Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 33 - Böcker - Hebe- und Förderanlagen, av Elis Dahlin - Småhus av tre, av Hn - Hur man bygger och använder planbottentorkar för spannmål, av Wll - Wer baut Maschinen? av Wll - E und M - Metallwaren-Industrie und Galvanotechnik - Svenska Siemens AB - Hänt inom tekniken - Kurs »Projektering av berganläggningar»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiska transportdon, truckar av olika slag,
lastapparater, grävmaskiner, motorlok, rullande trottoarer
m.m. Hjälpmedel för lagring och omlastning av
massgods, styckegods och partigods, exempelvis
vagntippare, lastpallar och "containers", är också
behandlade.
Men man saknar åtskilligt, t.ex. telferbanor,
telfer-traverser och släpskopor. En del annat verkar
föråldrat, bl.a. text och figurer avseende linbanor och
kabelkranar. Beträffande de förra nämns ingenting
om deras nutida automatisering. Överhuvud taget får
man intrycket, att förf. endast i mycket begränsad
utsträckning omnämner nyare konstruktioner. Ej
minst gäller detta dylika av icke-tyskt utförande. I
den anmälan, som finns tryckt på bokens omslag, vill
förf. gardera sig mot anmärkningar rörande brister
i detta avseende genom att framhålla som sin åsikt,
att nykonstruktioner, som ej prövats tillräckligt länge,
icke bör behandlas i en bok utan i
tidskriftsspalterna. Detta kan ju knappast vara anledningen till
att förf. så knapphändigt omnämner
stålbandstrans-portörerna och icke alls de gummibelagda
stålbanden.
Aumunds bok har alltjämt stora förtjänster. I
synnerhet gäller detta första huvudkapitlet, som
även innehåller genomräknade exempel. Kapitlet om
lyftdon och kranar är däremot anmärkningsvärt
summariskt. Av allt att döma riktar sig förf. i
högre grad till studerande än till konstruktörer
inom branschen. Som lärobok är dock verket i vissa
avsnitt alltför detaljrikt, i andra avsnitt åter alltför
sammandraget. För svenska förhållanden har det
som lärobok ännu en svaghet, eftersom det i rätt
stor utsträckning behandlar i vårt land mindre van •
liga konstruktioner. Elis Dahlin
Småhus av tre. Norges Byggforskningsinst. Sær-
trykk 19. Oslo 1956. 115 s., ill. 15 nkr.
Skriften innehåller 18 föredrag som hållits vid
kurser i trähusbyggnad, arrangerade av Norges
byggforskningsorgan. De har tidigare publicerats i två
norska tidskrifter och utgör ett tvärsnitt genom alla
de problem som hör samman med byggande av
småhus i trä. De synpunkter, som framföres av de
olika författarna har intresse även utanför Norges
gränser, inte minst i Sverige där de senaste åren
produktionen av småhus av trä gått inte
oväsentligt framåt (Tekn. T. 1958 s. 459). Hn
Hur man bygger och använder
planbottentor-kar för spannmål, av G Aniansson & G
Norén. Jordbrukstekn. Inst. Medd. 276. Uppsala
1958. 78 s., 41 fig., 11 tab. 3 kr.
Vid de skördemetoder som nu mest tillämpas måste
spannmålen torkas efter skörden för att bli
lagrings-duglig. Torkningen sker ofta centralt, men i många
fall kan det vara fördelaktigt för en jordbrukare att
ha sin egen torkanläggning.
Torkning av spannmål med kalluft på planbotten
har praktiserats under många år, och man har
ganska omfattande svenska erfarenheter att bygga på.
Hur en sådan torkanläggning byggs och hur den
används, beskrivs i detalj i föreliggande häfte i
anslutning till ritningar och fotografier.
Anläggningskostnaden, som givetvis är av stor betydelse i detta
sammanhang, behandlas även, och bl.a. påpekas att
man vid lämpligt val av fläkt kan använda denna
även för skulltorkning (Tekn. T. 1957 s. 455).
Frågan om användning av tillsatsvärme diskuteras
endast i korthet. Här skulle man gärna velat ha en
något mer ingående behandling av de teoretiska
förutsättningarna och de eventuella
konstruktions-ändringar, t.ex. cirkulation av luften, som kunde
bli motiverade och därför borde förberedas på ett
tidigt stadium. Wll
Wer baut Maschinen?, 2U:e uppl., utgiven av
Ver-ein Deutscher Maschinenbau-Anstalten e.V.,
Frankfurt am Main. Hoppenstedt, Darmstadt
1958. I distribution: ISCO, Stockholm. 12 kr.
Denna nya upplaga av föreliggande inköpsbok har
ungefär samma omfattning som tidigare (Tekn. T.
1956 s. 839). Den inleds med ett alfabetiskt
sak-ordsregister med hänvisningssiffror till den
systematiskt uppställda produktförteckningen, där det
finns över 20 000 hänvisningar till tillverkare av de
olika produkterna. Slutligen får man i ett alfabetiskt
rtgister firmaadresserna. Arbetet avser firmor i
Västtyskland och Väst-Berlin. Wll
E und M, Elektrotechnik und Maschinenbau, det
bekanta organet för Elektrotechnischer Verein
öster-reichs, har till sin utgivarorganisations och sitt eget
75-årsjubileum utkommit med ett 64-sidigt
jubileumshäfte (1958 h. 9), vari skildras utvecklingen
av österrikisk elektroteknik och elektroindustri.
Förlag är Springer, Wien.
Metallwaren-lndustrie und Galvanotechnik,
den tyska tidskriften för ytbehandling av metaller,
har utkommit med ett specialhäfte om rengöring
och avfettning ("Beinigen und Entfetten"; 1958 h. 8;
56 s., 2,50 DM). Tidskriften utges på Eugen G Leuze
Verlag, Postfach 8, Saulgau/Württemberg.
Svenska Siemens AB, Stockholm, har publicerat
en ringkatalog KM 1 "Industricentraler — kapslad
elmateriel", tekniskt informativ och ändamålsenlig.
.:::;i;:|||| hänt inom tekniken
Kurs "Projektering av berganläggningar"
anordnas den 9—11 oktober 1958 i Stockholm av
Svenska Teknologföreningen och Svenska Väg- och
Vattenbyggares Biksförbund.
De senaste decenniernas revolutionerande
utveckling inom bergssprängningstekniken med därav
följande minskade kostnader för berggrundsarbeten
har haft till följd att man numera med gott
ekonomiskt utbyte i många fall kan ersätta
ovanjordsbyggnader med bergrum. Utom militära
anläggningar inryms numera t.ex. verkstäder, magasin och
olje-lagringsanläggningar i berg, vilket gör att allt flera
konstruktörer anlitas för bergrumsbyggnader. Ofta
har man emellertid inte haft klart för sig de
speciella problem som föreligger vid denna typ av
arbeten; man har projekterat som för en
ovanjordsbebyggelse och detta har lett till oekonomiska
lösningar.
Svenska Teknologföreningen, som tidigare har tagit
initiativ till kurser i bergsprängningsteknik med
speciell adress till byggarna (Tekn. T. 1956 s. 138,
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 855
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
