Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 36 - Elektriska däcksmaskinerier, av Ragnar Michaelson - Sex solceller i Vanguard 1:s noskon - Nya metoder - Plasttäcke som avdunstningsskydd i bensinbehållare, av SHl - Kablar för hög spänning och stora strömmar, av R Gradin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gränsning med hänsyn till de stigande
kuggtrycket utrymmesförhållandena i
styrmaskinrummet och månhända även ur prissynpunkt.
Där denna gräns överskrids, användes
uteslutande elektrohydrauliska styrmaskinerier.
Dessa har en eller två tryckcylindrar på var sin
sida, som via en s.k. rapson slid påverkar
hjärtstocken. Kraften överförs från en eller
flera med konstant hastighet gående motorer
till pumparna, vilka lämnar olja till de olika
cylindrarna och kontrolleras från styrpelaren
från bryggan. Då det önskade roderläget
uppnåtts, stannar rodret och motorn löper i
tomgång.
På senare tid har nya elektrohydrauliska
styrmaskinerier kommit i marknaden i form
av vinschmotortyp och ringkolvmaskiner, som
placeras direkt på hjärtstocken. Dessa
maskinerier har dock hittills endast använts i
mindre fartyg men kommer efterhand att införas
även på större. De torde ställa sig billigare än
de hittills använda elektrohydrauliska typerna.
Till däcksmaskinerier ombord hör även
luck-vinschar, livbåtsspel, spel för fallrep, speciella
bogserspel, trålvinschar etc. och alla dessa kan
i elektriskt hänseende jämföras med normala
vinschar för lastning- och lossningsändamål
eller med förhalnings- och förtöjningsvinschar.
Slutord
Den ekonomiska utvecklingen har medfört, att
frågan om rationellare lastnings- och
lossningsanordningar ombord hör till en av de viktigare
för rederierna. Det gäller inte bara, att
fartygen har god fart utan fastmer, att lastningen
och lossningen i hamnarna sker så snabbt som
möjligt för att minska dyrbara liggetider. För
denna rationalisering spelar, förutom
fartygens utformning, lastrummens förseende med
tekniska hjälpmedel, även själva
däcksmaskinerierna en mycket stor roll.
För att ernå bästa resultatet borde rederierna
och varven redan vid projekteringen söka mera
samarbete med teknikerna för
däcksmaskinerier för att få fram de för varje fartyg
lämpligaste anordningarna ombord. Som det nu är,
så byggs fartygen i många fall efter gamla
specifikationer för lastnings- och
lossningsanordningar och först sedan fartyget gått ut eller,
i bästa fall, under senare delen av
utrustningstiden, upptäckes de ändringar, som skulle ha
varit önskvärda. Ett samarbete mellan rederier
och stuvare, som kan ge varv och leverantörer
sin synpunkt på problemen, skulle också
underlätta för varven och
däcksmaskinerileveran-törerna att planlägga lämpliga utrustningar
redan från början.
Sex solceller i Vanguard 1:s noskon består av
artonlagriga kiselceller för maximieffekten 5 mW.
Från början avsågs solcellerna ladda ett batteri till
radiosändaren, men senare fick man inte plats med
batteriet. Solcellerna matar nu sändaren direkt som
alltså endast sänder i solljus.
nya metoder
Plasttäcke som avdunstningsskydd i
bensinbehållare
För att hindra petroleumprodukters avdunstning vid
lagring har man använt små, kvävefyllda ballonger,
vanligen av fenol-formaldehyd- eller
karbamid-formaldehydplast (Tekn. T. 1956 s. 203).
Mikroballongerna flyter på vätskan och följer vätskeytans
rörelser, om dessa är relativt svaga. De ger därför
ett gott avdunstningsskydd, om de hanteras rätt,
men de har flera nackdelar.
Då de ger ett i hög grad rörligt täcke, begränsar
de användbar pumphastighet, särskilt för stora
behållare; ballongerna behöver nämligen avsevärd tid
att ordna sig när de blivit störda. Fuktighet i
produkten kan väta plasten och sänka ballongerna. Man
måste alltid lämna relativt mycket vätska kvar i
behållaren för att ballongerna inte skall följa med när
produkten pumpas ut.
På senare tid har man i Europa och Afrika börjat
använda stela eller nästan stela plattor av PVC,
vilka flyter på vätskan. Plattorna har på undersidan
parallellepipediska flytkroppar av PVC, vilka är
fästade vid dem med en mastix olöslig i
petroleumkolväten. Plattorna tillverkas i ark och fästs ihop med
blixtlås. De kan lätt hanteras hoprullade och kan
föras in i behållaren genom en manlucka. Enligt
iakttagelser på existerande installationer minskas
avdunstningsförlusten för bensin med 60—90 °/o och
för råolja med 90 °/o.
Ett liknande täcke av polyisocyanatskum tillverkas
i USA för vertikala, cylindriska behållare med
fribärande tak och upp till 6 m diameter. Det har liten
volymvikt, stor flytkraft och är fullständigt resistent
mot kolväten och vatten. Det bör minska
avdunstningsförlusten för bensin med 90 °/o och beräknas
hålla i tio år (Industrial & Engineering Chemistry
juli 1958 s. 26A, 28A). SHl
Kablar för hög spänning och stora strömmar
I en kabel uppträder förlusterna just där man ur
termisk synpunkt inte vill ha dem.
Kopparförlusterna är lokaliserade till ledaren i kabelns centrum
och de huvudsakliga dielektriska förlusterna till
isolationen närmast ledaren, där den dielektriska
påkänningen av geometriska skäl är störst.
Isolationen, som består av oljeimpregnerat papper, har
dålig värmeledningsförmåga och lokal överhettning
uppträder därför lätt i en konventionell kabel vid
överspänning.
Enligt en hypotes som verifierats genom åratals
driftresultat och laboratorieförsök bildas härvid gas
antingen som förångningsprodukt eller genom
splittring av oljemolekyler och denna gas joniseras
under överspänningens inverkan. Förlusterna stiger
och den lavin som resulterar i kabelns förstöring
har satts i gång. Även om överspänningen
försvinner kan den normala driftspänningen underhålla
joniseringen och temperaturnivån och därmed
fortsätta den påbörjade förstöringen.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 897
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
