Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 30 - Nybyggen - Världens högsta jorddamm, av G Lbg - Böcker - Busstationer, av E Nothin - Slipmasseboken, av SHl - Hütte, Taschenbuch für Betriebsingenieure (Betriebshütte), bd 1, av O A
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snitt 37 000 m8/dag och har varit uppe i 40 000
m3/dag. Under juli—oktober höll man 760 000
m3/månad. Under vintermånaderna räknar man med
380 000 m7månad. Hela fyllningen skall vara färdig
inom oktober 1958. Lastningen sker med tio
grävmaskiner med 1,15—5,3 m3 skopor i mer än 50
lastbilar, av vilka de ändtippande tar 11,5 m3 och de
bottentömmande 15—19 m3. Med en 4,6 m3
grävmaskin tar man i medeltal ut 460 m3/h; 5 750 m3 per
10 h skift är icke ovanligt. Fyllningen tas från ett
närbeläget schakt med 4,5—7,5 m vertikal sida.
Jorden ligger i skiftande lager, som blir väl blandade
under arbetets gång. Fyllningen komprimeras
genom fyra gångers vältning med 50 t
gummihjuls-försedda vältar (Engineering News-Record 2 jan.
1958 s. 32). G Lbg
böcker
Busstationer. lVA:s Transp.-Forskn.-Komm. Medd.
38. Stockholm 1958. 74 s., 54 fig. 20 kr.
Meddelandet innehåller en utredning, som utförts av
TFK:s terminalanläggningskommitté, vilken 1955
och 1956 besökt mer än ett 70-tal svenska
busstationer och sammanställt de under inventeringen
erhållna intrycken för beaktande vid planerandet av
nya busstationer. Busstationerna är icke blott att
betrakta som en angelägenhet för trafikanter och
trafikföretag utan de utgör i hög grad en svårlöst
stadsplaneringsfråga, som berör den kommunala
förvaltningen.
Ur det synnerligen intressanta och rikhaltiga
innehållet må som exempel nämnas "Inventering av
busstationer i svenska städer", ’’Busstrafikens
utveckling", "Bussarnas utveckling", "Skötsel och
drift av busstation", "Utformning av busstation",
"Äganderätt — Administration" m.m.
I avsnittet om stationsinventeringen lämnas flera
uppgifter om missförhållanden samt förslag till
olägenheternas minskande eller avhjälpande. Bland
rent statistiska uppgifter kan exempelvis nämnas att
Umeå busstation är landets "mångsidigaste"; den
utnyttjas av 34 olika bussföretag och angöres av 53
olika busslinjer. I fråga om trafikomfattning intas
tätplatsen av Sundsvalls busstation med 730
ankommande och avgående bussar per dygn.
I avdelningen om bussarnas utveckling beskrives
och illustreras flera bussar av Metropol-, Capitol-,
förorts- m.fi. specialtyper. Beträffande
busstationernas utformning ägnas stor uppmärksamhet åt olika
sätt för uppställning av bussar (längs- och
parallelluppställning enligt olika lamellsystem, haksystem,
kamsystem) samtliga med bilder av in- och
utländska stationer, väntrum, regnskydd,
parkeringsplatser, kiosker, servering, taxistationer och annan
service. I en särskild bilaga föreslås fem olika
planlösningar för en busstation med en och samma
totalyta, 14 000 m2. Olikheterna mellan de olika
förslagen består bl.a. i olikhet beträffande
uppställningsplatser enligt lamell-, hak- resp. kombinerade
lamell- och haksystem, längsuppställning med långa
refuger, olikhet i stationsbyggnader, eventuellt
kombinerade med butiks- och kontorshus m.m.
I avdelningen "Äganderätt — Administration"
redogöres för flera olika sätt att administrera en
bussstation. Man avråder från administration av
utomstående intressent, som i regeln saknar vilja och
förmåga att effektivt samordna verksamheten på
stationen med trafikrörelsen. Som ett intressant fall
av bussorganisation nämnes förhållandena i
Finland, där som regel gäller, att stationsbolagen har
fyra delägare, nämligen kommunen,
bussägareorga-nisationen, det halvstatliga trafikrestaurangbolaget
och kioskbolaget, vilka vardera har en fjärdedel av
aktiestocken. Det framhålles att detta system synes
vara orsaken till att busstationerna i Finland
vanligen har en omfattning och standard, som
knappast har motstycke i vårt land.
Avslutningsvis redogöres för synpunkter vid
projektering av busstationer med utförande av prognos
för linjenätet, destinationsundersökning,
frekvensdiagram, stadsplanefrågor, busstyper,
utrymmesbehov m.m.
Den intressanta, rikt illustrerade och om stor
sakkunskap vittnande utredningen rekommenderas
varmt till studium av personer och myndigheter
som erhållit i uppdrag att utreda hithörande, ofta
svårbemästrade förhållanden. E Nothin
Slipmasseboken, av Tor-Björn Källström. Natur
och Kultur, Stockholm 1958. 103 s., 75 fig.
15,50 kr.
Denna bok, som utgivits av Pappersmasseförbundet,
inleder förf. med en kort redogörelse för
träslipe-riernas och de kemiska metodernas uppkomst. Han
ger så en översikt av slipmassetillverkningens gång
och beskriver därefter råmaterialet, veden, dennas
transport, lagring och intagning och dess kapning
och barkning. Framställningen fortsätter med
avsnitt om slipning och slipverk, de senares utrustning
och drift, slipmassans sållning, sortering,
urvatt-ning, upptagning, lagring, torkning, blekning m. m.,
reglering, vattnets cirkulation och rening, fiberåter
vinning, värmeåtervinning och ventilation. I ett
kapitel behandlas massans provning och egenskaper
samt i ett annat dess lagring och användning.
Skildringen avslutas med ett avsnitt om
träsliperiindu-strins utveckling.
Boken är avsedd som hjälpmedel vid
grundläggande yrkesutbildning av driftpersonal inom
slipmasse-och pappersindustrin, och man hoppas att den skall
visa sig lämplig vid yrkesorienteringen i
enhetsskolan. Som orientering är boken bra, men man kan
betvivla att de som inte förut är något bekanta med
de beskrivna maskinerna alltid kan få ett klart
begrepp om deras konstruktion och arbetssätt.
Avsnittet om massans provning och egenskaper
förefaller otillåtligt knapphändigt. SHl
Hiitte, Taschenbuch fur Betriebsingenieure
(Betriebshütte), bd 1, 5:e uppl.: Fertigung.
Ernst & Sohn, Berlin 1957. 966 s., ill. 69,50 DM.
1 den senaste upplagan av detta uppslagsverk för
driftingenjörer har 4:e upplagans delar 1 och 2
(Tekn. T. 1951 s. 1068 och 1953 s. 724)
sammanförts i ett band under rubriken tillverkning.
Såväl text- som tabellmaterialet har omarbetats och
något utvidgats med hänsyn till den tekniska
utvecklingen. De efter varje kapitel medtagna
litteraturanvisningarna har kompletterats.
Figurmaterialet har i vissa fall förnyats. Flera nya medarbetare
har tillkommit. Dispositionen av materialet är
emellertid oförändrad.
Bland helt eller delvis omarbetade avsnitt kan näm-
760 TEKNIS K TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
