Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 27 - Standardisering och en fri europeisk marknad, av Dag Du Rietz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Standardisering
genom facksammanslutningar
Standardisering inom internationella
facksammanslutningar har förekommit långt före
tillkomsten av ISO ocli dess föregångare och
förekommer fortfarande. Sådana fackorgan
arbetar ofta enkelt och smidigt, utan tyngande
procedurregler ocli utan formella och politiska
hänsyn vars iakttagande är av föga reellt
värde, men som avsevärt komplicerar arbetet.
Har en internationell fackorganisation enat
sig om ett förslag till standard, bör detta i de
allra flesta fall kunna tas i bruk som det är
inom en större eller mindre krets av länder.
Inget hindrar att det samtidigt underkastas den
mera omständliga ISO-proceduren ocli så
småningom blir en "ISO Recommendation" för
ISO:s samtliga medlemmar.
Skulle ISO-behandlingen medföra
modifikationer av förslaget må detta vara hänt och man
får ta de olägenheter som ändringar av
standarden kunna innebära. I det trängda läge
Västeuropa befinner sig får man tillämpa satsen
att icke låta det bästa bli det godas fiende.
Internationella järnvägsunionen
Inom Internationella järnvägsunionen intar
standardiseringen en viktig plats.
Organisationen bildades 1922 ocli resultatet av
verksamheten åskådliggöres enklast genom hänvisning
till det förhållandet att järnvägsvagnar från
olika järnvägsförvaltningar obehindrat kan
framföras över de flesta järnvägsnät i Europa.
Internationella gjuteriorganisationen
Vid första sammanträdet med ISO-kommittén
för gjutjärn förelåg som sammanträdesunderlag
ett förslag till provningsmetodik och
kvalitets-gradering för vanligt grått gjutjärn utarbetat
inom den internationella gjuteriorganisationen,
International Committee of Foundry Technical
Associations. Förslaget var så väl förberett att
det antogs punkt för punkt, trots att
grundvalen för förslaget radikalt bröt mot vad som
dittills varit vedertaget i alla länder. Man
uppnådde således här vid ett enda sammanträde
lika mycket som det tagit många år ocli många
mödosamma ISO-sammanträden för
stålkom-niittén att uppnå. Exempelvis tog det fem år
för ärendet "Dragprovning av stål" att nå
samma stadium i proceduren. Det förtjänar
nämnas att gjutjärnsförslaget godkändes i
september 1955 men har ännu i maj 1958 icke sänts
ut som en "Draft ISO Recommendation".
Montanunionen
I det föregående har nämnts, att man inom
Montanunionen blivit tvungen sätta igång en
omfattande standardiseringsverksamhet. Ett
utskott för koordinering av beteckningar och
leveransbestämmelser för järn ocli stål har
tillsatts. Detta består av en representant för
stålproducenterna, en för stålförbrukarna och en
för den centrala standardiseringsorganisationen
i varje land.
Själva arbetet utföres i arbetsgrupper som av
koordineringsutskottet tillsättes för vissa
bestämda arbetsuppgifter. I dessa arbetsgrupper
är återigen alla sex länderna företrädda, vilka
från gång till gång utse sina experter till
sammanträdena. Ehuru man vill undvika alltför
månghövdade församlingar är Montanunionens
administrativa ledning, "Höga Myndigheten",
angelägen om att i de olika ländernas
delegationer ingår representanter för tillverkare,
förbrukare, grossister, officiell materialprovning,
materialforskning.
Tjugo sådana arbetsgrupper liar etablerats.
Som sekretariat för arbetsgrupperna har
standardiseringsorganisationerna i de sex
länderna tagits i anspråk.
Colime
Olägenheterna av att olika länder ha
oenhetliga specifikationer för stål, gör sig ständigt
gällande vid internationella affärsuppgörelser.
Detta liar t.ex. varit särskilt kännbart vid
uppgörandet av Nato-leveranserna.
För att förenkla de långdragna
förhandlingar som detta förorsakar, har en organisation av
mekanförbunden i de sex
montanunionsländer-na Cömité de Liaison des /ndustries
Métalli-ques Européennes (Colime) tagit upp på sitt
program att göra upp jämförelsetabeller över
stålkvaliteter i de sex länderna. Arbetet
utvidgades för några år sedan till att omfatta även
England, Sverige och USA.
En handbok ges ut som successivt
kompletteras och revideras. För gjorda jämförelser gör
man alla reservationer. Detta är nödvändigt
eftersom man i många fall i de olika länderna
gjort upp specifikationerna efter helt olika
principer. Jämförelserna blir därför ofta
villkorliga.
Denna verksamhet utgör ett gott exempel på
en internationell kommitté som arbetar utan
alla onödiga formaliteter. Arbetet ger resultat
genast och en godkänd jämförelsetabell går till
trycket omedelbart.
Handbokens omfattning är begränsad till nio
länder och endast en delegat från varje land
medverkar vid sammanträdena.
Standardiseringsorganisationerna
och en fri europeisk marknad
Den franska standardiseringsorganisationen
ger ut fransk standard, den tyska tysk standard
osv. I och med att man bestämt sig för att
rasera tullbarriärerna mellan ett antal länder och
införa en fri marknad, komma de nationella
standardiseringsorganisationerna i dessa
länder i vissa avseenden i ett förändrat läge. Det
måste således i längden bli meningslöst att
fortsätta med att i de olika länderna ge ut
nationell standard, som icke är lielt identisk till
innehållet.
Att en fri europeisk marknad måste få
konsekvenser för standardiseringsorganisationerna
har man insett och en första preliminär
diskussion mellan standardiseringscheferna i Väst-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 ()S7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
