Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 35 - Flygbilden i fastighetsbildarens tjänst, av Lennart Lindskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jats i den praktiska verksamheten. Frågan har
aktualiserats i samband med den pågående
översynen av metodiken m.m. på
fastighetsbildningens område, och Lantmäteristyrelsen och
Rikets Allmänna Kartverk har gemensamt tagit
initiativ till en utredning för att få hithörande
spörsmål klarlagda.
Användningsmöjligheter
Den enkla bildanvändningen utan bearbetning
i noggranna stereoinstrument är av intresse vid
många av de arbetsmoment, som förekommer
vid fastighetsbildningen.
Enklare kartframställning
Kartframställningen får givetvis ej bli något
självändamål utan noggrannhetskraven måste
ställas med hänsyn till syftet med
kartläggningen och kostnaderna för denna. I många
fall torde det vara tillfyllest med enklare
karttyper än de hittills använda. I stället för
tecknad karta av gängse typ kan förstorad eller
rektifierad flygbild eller därav framställd
bildskiss eller fotokarta nyttjas för vissa uppgifter.
Försöksvis har man med gott resultat på flera
håll inom lantmäteriet redan prövat rektifierad
fotobild som grundkarta för enklare
byggnadsplaner. Även i andra sammanhang, när
förhållandena är mindre komplicerade, torde
fotobilden kunna tjäna som kartunderlag utan
stereobearbetning, t.ex. vid fastighetsregleringar
inom trakter med låga markvärden,
översiktliga planläggningar etc.
Att ge några allmängiltiga regler för
användningen av enklare kartmaterial är vanskligt.
Det måste i stor utsträckning bli en bedömning
från fall till fall under hänsynstagande till
syftet med kartläggningen och vidare till
bildkvalitet och terrängförhållanden. Bedömningen
kräver kunskaper om fotobildens egenskaper.
Detaljmätning
I sådana fall, då noggrannhetskraven i
detaljredovisningen ej behöver ställas alltför höga,
kan planläget hos detaljerna ofta hämtas från
fotobilder. För komplettering eller
aktualise-ring av äldre kartor, där stommen är
tillfredsställande, kan bilderna komma i fråga.
Förfaringssättet torde merendels — om
bildkvaliteten är acceptabel — ej ge lägre noggrannhet
än grafisk mätning. Antingen förstoras
fotobilden till stomkartans skala och detaljerna
överföres direkt till kartan eller också kan
instrument av typ optisk pantograf användas för
överföring av bilddetaljerna.
Vid detaljhöjdmätning nyttjas fotobilder, dels
för kompletterande höjdbestämning av enstaka
punkter med hjälp av spegelstereoskop med
stereomikrometer eller parallaxplatta2,3, dels
som planunderlag för nivåkurvläggning med
terrestra mätmetoder.
Skogsavfattning mecl beskrivning
Den hittills vunna erfarenheten visar, att skogs-
avfattningen i hög grad underlättas genom an-
vändning av flygbilder4. Vattendrag och vägar
av olika slag, myrar och annan mark av
im-pedimentskaraktär, elektriska ledningar och
åtskilliga andra detaljer kan man
lägebestämma direkt med bilderna som underlag.
Däremot bereder bonitetsgränserna större
svårigheter särskilt inom trakter, där terrängen är
småkuperad och boniteterna varierande.
Bilderna erbjuder större förutsättningar för
av-fattning beståndsvis efter det inom
skogsbruket tillämpade systemet baserat på
skogsförhållandena. Kontroll och komplettering i fält
blir i allmänhet erforderliga, särskilt inom
högproduktiva marker. Inom större och
avsides belägna objekt kan vid detta arbete ofta
med fördel begagnas helikopter5.
I anslutning till avfattningen beskrives
vanligen de olika avdelningarna eller ägofigurerna
beträffande bonitet, trädslag, markförhållanden
etc., och även härvid kan fotobilderna vara
till god hjälp. Omfattande undersökningar har
utförts rörande möjligheterna att från
bilderna utläsa skogliga faktorer8. Möjligheterna är
starkt beroende av bildkvalitet och
fotograferingsskala7. Beskrivningen underlättas av
jämförelseytor, som ingående studerats på marken.
Kontroll och komplettering blir så gott som
alltid nödvändiga och kan kombineras med
motsvarande arbete vid avfattningen.
Ståndskogsnppskattning
Stamvis kupering med hjälp av fotobilder
ställer sig besvärlig bl.a. av det skälet att alla de
ingångsfaktorer, som nuvarande tabellverk
bygger på, ej är åtkomliga på bilderna. Detta
gäller främst brösthöjdsdiametern. Antingen måste
man upprätta nya tabeller baserade på sådana
faktorer, som kan bestämmas på bilderna —
försök därmed har utförts bl.a. i USA — eller
också måste man med utgångspunkt från
rådande korrelativa samband mellan skogliga
faktorer beräkna korrektionstal för nu
begagnade tabeller. Särskilt i täta bestånd blir
till-lämpningen vansklig. På nuvarande stadium
är det knappast möjligt att bedöma om
metoden kan komma att få någon större praktisk
betydelse.
Vid kollektiv kubering av bestånd och
provytor erbjuder fotobilderna större möjligheter
och har redan börjat nyttjas vid
approximativa volymsuppskattningar i samband med
fastighetsbildningsuppgifter. Frågan gäller
närmast att finna en lämplig kombination av
bildstudier och fältarbete.
Även om ej ståndskogsuppskattningen i sin
helhet kan verkställas med hjälp av fotobilder
kan dessa vara till stor nytta för en
ändamålsenlig uppläggning av fältarbetet, bl.a. i syfte
att koncentrera arbetet till de mest bestockade
områdena.
Planläggning av tekniska anläggningar
Planläggning av vägar av olika slag, särskilt i
skogsmarken, underlättas väsentligt genom
begagnande av fotobilder under
stereobetraktande. Genom att de naturliga brukningsförhållan-
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 #75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
