Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 24 - STF i maj, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förlades till Stockholm. Förutom mynt tillverkades
kopparplåt, och även en begränsad järnhantering
pågick.
Först 1823 började emellertid en omfattande
järnhantering, då privilegier erhölls för tillverkning av
stångjärn av eget tackjärn, och härdar och
smält-kammare anlades. På 1870-talet ombyggdes
företaget till ett efter dåtida förhållanden modernt
järnverk med masugnar, puddelugnar, martinugnar och
valsverk. Avesta-verken övertogs 1883 av det då
bildade Avesta Jernverks AB, som fortfarande är ägare.
Tillverkningen av rostfria, syrafasta och eldhärdiga
stål upptogs 1924, och dessa stål utgör numera
järnverkets viktigaste produkt. Bl.a. tillverkas rostfri
plåt i stora format med bredder upp till 2 m och
längder upp till 6 m. Av icke rostfritt material
tillverkas bergborrstål, helpressade gasbehållare,
tryckkärls- ocli pansarplåt samt pressade gavlar och
svetsade apparater. En betydande (lei av
produktionen utgörs av färdig manufaktur, såsom apparater
för kemisk industri, turbinhjul, propellrar och
utrustning för atomforskning.
En rundvandring gjordes i laboratoriet och
valsverket inom Norra Verken, och sedan besågs några
av de nyuppförda stål- och manufakturverken inom
Södra Verken, ett helt nytt industriområde.
Före avresan från Avesta besöktes visentparken,
där det finns ett trettiotal visenter av olika åldrar.
På återfärden till Stockholm gjordes sedan ett
besök i Sala silvergruva, där deltagarna fick gå ner
i "Dr. Christinas Schakt" och göra en vandring till
den utgrävda gamla gruvbyn. Gruvbrytningen vid
Sala har återupptagits i nya schakt och man
utvinner nu ca 6 000 kg silver och ca 600 t bly per år.
Syntetiska föreningar upptog Föreningens för
Kemiteknik möte den 16 maj. Dels antogs för första
gången nya stadgar för ett förbund bildat genom
fusion av föreningen och SKR, dels talade Martin
Hellsten om syntetiska tvättmedel, deras
sammansättning, komponenternas funktioner och deras
tillverkning.
De viktigaste ingredienserna är en detergent (mest
använd är alkylarylsulfonat) och tripolyfosfat som
högst väsentligt ökar detergentens rengörande effekt.
Härtill kommer natriumsulfat som huvudsakligen
tjänstgör som ett oskadligt fyllmedel.
En annan viktig beståndsdel är
karboximetylcellu-losa (CMC) som hindrar smutsens återutfällning på
tyget, troligen genom att den verkar som
skyddskolloid. I många tvättmedel ingår vidare perborat
som bleker fläckar av vin, saft o.d.; för att
cellulosan härvid inte skall oxideras för mycket tillsätts
samtidigt EDTA och magnesiumsilikat som
stabilisatorer. Perboratet verkar blekande först vid en
temperatur över 80—90°C. Slutligen används ofta
också en liten tillsats av ett vitmedel, dvs. ett färgämne
som sorberas vid bomullsfibern och ger blå
fluorescens i ultraviolett ljus och därmed tyget ett vitare
utseende.
Den 20 maj var det dags för vårutflykt för
Föreningarna för Bergsvetenskap och Kemiteknik. Man
for med damer till Torshälla där Nyby Bruks AB
bjöd på lunch. Därefter studerades bruket som nu
är en av Sveriges största leverantörer av rostfritt
stål i form av plåt, rör och stångstål. Vidare
tillverkas där svetsade konstruktioner i rostfritt stål,
kamjärn och precisionsgjutgods. Efter visningen for
man till Fittja Värdshus där man åt middag och
dansade.
Vid Nyby Bruk byggdes 1929 Sveriges första
plåtvalsverk. Under många år var detta det största i
Sverige, men när det 1945 köptes av Bröderna
Ed-strand var det fullständigt nerkört. På kort tid har
det emellertid därefter belt återuppbyggts och torde
nu vara ett av Sveriges modernaste bruk. Stålverket
består av två ljusbågsugnar för 14 och 16 t charge
samt en högfrekvensugn med två ugnskroppar för
vardera 5 t. Årsproduktionen är 22 000 t göt av
rostfritt stål. Nyby Bruk har nu en årsomsättning
på ca 76 Mkr. och sysselsätter 900 arbetare och 200
tjänstemän.
På egen verkstad har man byggt en maskin för
kontinuerlig gjutning av stålgöt, 3—8" i fyrkant,
och 2" X 14" platiner. Vidare finns ett 56"
Send-zimir-verk för kallvalsning av rostfri plåt och ett
pressverk, bestående av en 1 700 Mp
horisontalpress för tillverkning av rör och profiler.
Ugine-Séjournet-metoden med glas som smörjmedel
används.
Tillverkningen har lagts upp efter delvis originella
principer. Sålunda saknas götvalsverk, och man
arbetar huvudsakligen med små göt som bearbetas
direkt i ett varmvalsverk. De i detta erhållna små
plåtarna svetsas samman till stora längder som
glödgas, betas och hasplas upp innan de kallvalsas i
Sendzimir-verket.
Samma dag hade Teknisk Utbildning årsmöte.
Efter ombildningen 1957 hade medlemsantalet stigit
från 70 till närmare 600. Man beslöt att ändra den
gamla beteckningen T till U.
Om "Teknik och allmänbildning" höll Martin
Fehrm ett tankeväckande föredrag. Vår moderna
teknik rymmer oanade möjligheter för
mänskligheten, om den utvecklas och utnyttjas på rätt sätt.
Detta kräver ökad allmän förståelse för tekniken
hos de makthavande, hos pressen och även hos
allmänheten. Det krävs av teknikerna att de skall vara
allmänbildade — men teknik räknas inte till
allmänbildningen för andra kategorier. Detta leder lätt till
en bristande förståelse för tekniken, som är till
skada för utvecklingen. Föredragshållaren framkastade
tanken på en "teknisk folkhögskola" för politiker,
där dessa inte skulle lära sig teknik men bibringas
en allmän kännedom om teknikens förutsättningar
och problem. Även den grundläggande
skolutbildningen borde bidra till att öka den allmänna
förståelsen för tekniken och hur den griper in i dagens
samhälle.
Författaren Sten Söderberg agerade första
opponent med ett anförande, som till innehållet var djupt
allvarligt, men som till formen ibland närmade sig
"tredje opponent-stil". "Man kallar varje förändring
för framsteg och hela komplexet av förändringar
för framåtskridande" framhöll han. Vart är vi
egentligen på väg? Med utgångspunkt från en färsk
amerikansk prognos om det framtida
ingenjörsbehovet kopplad med ett svenskt uttalande, att det
pen-sum, som skall inhämtas av teknologerna,
fördubblas på en 10-årsperiod, drog han slutsatsen, att vi
i Sverige om 40 år skulle ha "en halv miljon
civilingenjörer, som var och en vet 16 gånger så mycket
som någon av de närvarande i salen"! I stort
anmälde han nämligen också sin tro på teknikens
möjligheter att inte bara åstadkomma "förändringar"
utan t.o.m. "framsteg" för mänskligheten. Han ville
också gärna vitsorda att den tekniska "fackidioten"
i allmänhet var medveten om sin bristande
allmänbildning, medan den humanistiske dito oftast
saknade sådan insikt.
För utbildningen talade folkskoleinspektör Britta
Stenholm i stället för rektor Stellan Arvidsson, som
i sista stund anmält förhinder. Hon underströk
svårigheten att ge teknisk allmänbildning i skolan, då
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
