaskiner.
Xero-grafin används här för utskrivning av resultaten;
hastigheten påstås uppgå till 5 000 tecken i
sekunden.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
