Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 30 - Höghus av stål? av Arne W Finné - Organisering av ett företags planering, av Bertil von Alfthan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4.
Betong-bjälklag med
korrugerade,
gal-vaniserade stålformar med
påsvetsad sprick-armering.
Fig. 5. Bjälklag
av stålplåt med
täckande skikt
av platsgjuten
lättbetong.
bjälklag. Som framgår av bilden kan
lådbal-karna användas för framdragning av t.ex.
elektriska ledningar.
För de båda nämnda bjälklagstyperna
använder man ett särskilt slags sprutputs,
"vermicu-lite acoustical plastic fireproofing", för att
brandskvdda golvplåtarnas undersida. Samma
slags puts kan i övrigt med fördel användas
som brandskydd för byggnadsstommen.
Kostnader
Att göra generella kostnadsjämförelser mellan
stål- och betongkonstruktioner för höghus i
Sverige och i USA ställer sig mycket svårt på
grund av den mångfald av faktorer som spelar
in vid bedömandet av den verkliga kostnaden
för en färdig konstruktion. Materialpriserna är
emellertid relativt fixa och entydiga, varför en
jämförelse här är lättare att göra. Betongen
kostar i Stockholm i färdigblandat skick,
levererad inom stadens gränser, 64 kr/m3. I USA
är motsvarande kostnad, omräknad efter
stående kurs, 91 kr/m3 eller 42 % högre än i
Sverige. Stålet kostar i Sverige f.o.b. från en
grossist ca 0,70 kr/kg medan man i USA betalar
1,00 kr/kg, dvs. 43 % mer än i Sverige.
Relationen mellan materialkostnaderna för de båda
byggnadsmaterialen är således densamma i
Sverige och i USA.
Arbetarlönerna ligger högre i USA än i
Sverige. Men om denna skillnad endast återspeg-
lar en skillnad i produktivitet per arbetare bör
förhållandena i de båda länderna ändå vara
jämförbara.
Möjligheter i Sverige
Stålbyggandet utomlands har uppenbarligen
utvecklat metoder som gör det möjligt att
uppföra ett höghus snabbt och enkelt samt med
minimal arbetarstyrka. Det vore därför befogat
om vi i Sverige visade större intresse för denna
konstruktionstyp och närmare undersökte dess
ekonomiska förutsättningar i vårt land.
Det faktum att så många svenska
konstruktörer är okunniga om en sådan viktig nyhet som
"high strength bolts" visar att frånvaron av
intresseorganisationer inom
stålkonstruktionernas område lämnat en lucka i det
informationsflöde som via tidskrifter och föredrag
skall nå ingenjören — arkitekten och som skall
hjälpa denne att hålla jämna steg med den
tekniska utvecklingen. Därjämte synes den
nuvarande undervisningen vid de tekniska
högskolorna vara alltför ensidigt inriktad på betong.
Mot denna bakgrund borde det stå klart att ett
svenskt institut för stålkonstruktioner skulle
ha en stor uppgift att fylla. Ett sådant institut
kunde följa utvecklingen inom
stålbyggnadstekniken både i Sverige och utomlands samt
lämpligen även ekonomiskt stödja inhemsk
vetenskaplig forskning inom detta fack.
Tillkomsten av ett institut av detta slag är
framför allt beroende av intresset från den del
av det svenska näringslivet som förser
byggnadsindustrin med stål och av vars
ekonomiska stöd institutet skulle vara beroende. Men
även byggnadsindustrin i sin helhet borde ha
intresse av ett sådant instituts upprättande.
Både därigenom och genom mer "stålinriktad"
undervisning vid de tekniska högskolorna
skulle man erhålla förutsättningar för en sundare
balans mellan de två viktigaste
byggnadsmaterialen, varigenom förbättrade möjligheter för
ekonomiskt byggande skulle kunna skapas.
Organisering av ett företags planering. United
Steel Corporation i Pittsburgh, USA, ett av världens
största industriföretag, tillkallade 1952 Richard C
Anderson som organisationskonsult. Denne har
tidigare varit personalchef vid en fabrik för
elektroniska apparater, verkställande sekreterare för staten
Ca-lifornias statskommitté för styrelsereform, assistent
till staden Oaklands ledande styresman samt
försäljare för ett grosshandelsföretag. Sedan 1952 har han
också varit ledamot och konferensledare i American
Management Association’s seminarieprogram.
Bolaget har fäst huvudvikten icke vid branschteknisk
sakkunskap utan vid mångsidig erfarenhet, som kan
antas vara lämplig som ett medel då man vill
överföra goda idéer från en bransch till en annan.
I sitt arbete har Anderson följt idén:
"rationalisering är respekt för detaljer". Han håller sig
till den vetenskapliga metod, som innebär att
genomföra en analys genom att dela upp uppdraget i
lämpliga detaljer, vilka sedan behandlas var för sig.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
