Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 28 - Kanadas kemiska industri, av Sven O Hedén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
petrokemins. Nämnas bör dock anläggningen
för aluminiumsulfat i Arvida, Quebec, där en
av landets stora aluminiumfabriker ligger.
Flytande svaveldioxid ur rostgaser från
smältverken kom i tillverkning 1952 och titandioxid
började tillverkas i slutet av 1957 i Varennes,
Quebec, strax norr om Montreal.
Den kemiska industrins
sammansättning
Den totala arbetsstyrkan i Kanadas kemiska
industri är 51 000 man, ca 1 % av landets
arbetarstam. Därav sysselsätter den tunga kemiska
industrin ca 30 000. Jämfört med 1929 har
antalet sysselsatta trefaldigats, samtidigt som
produktionsvärdet femfaldigats. Industrin har
således hög produktivitet, tabell 2.
Den tunga kemiska industrin
Den tunga oorganiska och organiska
industrin, tabell 2, är ryggraden i Kanadas kemiska
industri. I den ingår de för huvuddelen av den
kanadensiska industrin —- massa, papper,
metaller, olja, järn och stål — vitala
baskemikalierna, såsom mineralsyror, klor och alkali.
Gruppen domineras av 16 internationellt
kända storföretag. Dessa svarar tillsammans för ca
80 % av tillverkningsvärdet. Här märkes tio
dotterbolag till amerikanska koncerner, såsom
Monsanto, Dow, Du Pont, American Cyanamid,
Union Carbide och Brunner Mond. Två företag
har engelska moderföretag, Imperial Chemical
Industries och Albright & Wilson, vilka
representeras av Electric Reduction Co, som
tillverkar fosfor, fosforsyra och fosfater ur råfosfat
från Florida vid sin fabrik i Buckingham nära
Ottawa. Fyra företag är rent kanadensiska
nämligen Shawinigan Chemicals Ltd.,
Consolidated Mining & Smelting Co. of Canada Ltd.,
Dominion Tar & Chemical Co. Ltd., samt St.
Maurice Chemicals Ltd. Det sistnämnda är för
övrigt dotterföretag till Shawinigan.
Av produktionsvärdet på 175 M$ kommer 55—
60 % på de oorganiska kemikalierna. Den
största delen utgöres av klor, natriumhydroxid-
Tabetl 2. Den kemiska industrins sammansättning 1955
Antal fabriker Antal svsselsatta Försäljningsvärde
M$ o/o
Syror, alkalier, oorganiska och organiska salter .... 46 8 642 175 25,5
Konstgödsel ........ 39 2 947 93 13,5
Plaster .............. 23 2 920 75 11,0
Gas- och koksverkens destillationsprodukter 11 532 13 1,9
Förtätade gaser ...... 47 1 390 18 2,6
Syntetiskt gummi .... 1 50 7,2
Övriga* .............. 265 14 171 263 38,3
Totalt 432 30 602 687 100,0
natronlut samt svavelsyra, som tillsammans
utgör 20 %. De organiska produkterna svarar
för 40—45 %.
Trots en i stort sett tillräcklig kapacitet för
baskemikalierna importeras en inte ringa
mängd av dessa. Detta förklaras av att de i
östra Kanada belägna fabrikerna ej kan nå
västra delarna av landet med full
konkurrenskraft på grund av fraktkostnaderna. Massa- och
pappersindustrierna i British Columbia täcker
sålunda sitt behov av bl.a. blekmedel från USA;
1955 rörde det sig om ca 70 000 t alkali och
40 000 t klor. Byggandet av en klor-alkalifabrik
samt en anläggning för klorat i Vancouver
kommer emellertid att råda bot på detta
förhållande och minska importen med 5-—6 M$.
Konstgödsel
Redan 1908 byggdes vid Niagara Falls en
kal-ciumcyanamidfabrik som i dag är världens
största, och med tillverkningen av
ammonium-salter ur svavelsyra från rostgaserna i Trail,
British Columbia, blev Kanada en av världens
största producenter av kvävegödsel. Trots
frånvaron av egna brytbara tillgångar på fosfat och
kali är Kanada en av världens större
producenter av konstgödsel; tillverkningen är nu en
sjundedel av USA:s. Huvudprodukterna är
am-moniumsalter, såsom nitrat, fosfat och sulfat.
Dessa svarar för hälften av försäljningsvärdet.
Den rikliga tillgången på billig naturgas,
elkraft samt biproduktssvavelsyra ger Kanada
konkurrenskraft på världsmarknaden. Som
exportör av kvävegödsel är landet två i
världen; 1955 exporterades totalt över 700 000 t
för 56 M$. Lokaliseringen i väster, där sex nva
fabriker tillkommit under senare år, varav fyra
körs i kombination med metallsmältverk, ger
goda skeppningsmöjligheter till angränsande
marknader och till fjärran östern.
Plaster
Plastindustrin, som började tidigt i Kanada
med vinylplaster vid Shawinigan Falls 1916—
1919, har liksom annorstädes vuxit snabbt. År
1957 låg Kanada sexa bland världens
plastpro-ducerande länder. Landet är nu
självförsörjande med fenol, formaldehyd, ftalater och
poly-eten; ftalsyraanhydrid tillverkas sedan 1941.
Styren- och polystyrenproduktionen har
utvidgats.
Den totala tillverkningen nådde 1955 ett
värde av nära 50 M$ och hade från 1954 vuxit
med 35 Importen av plaster är emellertid
av samma storleksordning, varför utrymme
finns för ytterligare produktion, t.ex. av
mela-minplaster.
Konstfibrer
Tillverkningen av de viktiga, ur cellulosa
framställda rayon- och acetatfibrerna, som svarar
för ca 25 % av den kanadensiska
textilindustrins nuvarande behov, kom tidigt i gång.
Först var acetatfibern, som producerades vid
Shawinigan Falls i Quebec redan 1916. Den
var emellertid avsedd endast för krigsmateriel,
135 TEKNIS K TIDSKRIFT 1958
’ inklusive syntetfibrer samt tillverkning av kemikalier vid andra företag, vilkas
huvudtillverkning är icke-kemisk, t.ex. stål-, smält- och raffineringsverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
