Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 35 - Fotogrammetrisk kraftledningsprojektering, av Fredrik Ahlborg, Holger Eidebo och Per Olov Fagerholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5. Detalj av ’’kostnadsnivåkartan" i fig. 4.
ordnats i speciella kostnadsklasser, elva till
antalet, med en intervall mellan klasserna av
5 000 kr, varvid varje sådan kostnadsklass gavs
en särskild färgbeteckning. Med denna metod
önskade man rent visuellt bilda sig en
uppfattning om låg- och högkostnadsområdenas läge
för att om möjligt därigenom direkt kunna
avgöra var ledningens optimala sträckning kunde
sökas.
På grund av försöksområdets homogena
karaktär kunde ej omedelbart någon klar
tendens urskiljas. Man fick därför söka sig fram
till den ekonomiskt optimala linjesträckningen
genom att i största möjliga utsträckning
summera rutor med lågkostnadsfärger, fig. 2. För
detta ändamål fästes en pianotråd mellan
försöksområdets två fixa ändpunkter och i ena
änden av tråden insattes en spiralfjäder.
Genom att styra tråden utefter olika
linjealternativ med lågkostnadsfärger kunde dessa
undersökas. Variationerna i total längd mellan de
olika alternativen bestämdes genom mätning
av fjäderns utslag. En sammanräkning av
rut-kostnaderna längs tråden med tillägg för
linjeförlängningen i resp. alternativ gav kostnaden
för det aktuella alternativet. Nio olika
linjealternativ undersöktes på detta sätt, varav ett
av dem sammanföll med den i verkligheten
stakade ledningen.
Denna för hand drivna passningsmetod
garanterade emellertid ej att den mest ekonomiska
linjesträckningen erhållits, eftersom man
undersökt ett begränsat antal alternativ, dock
flera än vid terrester stakning. Det finns
naturligtvis ett obegränsat antal ytterligare
kombinationsmöjligheter, som man med denna
enkla metod ej lämpligen kan analysera. Därför låg
det nära till hands att söka utnyttja en
automatisk räknemaskin för ledningsvalet, eftersom
de fotogrammetriska värderingarna utförts
geografiskt likformigt enligt rutnätmetoden. Pro-
blemet löstes av B Rudfeldt och B Andersen
(Tekn. T. 1958 s. 900). Bearbetningen
genomfördes med en körtid i Besk på 3,5 h för
erhållande av enbart den optimala
linjesträckningen. För bestämning av valfritt
linjealternativ på området använde Besken 4,5 h.
Den ekonomiskt optimala linjesträckningen
enligt Besk sammanföll inte exakt med någon
av de för hand uttagna sträckningarna. Detta
var heller inte väntat, men huvudsträckningen
kom närmast det gula alternativet, som blev
den billigaste av de för hand sökta
sträckningarna. Vid Besk-bearbetningen har hänsyn tagits
till alla faktorer, som påverkar en linjekostnad.
Såväl kostnad för linjeförlängning som antal
vinklar och driftförlustkostnader ingår sålunda
i slutresultatet.
Något överraskande visade det sig härvid, att
ett stort antal vinkelstolpar ingick i det av
Besk valda alternativet. Efteråt har Besks
alternativ modifierats genom att man rätat ut
det något och därigenom minskat antalet
vinklar från 22 till 9. Även om sträckan härigenom
blivit kortare och kostnaden för vinklarna
mindre blir totalsumman ändock något större,
vilket endast bekräftar Besks rätta val.
Tabell 2 får betraktas som en slutredovisning
av fotogrammetriska försökets första del
avseende rutmetoden, fig. 3, 4 och 5.
Kostnaderna för drift och underhåll som är
proportionella mot linjelängderna uppgår till
nära två tredjedelar av de totala kostnaderna
och verkar därför ogynnsamt på de längre
alternativen. Ändå kan konstateras, att variationerna
i terräng, vägtillgång, mark- och
skogsbeskaffenheten inverkar så pass mycket på
totalkostnaden, att systematiska värderingar av större
områden är lönande vid
kraftledningsprojektering.
Det svarta alternativet, som är det längsta
men också det billigaste om man endast tar
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 897
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
