Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 32 - Radioaktiva isotoper vid mätning av verktygsslitning, av Georg Engstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
volymen) antas dock vara lika i de båda
fallen, vilket skulle ge samma aktivitet hos
spånorna. Av utseendet på gropen framgår
emellertid att utslitningstiden blir kortare i fall 2
än i fall 1.
Slitningskurvornas procentuella lutning har
därför korrigerats för den, på fotografier
av skäreggarna, uppmätta medelgropbredden
L/Kb med•
Skärslitning — bearbetat material
Analys och hårdhet
Skärslitningen studerades vid bearbetning i
fyra olika kolstål, kiseltätade, varmvalsade,
icke värmebeliandlade (tabell 1).
Arbetsstyckenas diameter var 125 mm och
längd 700 mm. Hårdmetallskäret var av
kvalitet S 2 (utbytbart tangentialskär med åtta
eggar). Bearbetningsdata och skärgeometri
var: skärhastighet v 80 m/min, matning s 0,41
mm/r, skärdjup t 2 mm, ställvinkel * 60°,
släppningsvinkel oc 7°, spånvinkel y —7°,
lutningsvinkel X 0°, nosradie r 0,8 mm. Dessa
värden på t, y., oc, y, A och r har använts även i
övriga avsnitt.
Den relativa slitningen enligt den radioaktiva
mätmetoden blev efter 30 min effektiv
bearbetning per egg i stort sett lika för materialen A,
B och D, medan den för material C blev ca
225 % större, fig. 2. Vid kontroll av
gropdjupet med en ytjämnhetsmätare, typ Talysurf,
bekräftades det föregående slitningsresultatet,
fig. 3 och 4.
Förklaringen till den kraftiga skärslitningen
(gropslitningen) vid svarvning i material C
synes vara, att detta innehöll högre halt av
föroreningar än de övriga stålen. Detta kan ha
medfört att maximitemperaturen i skärets
spånyta blivit så hög, att smält stål löst ut
vol-framkarbidkorn ur hårdmetallen, vars hårdhet
och slitstyrka därmed avtagit och en kraftig
grop bildats.
Av denna undersökning har även framgått,
att ökad kolhalt och stigande hårdhet hos
bearbetningsmaterialet inte alltid medför ökad
verktygsslitning. Materialhårdheten är en
osäker faktor vid bedömning av ett verktygs
slitningshastighet och ett materials bearbetbarhet.
En noggrann undersökning av materialets
struktur kan däremot ge viktiga upplysningar
för bedömning av dessa båda faktorer.
Värmebehandling
Ett standardiserat seghärdningsstål
värme-behandlades till fyra olika strukturer och
hårdheter. En vals (Gx) mjukglödgades till ca
190 Hb, medan de övriga (G„, Gs och GJ
seg-härdades (härdning och anlöpning) till ca
300, 360 resp. 430 HB. Valsarnas diameter var
100 mm och längd 600 mm; materialet
innehöll:
Fig. 2. Relativ skärslitning efter
bearbetning i fyra olika material
(A, B, C, D).
Fig. 3. Gropdjup pä skärets
spånyta efter bearbetning i fyra olika
material (A, B, C. D).
Skärhastigheten var 45 m/min och matningen
0,41 mm/r.
Skärslitningen vid bearbetningen av den
mjukglödgade valsen (GJ var, efter 30 min
effektiv bearbetning per egg, betydligt större
än vid bearbetning av de båda valsar, vilkas
hårdhet var 300 resp. 360 HB (G2 och Gs),
fig. 5. Kraftig löseggsbildning uppstod vid
svarvningen i den mjuka G^valsen. Vid
nedbrytningen av löseggen rycktes flisor bort ur
skäreggen, fig. 6. Det hårdaste materialet (GJ
orsakade en så kraftig skärslitning, att eggen
bröts ned redan efter 6,7 min bearbetning
(endast ett aktivitetsvärde erhölls, nämligen
efter 5 min).
Genom värmebehandling av en och samma
materialkvalitet kan man erhålla väsentligt
olika bearbetbarhet. Detta bekräftar
nödvändigheten av en mycket noggrann
materialkontroll såväl vid framställningen som vid den
efterföljande värmebehandlingen av materialet.
Ett standardiserat materials bearbetbarhet
Standardisering av stålkvaliteter innebär i
regel, att toleransgränser fastställts för vissa
Fig. i.
Gropprofil på skärets
spånyta efter
bearbetning i
material C
och D.
C Mn Cr Ni Mo
°/o °/o <Vo %> °/o
0,38 1,05 1,15 1,25 0,15
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
