Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 30 - Nybyggen - Kraftstationen i Picote i Portugal, av S Angelin - Colombianska jagaren »7 de Agosto», av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
insprängd i berget och arbetsplatsen karakteriseras
av läget i en trång floddal med branta
väggar-Dammen är en dubbelkrökt symmetrisk valvdamm
med 95 m höjd och 93,5 m krönläng^. På toppen
av dammen utföres fyra utskov med 20 X 8,9 m
segmentluckor, vilka tillsammans skall kunna avbörda
10 400 m3/s. Denna avbördning förutsätter en
över-dämning med 6,8 m, varvid överfallshöjden blir
15 m. Dessutom utförs i en omloppstunnel med
inloppet 35 m under dämningsgränsen ett
bottenut-skov, vilket skall kunna avbörda 600 m3/s. Den
totala avbördningsförmågan blir alltså 11 000 m3/s,
vilket är ca 50 % mer än den högsta observerade
vattenföringen. Utskoven blir av skidbackstyp och
skiborden utföres som fristående
lamelldammskon-struktioner, vilka konstruktivt är helt skilda från
huvuddammen. För vattnets styrning och splittring
utföres ledmurar vid sidorna samt strålupplyftare
och förtagningar i skibordsavslutningen.
Utskovs-parti och energiomvandlare har utformats med hjälp
av modellförsök. Betongvolymen i dammen blir
220 000 m3. Gjutningen sker i lameller och olika
betongkvaliteter används i dammens inre delar och i
de tre yttersta metrarna. Tre 10 t kabelkranar
användes, vardera med ett fast och ett rörligt torn.
Betongstationen är dimensionerad för 120 ms/h.
Cementen kommer till arbetsplatsen i form av klinker.
Man har goda möjligheter till korttidsreglering och
räknar med en variation av 6 m i
uppströmsvattenytan. Kraftstationsintagen, som är placerade vid
högra stranden, ligger därför ganska djupt med
trösklarna 25 m under dämningsgränsen.
Tilloppstuberna ligger i ungefär 45° lutning och har en
diameter av 5,5 m. Sugrören riktas rakt uppströms och
avloppstunneln leds in under skibordet i dammen.
Skälet härför anges vara att man vid
utskovstapp-ning får så våldsamma vattenrörelser nedströms
dammen att man inte vågat låta tunneln mynna i
denna häxkittel med hänsyn till påkänningarna på
turbinerna. Under skiborden kunde man däremot
skapa en lugnvattenbassäng med stabila förhållanden.
Den underjordiska maskinsalen har dimensionerna
88 X 16,6 m med en utsprängd bergvolym av ca
40 000 m3. Man göt takvalvet på ett tidigt stadium
och i samband därmed utfördes traversbalkarna som
i taket inhängda konsoler. Kontrollrum, ställverk
och monteringshall har placerats ovan jord.
För vattenavbördningen under första delen av
byggnadstiden utfördes en omloppstunnel.
Fångdammarna utfördes först med hjälp av gabions till en
sådan nivå att man kunde avbörda
lågvattenföring-en i tunneln. På den så iordningställda basen,
vilken kunde förstärkas och kompletteras sedan
vattnet avletts, byggdes sedan valvdammar med
tillräcklig höjd för att klara en normalflod på 1 300
m3/s. Uppströmsfångdammen hade 30 m höjd, varav
betongvalvdammen 17 m. Under vintertidens
högflod avbröts gjutningarna och vattnet fick strömma
över dammarna. Under vintern 1955/56 hade man
sålunda ca 4 000 m3/s vid anläggningen. Sedan
huvuddammen uppförts till betryggande höjd
stängdes den stora omloppstunneln och vattnet leddes
genom den betydligt högre upp liggande
omloppstunnel som vid den färdiga anläggningen kommer
att användas som reservutskov. Utloppet från
denna tunnel kastar vattnet i en hög smal fri stråle ut
i älvfåran, fig. 2. Utloppet hade utformats genom
modellförsök för att få en lämplig styrning och
splittring av vattnet.
All betongprovning skedde på arbetsplatsen i ett
mycket välutrustat laboratorium.
För arbetare och arbetsledning har bolaget byggt
ett välplanerat samhälle för 3 000 personer.
Man tycks ha arbetarskyddets betydelse klart för
sig och hjälm är t.ex. vanligaste huvudbonaden
överallt på arbetsplatsen. För den enskilde arbetaren
kan det dock tänkas att den madonnastatyett, som
står inom glas i en insprängd nisch vid ingången till
en ar tunnlarna tillmäts större betydelse. Hon får
nya friska blommor varje dag. 5 Angelin
Colombianska jagaren "7 de Agosto"
Provturerna med denna jagare som byggts vid
Götaverken avslutades den 12 och 13 maj 1958 med bl.a.
skjutningar med jagarens artilleri.
Jagaren, som är av ungefär samma typ som de
svenska jagarna av "Halland"-klassen (Tekn. T.
1952 s. 748), beställdes 1954 samtidigt som
Colombia beställde en liknande jagare vid Kockums i
Malmö (Tekn. T. 1956 s. 781). Den sistnämnda
jagaren, "20 de Julio", har i slutet av förra året
fullgjort sina provturer, varefter den undergått den
noggranna besiktning som örlogsfartyg alltid underkas-
Fig. 2. Andra
omloppstunnelns
utlopp vid 40
m’/s avbördning.
Fig. 1.
Colombianska jagaren
"7 de Agosto",
byggd vid
Göta-verken.
758 TEKNIS K TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
