Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 25 - Göteborgsregionens vattenförsörjning, av Victor Jansa och Carl-Eric Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V Jansa
C-E Larson
Fig. 1.
Perman-ganatförbruk-ning i Göta älv
vid Lärjeholm
1894—1955.
Göteborgsregionens
vattenförsörjning
Civilingenjörerna Victor Jansa, Stockholm, och Carl-Eric Larson, Göteborg
Göteborgs stads vattenbehov täcks för
närvarande till ca 90 % med vatten från Göta älv
vid Alelyckan och ca 10 % med vatten från
Delsjöarna. Det från älven uppfordrade vattnet
renas genom kemisk fällning, snabbfiltrering
och långsamfiltrering vid Alelyckeverket, som
började anläggas 1894 och nu har en
kapacitet av 100 000 m3/dygn. Efter pågående
utbyggnad kommer vattenverket att få en
kapacitet av 150 000 m3/dygn.
Göta älvs vatten vid Alelyckan har med åren
allvarligt försämrats i såväl fysikalisk-kemiskt
som bakteriologiskt avseende. Särskilt har
stora ölägenheter på senaste åren orsakats av
olje- och fenolföroreningar. Ett mått på
älvvattnets förorening av organiska ämnen erhålles
av vattnets permanganatförbrukning. Denna är
i starkt stigande, fig. 1. En bearbetning av
analysresultaten visar att även varaktigheten
av föroreningen ökat i oroväckande grad.
Älvvattnets bakteriologiska förorening har
under senare år tidvis överstigit den gräns,
som rimligen kan tillåtas för ett råvatten även
vid rening enligt den effektiva metod som
till-lämpas vid Alelyckan. Det kan befaras, att
råvattnet från Göta älv till Alelyckan blir så
starkt bakteriologiskt och även virologiskt
förorenat, att de hygieniska riskerna ej längre kan
bemästras genom reningen. Staden måste därför
utan dröjsmål antingen söka åstadkomma en
förbättring av vattenbeskaffenheten i älven
eller tillföra Alelyckeverket bättre råvatten
628.1(486.5)
från annat håll för att undgå risken att
vattenförsörjningen inom få år skall råka i en
katastrofal situation.
Vattentillgången i Delsjöarna medger en
vattenleverans av i medeltal 11 000 m3/dygn.
Vattnet renas vid Delsjöverket genom
långsamfiltrering. En stegring av föroreningen inom
nederbördsområdet, som utgör ett eftersökt
fritidsområde, kan nödvändiggöra en
förstärkning av reningsförfarandet. En utbyggnad för
sådant ändamål torde dock knappast kunna
motiveras ur ekonomisk synpunkt. Man måste
därför räkna med att Delsjöverket inom en
nära framtid kan komma att avställas.
Det har ansetts motiverat att vid planeringen
av den framtida vattenförsörjningen av
Göteborgsregionen, fig. 2, utgå ifrån en tidsperiod
av 40 år. Att överblicka Göteborgsregionens
utveckling så långt framåt är givetvis en
vansklig uppgift. För nämnda tidsperiod har
emellertid vattenbehovet framräknats, tabell 1.
Vattenförsörjningen fram till år 2000
För ordnande av Göteborgsregionens framtida
vattenförsörjning kan flera alternativ komma
i fråga.
I Alelyckeverket har under årens lopp
investerats avsevärda belopp, så att det numera
är utbyggt efter de modernaste principer. Dess
nuvärde uppgår till ca 40 Mkr. Det är därför
angeläget att Alelyckeverket även i
fortsättningen skall kunna utnyttjas rationellt. Dock
måste som nämnts beskaffenheten av råvattnet
förbättras. Tekniska och ekonomiska
överväganden har givit vid handen att det ej är
lämpligt att bygga ut Alelyckeverket till större
Tabell 1. Vattenbehovet i Göteborgsregionen
år 1960 och år 2000
1960 2000
Antal vattenförbrukare .......... 420 000 850 000
Medelvattenförbrukning
per förbrukare .......... 1/dygn 305 600
Medeldygnsförbrukning.. m3/dygn 128 000 510 000
Maximidygnsförbrukning m*/dygn 162 000 640 000
Årsförbrukning ...... milj. m3/år 47 186
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 ()S7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
