Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 28 - Hänt inom tekniken - Energikommittéer i Danmark, Finland och Norge - Industriens Forskningsforening i Norge - Universitet med teknisk fakultet i Uleåborg - Försäljningsavdelning inom Norges Geotekniske Institutt - Nya tidskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra länder, bl.a. dessas energipolitik, för att
kunna värdera leveransmöjligheterna för energiråvaror
på längre sikt. Slutligen skall rådet följa den
tekniska utvecklingen på energi- och värmeområdet.
Rådet fungerar som rådgivande organ åt
regeringen och koordinerar verksamheten beträffande
energifrågor mellan olika statliga myndigheter. Det har
även möjlighet att på eget initiativ utföra
tekniskekonomiska utredningar på energiområdet.
I Finland ersätter Atomkommittén en tidigare
Energikommitté (Tekn. T. 1955 s. 484), som hade i
uppdrag att göra en utredning om energifrågorna i
Finland. Utredningen var färdig i slutet av 1956.
Medlemmar i Atomkommittén är professor Erkki
Laurila (ordförande), Tekniska Högskolan,
profes-spr Harald Frilund, Ekono, professor Artturi
Virta-nen, Biokemiska Institutet, överdirektör Erkki
Kin-nunen, Handels- och Industriministeriet, fil. mag.
Vahervuori, Utrikesministeriet, samt diplomingenjör
Martti Mutru, Handels- och Industriministeriet.
Kommittén arbetar under Handels- och
Industriministeriet, som i sin budget anslår medel enligt
förslag från kommittén. Atomkommittén åligger att
följa utvecklingen på atomteknikens område, att
tillgodose utbildningen på detta område samt att
centralt sköta utländska kontakter (jfr Tekn. T. 1957 s.
380).
Ledamöterna i Atomkommittén utses av regeringen
efter överläggningar med industrins
centralorganisationer, Statens Naturvetenskapliga Kommission,
Tekniska Högskolan och vissa centrala ämbetsverk.
I Norge har Statens Energiråd åtta ledamöter.
Ordförande är fylkesmann Trygve Lie och bland de
övriga ledamöterna kan nämnas direktör Gunnar
Randers, Institutt for Atomenergi, generaldirektör
Fredrik Vogt, Vassdrags- og Elektrisitetsvesenet,
samt sjefsdirektör Brofoss, Norges Bank.
Statens Energiråd fungerar som rådgivande organ
för olika myndigheter då det gäller energifrågor.
Rådet lyder under Industridepartementet.
Industriens Forskningsforening i Norge. En av
Norges Industriförbund tillsatt kommitté har
uppgjort ett förslag till finansieringsplan för en
utbyggnad av den norska industriella forskningen.
Kommittén anser att man behöver en Industriens
Forskningsforening för att näringslivet inte skall förlora
sitt naturliga inflytande på forskningens område.
Föreningens syfte skulle vara att söka anskaffa
ca 2 Mkr/år, dels för att stödja
forskningsverksamheten vid Sentralinstitutt for Industriell Forskning,
Selskapet for Industriell og Teknisk Forskning ved
NTH (Sintef), Chr. Michelsens Institutt samt
Pro-duksjonsteknisk Forskningsinstitutt, dels för att
finansiera speciella forskningsuppgifter samt
slutligen för att täcka industrins andel i
administrationskostnaderna för Norges Teknisk-naturvitenskapelige
Forskningsråd.
Medel skulle erhållas genom medlemsavgifter,
motsvarande 0.3 %> av medlemsföretagets
försäljning. Medlen skulle disponeras av föreningens
styrelse. som även skulle fördela dem efter anvisning
av Norges Teknisk-naturvitenskapelige
Forskningsråd.
Förslaget har vunnit mycket god anslutning, över
40 företag, bland dessa de flesta av landets
storindustrier, har anmält sig som medlemmar.
Universitet med teknisk fakultet i Uleåborg.
Finländska riksdagens kulturutskott har förordat
inrättande av ett nytt universitet i Uleåborg i norra
Finland. Uleåborg är Finlands sjätte stad med ca
45 000 invånare och ligger på ungefär samma bredd-
grad som Skellefteå. Universitetet skall ha tre
fakulteter, en filosofisk, en teknisk och en medicinsk, vilket
motiveras med att norra Finland framförallt lider
brist på kompetenta läroverkslärare, diplomingenjörer
och arkitekter samt läkare. Den tekniska fakulteten,
vid vilken i första hand byggnadsingenjörer och
arkitekter skall utbildas, är avsedd att effektivt stödja
den ekonomiska utvecklingen i norra Finland; för
närvarande bor ca 60 °/o av landets
diplomingenjörer och arkitekter i Helsingfors. Preliminärt föreslås
att universitetet skall ha 28 professurer.
Undervisningsspråket skall vara finska. De beräknade årliga
kostnaderna för universitetet blir 133 miljoner mark
när högskolan är fullt utbyggd och
anläggningskostnaderna 800 miljoner mark fördelade på fyra år.
Universitetet beräknas successivt inleda sitt arbete
från ingången av 1959.
Till universitetet skall anslutas en
forskningsanstalt för norra Finland som skall syssla med frågor
om jord- och berggrunden i landsdelen, skogsfrågor,
frostundersökningar, vattendragsforskning m.m.
Försäljningsavdelning inom Norges Geotekniske
Institutt. Det norska geotekniska institutet, som
utvecklat och konstruerat en rad geotekniska
apparater, har tillsammans med Norges
Teknisk-natur-vitenskapelige Forskningsråd startat ett företag
Geonor A/S som skall tillverka och sälja dessa
apparater och dessutom arbeta som konsult för
geo-teknisk utrustning. Disponent för företaget är
sivil-ingeniör A Andersen.
Nya tidskrifter. "Svensk Bygglitteratur" är en
periodisk stencilerad litteraturöversikt, vilken sedan
januari 1958 utges av AB Svensk Byggtjänst,
Kungsgatan 32, Stockholm C, på uppdrag av Statens
Nämnd för Byggnadsforskning. Den innehåller
kortfattade referat av svenska tidskriftsuppsatser,
småskrifter och böcker inom byggnadsfacket, ordnade
enligt UDK-systemet.
I detta sammanhang kan nämnas, att uppgifter av
olika slag om bygglitteratur och
dokumentationssammanställningar inom bvggfacket på begäran
expedieras av Centralkartoteket för Bygglitteratur,
AB Svensk Byggtjänst, vilket även tillkommit på
uppdrag av Statens Nämnd för Byggnadsforskning.
"Missile electronics" är en ny supplementtidskrift
— satellittidskrift i dubbel bemärkelse! — till den
amerikanska rymdfartstekniska tidskriften "Missiles
and rockets" (Tekn. T. 1956 s. 1020). "Missile
electronics" startades i oktober 1957 och utkommer
tillsvidare sammanbunden med "Missiles and
rockets" och tillställs den sistnämnda tidskriftens
abonnenter utan extra kostnad. I "Missile
electronics" skall behandlas den teknik som omfattar den
oerhört omfattande elektroniska utrustning som hör
samman med missiler av alla slag, den teknik som
amerikanarna i kongruens med "avionics"
(flygelektronik) kallar "astrionics".
På tal om "Missiles and rockets" kan oj förbli
onämnd den blomstring för tidskriften som
Sputniks start utlöste. Prenumerantantalet för denna
verkliga specialtidskrift steg plötsligt med icke
mindre än 1 000 per månad; det torde nu uppgå till
något över 20 000.
"Missile electronics" utges liksom dess
modertidskrift av American Aviation Publications, 1 001
Vermont Avenue, N. W., Washington 5, D.C.
Tidskrifterna kostar i prenumeration 8 J$/år eller 12 $
för två år.
"Post Office Electrical Engineers’ Journal", den
brittiska post- och teleförvaltningens huvudsakligen
teletekniska tidskrift, har i samband med att den i
722 TEKNIS K TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
