Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 21 - Nybyggen - Jättestor bubbelkammare, av SHl - Regleringsdammen i Montargil, av S Angelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nybyggen
Jättestor bubbelkammare
Vid Bureau of Standards konstrueras nu en
bubbelkammare (Tekn. T. 1955 s. 913), fylld med flytande
väte. Den blir mer än 60 gånger så stor som den
största nu använda. Den är avsedd för registrering
av partiklar från bevatronen vid University of
California (Tekn. T. 1954 s. 585), i vilken protoner kan
accelereras till 6500 MeV energi.
Bubbelkammaren har kommit till som ersättning
för dimkammaren vilken har vissa brister. Den är
fylld med en vätska som kan överhettas så att en
joniserande partikel som passerar genom den
åstadkommer ett spår av gasblåsor, vilket kan
fotograferas.
Flytande väte är ett utmärkt material för detta
ändamål, då atomkärnorna i det ligger tätt vid
relativt lågt tryck. Vidare är sådana komplikationer,
som uppstår vid partiklars kollisioner med tyngre
atomkärnor, uteslutna för den enkla vätekärnan.
Arbete med en vätefylld bubbelkammare är
emellertid inte enkelt. Vid atmosfärtryck kokar väte vid
20°K; dess kritiska temperatur är 33°K och kritiska
tryck 13 at. Man måste hålla vätet mellan dessa
temperaturer och tryck för att bubbelkammaren
skall fungera.
Det har visat sig att bästa resultat uppnås, om
vätskan hålls i underkylt tillstånd vid 27°K och 6 at.
Man gör kammaren känslig för joniserande
partiklar genom att hastigt sänka trycket till 2—3 at,
varvid vätskan blir överhettad. Dennas volym ökas
samtidigt påtagligt på grund av flytande vätes
kom-pressibilitet. När partikelbanorna fotograferats ökas
trycket igen, och vätskan återgår till det
underkylda tillståndet.
Man bygger nu en bubbelkammare för ca 550 1
flytande väte; dess mått är 380 X 510 X 2 130 mm
(fig. 1). Den beräknas vara i drift i början av
1958. Kammarens fönster är en 510 X 1 830 mm,
127 mm tjock glasskiva av god optisk kvalitet. Den
skall tåla 6 at tryck vid den låga temperaturen. Då
överhettningsprocessen är irreversibel, värms
vätskan upp vid den och måste därför ständigt kylas.
En av bubbelkammarens stora fördelar är att den
kan överhettas periodiskt i takt med
partikelpulserna från acceleratorn. När bevatronens pulshastighet
är 10 min"1 (den största som kan uppnås), skall
kyleffekten vara 1,8 kW. Den uppnås genom en
Joule—Thomson-process vid 140 at tryck; 5,6 m3/min
(0°C 760 torr) vätgas cirkulerar i kylmaskineriet.
När ingen kylning av bubbelkammaren behövs kan
kylanläggningen ge 60 1/h flytande väte.
Vätskan i kammaren överhettas plötsligt genom
expansion av vätgas som står i jämvikt med den.
Efter mindre än 30 ms ökas trycket igen genom
införande av vätgas kyld till 77°K med flytande kväve.
Expanderas och komprimeras vätskefasen i stället
för gasfasen, behövs mindre energi per puls och
mindre kylning, men härtill fordras ett komplicerat
maskineri som skall arbeta vid låg temperatur. Gas-
Fig. 1. Tvärsektion av bubbelkammare med flytande
väte.
fasens expansion och kompression kan utföras
utanför kammaren, och maskineriet kan därför
underhållas utan att kammaren värms upp.
Det är nämligen önskvärt att undvika uppvärmning
av kammaren därför att denna och efterföljande
kylning måste göras mycket långsamt för att
fönstret inte skall spricka. Man har beräknat att en vecka
behövs för kammarens värmning till
rumstemperatur och kylning till 27°K (National Bureau of
Standards Technical News Bulletin sept. 1957 s. 129—
130). SHl
Regleringsdammen i Montargil
Montargil-dammen i floden Sor och
Maranhao-dam-men i floden Raia ingår i ett statligt projekt för
flodkontroll och bevattning för ett område av 16 000
ha i Sorraia-dalen i mellersta Portugal. Sorraia är
ett biflöde till Tejo. I anslutning till dammarna
utföres mindre kraftstationer. Montargil ger ett
magasin på 165 milj. m3 och Maranhao 205 milj. m3.
Fig. 1.
Montargil, översiktsplan.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
