Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 34 - Den hypersoniske sjokk-tunnelen, av Torstein Fanneløp - Andras erfarenheter - Vindskydd i träväggar, av Hn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som Reynolds tall, Mach-tall og
stagnasjons-temperatur kan simuleres i
prøvningsseksjo-nen, men ogsaa t.eks. av hvorvidt den
resul-terende strømning er homogen med hensyn til
luftens sammensetning, temperatur og trykk.
Sjokktunnelen har vist seg aa være ganske
til-fredsstillende i saa henseende,
"hot-shot"-tun-nelen høyst utilfredsstillende og om
kanon-tunnelen er lite kjent. Tendensen har
imidler-tid vært for anlegg av sjokktunnel-kategori at
en økning av prøvningstiden skjer paa
bekost-ning av strømningskvaliteten. Dette kan jo
ogsaa være forsvarlig og ønskelig for t.eks.
prøv-ning av materialer, men ikke for rene
aero-dynamiske undersøkelser.
Litteratur
1. Eggers, A J Jr: One dimensional flow of an imperfect
cliatomic gas. Naca Rep. 959, 1950.
2. Romig, Mary F: The normal shock properties for air in
dissociation equilibrium. J. Aero Sci. 23 (1956) s. 185—186.
3. Hertzberg, A m.fl.: Modification of the shock tube for
the generation of hypersonic flow. Cornell Aero. Lab. Rep.
Ad. 789-A-2 AEDC-TN-55-15, mars 1955.
4. Glick, H S m.fl.: Flow phenomena in starting a
hypersonic shock tunnel. Cornell Aero Lab. Rep. AD-789-A-3
OEDC-TN-55-16, mars 1955.
5. Vidal, R: Ön aerodynamic testing in the C.A.L.
hypersonic impulse tunnel. Cornell Aero Lab. Rep.
6. Fanneløp, T K: Design of a hypersonic shocktube. M.S.
Thesis, Aeronautical Engineering Department, University of
Washington, dec. 1957.
7. Yoler, Y A: Hypersonic shock tube. Guggenheim Aero
Lab. Galcit Rep. 18.
8. Streiff, M L: A survey of shock-tube uses, equipment
and instrumentation. Convair Astronautics Rep. AZR-002,
juni 1957.
9. Vidal, R J: A resistance thermometer for transient
sur-face temperature measurements. Rep. American Rocket
So-ciety, New York.
10. Cox, R N & Winter, D F T: The light gas hypersonic
gun tunnel at ARDE, Fort Halstead, Kent. Agard Rep. 139,
juli 1957.
andras erfarenheter
Vindskydd i träväggar
Moderna väggkonstruktioner har medfört nya
problem. Det allvarligaste och kanske besvärligaste är
vindskyddet. De nya lätta konstruktionerna med
lätta, porösa isoleringsmaterial är mycket känsliga
för blåst. Olika klimattyper medför olika risker
alltifrån obetydliga i skogsbygder med låg
bebyggelse till allvarliga i höga hus på slättbygder.
Problemen är av olika slag. Det gäller att dels
motverka direkta hygieniska olägenheter (låg
temperatur, drag), dels motverka en total och även
tillfällig eller lokal försämring av värmeisoleringen i
väggkonstruktionerna. Risken för total försämring
är mindre allvarlig, eftersom hård blåst är en
tillfällig företeelse och dessutom ytterväggarna
(åtminstone i flerfamiljshus) endast svarar för ca 5—
10 °/o av den totala värmeförlusten.
Däremot kan risken för tillfällig försämring av
värmeisoleringen påverka dimensioneringen av hela
pannanläggningen, och den återverkar speciellt på
den interna dimensioneringen av radiatorerna. Det
hjälper härvidlag inte att göra ett generellt tillslag
på radiatorytan för t.ex. övervåningarna med
hänsyn till vindpåverkan. Detta betyder bara att dessa
blir för varma under större delen av
bränslesäsongen, och sannolikt ventileras (vädras)
överskottsvärmet bort. En förutsättning för all
värmeinstallations-beräkning är att konstruktionernas
värmegenom-gångstal ej varierar nämnvärt med
klimatförhållandena.
Problemet med klimatpåverkan är allvarligare då
det gäller träväggar och vind än då det gäller
stenväggar och regn emedan en stenvägg sällan brukar
ge värmegenomgångstal högre än 100 % över de
teoretiska. Dessutom varierar dessa ganska
obetydligt med väderleken. En dimensionering av
uppvärmningsanläggningen kan alltså göras med ganska
säkra förutsättningar. Vid vindpåverkan däremot
kan variationer i effektivt värmegenomgångstal gå
upp till det mångdubbla. T.o.m. vid
väggprovnings-husen vid Statens Forskningsanstalt för
Lantmannabyggnader i Lund (där man haft god kontroll vid
arbetsutförandet) har variationer på 500 °/o
uppmätts!
De påverkningar som kan inträffa är
totalgenom-blåsning (genom konstruktionen eller genom
skarvar och anslutningsdetaljer), vindpåverkad
konvektion i isoleringsmaterialet, blåsbälgsverkan och
intern konvektion.
Totalgenomblåsning sammanhänger huvudsakligen
med sprickor och fogar. Detta problem är särskilt
allvarligt i samband med anslutningar mellan sten
och trä. De moderna utfackningsväggarna är ofta
tekniskt illa genomtänkta.
Enligt norska undersökningar kan vanlig
genomblåsning vid en vägg inskränka sig till 0,3 m3/m2h
vid trycket 10 mm vattenpelare (ca 11 mm/s). Detta
betyder en ökning av värmegenomgångstalet med
0,1 kcal/nrhG. A andra sidan är det lätt att under
samma förhållanden få genomblåsning på upp till
5 m3/m2h, motsvarande en ökning av med 1,5
kcal/m2hC, trots att väggarna invändigt har försetts
med papp med klämda skarvar.
Å andra sidan kan den normala ventilationen
uppskattas till ca 0,7 gånger per timme. För ett rum på
4 X 6 m2 och en ytterväggsyta av 10 m2 betyder
detta en normal ventilation av ca 50 m3/h, dvs.
5 m3/m2h ytterväggsyta.
Vid kontroll-ventilation kommer således den
genom ventilationsanordningarna utsugna
luftmängden att normalt vara den för ventilationen
bestämmande, varför vindtrycket inte har någon inverkan.
I den mån man emellertid inte vill ha någon
ventilation eller önskar mindre ventilation är denna
okontrollerbara luftinträngningsmöjlighet till
nackdel. Där betyder således 1 m3/m2h reellt en ökning
av väggens värmegenomgångstal med 0,3 kcal/mehC.
Den interna konvektionen är med tanke på
dimensionering av radiatorer relativt ofarlig, då den
ändrar värmegenomgångstalet generellt för den
speciella konstruktionen och alltså är oberoende av
det aktuella klimatet. Funktionssättet ger dock
ojämn temperaturfördelning som lätt ger känsla av
golvdrag. Inverkan på värmegenomgångstalet kan
vara av storleksordningen 20 °/o, t.o.m. för ett så
tätt material som packad kutterspån.
Vindpåverkad konvektion åstadkommes speciellt i
samband med luftad yttre kanal i konstruktionen.
En sådan behövs praktiskt taget aldrig med hänsyn
till diffusionsfukt. Om den utföres, bör den endast
vara öppen nedåt och fungera som dräneringskanal
för eventuella slagregnsgenomslag.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 #75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
