Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 25 - Göteborgsregionens vattenförsörjning, av Victor Jansa och Carl-Eric Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4. Föreslaget nytt vattenverk med råvatten från sjön Lygnern; upptill profil, nedtill plan; - berg-
tunnel, –-rörledning, AVST avstängning, A avtappning, BP brytpunkt, SV svallschakt.
älven kan ej heller bli tryggad så länge Göta
älv användes för båttrafik. En olyckshändelse,
t.ex. med en tankbåt uppströms om Lärjeholm,
skulle kunna helt lamslå vattenförsörjningen
från älven för längre eller kortare tid. Samma
katastrofala följder riskeras, om ett svårare ras
skulle inträffa i älvdalen.
Även om avloppsföroreningen kommer att
minskas, måste man därför räkna med att Göta
älv vid Lärjeholm alltid kommer att vara
mindre lämplig som vattentäkt för stadens
och Göteborgsregionens framtida
vattenförsörjning. Det befintliga intaget vid Lärjeholm bör
bibehållas endast som reserv.
Om älvvattnet före reningen vid Alelyckan
kunde magasineras i en konstgjord sjö med så
stor volym, att uppehållstiden uppginge till
minst ett år, skulle dess beskaffenhet sannolikt
bli så förbättrad, att det utan risk kunde
användas för vattenförsörjningen. I synnerhet
skulle den bakteriella föroreningen reduceras
och variationerna i vattenbeskaffenheten bli
starkt utjämnade.
Ett sådant alternativ har undersökts,
innebärande att en konstgjord sjö anlägges 5 km
öster om Bohus samhälle på Vättlefjäll.
Vattnet skulle från ett intag 1 km norr om Nol
uppfordras till den 100 m över havet belägna
sjön och därifrån ledas till Alelyckan genom
en bergtunnel, där energi skulle återvinnas i
en underjordisk vattenkraftanläggning.
Anläggningskostnaden har på basis av i mars 1957
gällande prisnivå beräknats uppgå till 56 Mkr.
och årskostnaden, exklusive kostnaden för
hu-vudrörnät, rening ocli vattnets uppfordring vid
Alelvckeverket, till 5,5 Mkr.
Det lämpligaste alternativet för att förse
Ale-lyckeverket med bättre råvatten har dock visat
sig vara att dit framleda vatten från den
nordost om Alelyckeverket belägna sjön Mjörn.
Mjörns yta är 55,5 knr och nederbördsområde
1 109 km2. Sjöns största djup är ca 48 m.
Vattnets uppehållstid i sjön beräknas vara två år.
Medelvattenföringen vid sjöns utlopp är 14,6
m3/s. För ett beräknat framtida uttag av 2,6
m3/s, motsvarande Alelvckeverkets angivna
framtida utbyggnadsvattenmängd, fordras en
mindre reglering av sjön utöver den
nuvarande. Intaget bör anordnas vid sjöns sydvästra
ända, där vattnet enligt utförda
undersökningar är av mycket god beskaffenhet. En
anläggning har projekterats, fig. 3.
Vattenintaget anordnas 1 km väster om
Öjared-viken, där två intagsledningar utlägges till 12
och 35 m djup. Vattnet ledes med självfall till
Alelyckeverket genom en 4 nr bergtunnel, som
erhåller en längd av 24 km. Energi kommer att
återvinnas i en underjordisk
vattenkraftanläggning. Anläggningskostnaden för tunneln från
Mjörn till Alelyckan jämte vattenkraftverk
beräknas uppgå till 30,7 Mkr. Erforderlig
framtida komplettering av Alelyckeverket beräknas
kosta 3,2 Mkr., vilket ger en sammanlagd
anläggningskostnad av 33,9 Mkr. Årskostnaden
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
