Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 29 - Havsvågor och fartygsrörelser, av Curt Falkemo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"tuning factor" — — A
(7)
"response amplitude operator" —
r
(8)
u
V2
Amplitudoperatorn (8) änger förhållandet
mellan t.ex. fartygsrörelsen och havsytans
rörelser. På grund av dessa samband kan
huvudproblemet sägas vara, att bestämma havsytans
utseende.
Havsvågornas karaktär
I högra ledet av ekv. (1) har antytts en enkel
sinusvåg. En sådan brukar vanligen skrivas
y = dsin27r(f-r)
(9)
där A är våglängden.
På djupt vatten gäller för en sådan våg den
klassiska vågteoriens samband
g±
2 n
(10)
varur andra samband mellan hastighet,
våglängd och period kan beräknas. Vid teoretiska
beräkningar och tankförsök begagnar man ofta
denna regelbundna vågtyp, som emellertid har
mycket litet gemensamt med verkliga
havsvågor.
I själva verket utmärks havsvågorna just av
sin oregelbundhet; vågformerna upprepar sig
aldrig. Man kan skilja mellan sjö och dyning
("sea" och "swell").
Sjö har korta kammar och
fortplantningsriktningen är svår att bestämma. Vågkammarna
kan följas endast korta sträckor varefter de
försvinner och nya kammar bildas. Om man
bestämmer havsytans form i en viss punkt
erhålles ett oregelbundet diagram, fig. 2 upptill.
Det är omöjligt att bestämma hur en viss våg
ser ut med kännedom om en annan. Denna sjö
existerar på den stormberörda havsytan.
Utanför stormcentrum eller sedan vinden
bedarrat uppstår dyning, fig. 2 nedtill. Denna är
likaså helt oregelbunden om en större
havsyta betraktas, men inom en mindre yta eller
under en kortare tidsperiod råder en viss
regelbundenhet. Betraktas en viss våg, kan
storleken av nästa bestämmas med ganska stor
grad av sannolikhet.
Om sjön alltså är helt oregelbunden, finns det
då någon möjlighet att bestämma eller
klassificera den? Ja, liksom för alla förlopp i
naturen finns vissa lagar. Dessa kan för havsytans
del fastläggas på statistisk väg. Även genom
energibetraktelser, där vindens energi och
sättet för dess överförande till havsytan
beräknas, kan vågrörelsen bindas i matematisk
form.
Det är särskilt i USA, som resultatet av dessa
rön gjorts under senare år. Stora namn inom
området är Pierson35, Neumann1’2, James,
Sverdrup4 och Munk4. Neumann publicerade
emellertid sina första uppsatser i Tyskland och
även britterna bidrog från början genom
Deacon, Barber och Ursell. Dessa män är oceano-
Fig. 2. Diagram över havsvågor, upptill sjö, nedtill dyning.
Fig. 3. Skenbara vågperioder och våghöjder i ett vågdiagram.
grafer, meteorologer och hydrodynamiker.
Skeppsbyggare och oceanografer har
emellertid samarbetat. Bland skeppsbyggare kan
nämnas Lewis8, St Denis5 och Korvin-Kroukovsky7.
Vågperiod
Uppmätes havsytans ordinata i en viss punkt
som funktion av tiden, kan en serie skenbara
vågperioder T1 etc. definieras, fig. 3. Om
vinden har blåst tillräckligt länge över vattenytan
med konstant styrka, erhåller sjön ett visst
utseende, som kan karaktäriseras med en
statistisk fördelning av vågperioderna, fig. 4. De
"vågperioder" som här används är icke
perioder i verklig mening utan tidsskillnaden mellan
successiva vågkammar.
Man kan därför inte utan vidare beräkna
t.ex. våglängderna ur dessa tidsperioder. För
en ren sinusvåg gäller
; = 9]Z
2 jr
Men för havsvågor får man med T som
medelperiod snarare
2
" 2 TT
g j.2
Fig. A. Statistisk fördelning av skenbara vågperioder
i "fullväxt sjö" vid vindhastigheten 36—38 knop.
730 TEKNIS K TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
