Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 35 - Kartmaterialet från leverantörens synpunkt, av Lennart EKelund och Erik Welander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flygvapnet åtog sig att systematisera sina
övningsfotograferingar med reaplan från hög
höjd i en gemensam hela landet täckande
stråk-plan. Syftet med denna "operation RAK" var
i första hand att ge Kartverket ökade
möjligheter att framställa och aktualisera officiella
ocli militära kartor. Flera konsumentgrupper
ställer nu stora förhoppningar på detta
material. Vi kan glädja alla intressenter med den
nyheten, att Flygvapnet på sensommaren 1958
lyckats fotografera så gott som hela inre och
övre Norrland, bl.a. områden som aldrig förut
fotograferats systematiskt och som är
synnerligen bristfälligt kartlagda. Minst 80 % av
landet är nu täckt av höghöjdsbilder.
Bearbetningen av dessa bilder kompliceras av
den använda kamerans relativt stora
felteckning och inverkan av jordkrökning och
refraktion, som är betydande vid denna
flyghöjd. Genom flygfotografering av isytor och
uppmätning i precisionsstereoinstrument (A7)
av ismodellernas "höjdfel" har en empirisk
bestämning av den totala felteckningskurvan
gjorts. En korrektionslins har konstruerats,
som gör det möjligt att framställa korrigerade
diapositiv av höghöjdsnegativen för noggrann
stereobearbetning. Enligt överenskommelse
med Försvarsstaben och Flygvapnet kan
kopior, diapositiv m.m. beställas hos Kartverket
enligt vanliga villkor.
Någon har ställt frågan, varför vi ej utnyttjar
den finländska horisontmetoden för bestämning
av bildens lutning i exponeringsögonblicket.
För närvarande finns ingen modern
flygkamera, som medger horisontfotografering.
Wild-fabriken har dock annonserat, att man arbetar
på en prototyp. Ansträngningar har på olika
håll gjorts att lösa lodhållningsproblemet
enligt gyroprincipen men utan större framgång.
Man kan för övrigt fråga sig, om det verkligen
lönar sig att satsa hårt på dessa instrument
för registrering av differenslutningar. Samma
kvantiteter kan alltid beräknas ur bilderna
med enkla vertikalparallaxmätningar.
Stråkhållningen beror på flygplanets
egenskaper, siktmöjligheterna och framför allt
besättningens skicklighet. Tekniska hjälpmedel
(auto-pilot) har prövats under många år, men dessa
har ej visat sig vara utslagsgivande för ett gott
resultat.
Önskemålet om en sänkning av
standardflyghöjden 4 600 m kan övervägas, om
konsumenterna kan visa, att väsentliga vinster uppnås
inom tillämpningsområdena. I och med att
flygbilder från 10 000 m höjd numera finnes
tillgängliga för stommätning över större delen
av landet, behöver vi ej längre snegla för
mycket på stommätningsfrågorna vid val av
flyghöjd för den allmänna kartframställningen.
Givetvis ligger det i Kartverkets intresse, att
fotograferingsöversikter, kontaktkopior av
flygnegativen samt prover på olika typer av
fotomaterial lokalt finns tillgängliga för
konsumenternas räkning i varje län. Denna fråga, som
för övrigt tagits upp av Lantmäterikommittén,
bör kunna lösas i etapper, så att stråkplaner
och materialtyper överlämnas i första hand,
varefter kopior eventuellt kan levereras om
några år, sedan de helautomatiska
kopieringsmaskinerna tagits i bruk.
Högsta kvalitet i bilden är ett önskemål från
alla intressenter. Den flygfotografiska
bildkvaliteten beror till stor del på väderleken vid
fotograferingstillfället. Luftens blådis är en
faktor, som försämrar bildkvaliteten väsentligt,
framför allt vid fotografering från högre
flyghöjder. Även här liar specialfilm, i detta fall
med ökad rödkänslighet, framställts.
Kartverket provar den för närvarande, men efter allt
att döma kan hittills endast inverkan av ett
måttligt dis kompenseras. Försök pågår inom
detta område i samråd med bl.a. KTH,
Flygvapnet och Nämnden för Skoglig
Fotogrammetri. Flygfilmen väntas även bli bättre, när
automatisk filmframkallning införes, vilket
beräknas kunna ske om 2—3 år.
Fotografering från lägre höjder för teknisk
projektering m.m. måste som regel ske före
lövsprickningen. De flesta beställarna har
säkert konstaterat, att kvaliteten i dessa tidiga
vårfotograferingar är ojämn. Förklaringen är
enkel. Man kan ej utgå ifrån att helklart väder
skall innfinna sig under de få dagar, som står
till förfogande mellan snösmältning och
löv-sprickning. Man måste i
beställaren-projek-törens intresse utnyttja varje
väderlekssituation, som över huvud medger fotografering
inom den aktuella perioden, även om dis eller
molnskuggor kan väntas leda till sämre
bildkvalitet. Det väsentliga måste vara lövfria
bilder. Man kan av ekonomiska skäl ej räkna
med omfotografering av alla sådana områden
för den händelse det skulle komma
gynnsammare väder. Av dessa skäl måste beställaren
tyvärr räkna med att en viss procent av de
före lövsprickningen utförda
flygfotograferingarna blir av något lägre kvalitet.
Färgbilder från luften kan numera levereras
både som transparenta bilder och som
papperskopior. Resultatet blir bäst från lägre
flyghöjder. Priset är endast ca 50 % högre än vid
beställning av flygfotografering i svart-vitt.
Trots detta synes färgbilder från luften hittills
utnyttjats i alltför ringa omfattning.
Bildframställning
Hittills har flygbilder huvudsakligen
framställts manuellt. Därvid måste höga krav
ställas på den tekniska personal, som utför
och ansvarar för det mera kvalificerade
arbetet. Här har emellertid automatiseringen på
senare år anvisat nya vägar. Vid
framställningen av den positiva bilden består det
svåraste arbetet i att bestämma den optimala
all-mänexponeringen och att dessutom variera
den lokala exponeringen inom bilden med
hänsyn till svärtningen i negativets olika
delar. Detta vinjetteringsarbete kan numera
utföras av elektroniska apparater, som
automatiskt ger varje del av negativet den rätta
exponeringen. De kan användas både för fram-
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 #75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
