- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
952

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 37 - Geofysisk prospektering, av Björn Tornqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ningen kring en oljeförande domstruktur eller
kring en malmkropp ger ett gravitationsfält,
som på markytan kan uppmätas som en
oregelbundenhet i jordens normala gravitationsfält.
Genom matematisk analys av det uppmätta
fältet kan den störande kroppens läge och
massdifferens bestämmas.

Den gravimetriska mättekniken omfattade
fram till 1930-talet i huvudsak mätning med
pendel eller med den av von Eötvös
konstruerade torsionsvågen. I den moderna
prospekteringen användes i övervägande omfattning
gravimetrar, fig. 5, som i princip utgöres av
hyperkänsliga fjädervågar, som tillåter den
mätnoggrannhet på 10~7 m/s2, som fordras t.ex.
för lokalisering av mindre men värdefulla
malmkroppar. Den höga mätnoggrannheten
medför, att man måste ta hänsyn till flera
faktorer, som inverkar på mätningen. Sålunda
varierar gravitationen i höjdled, dvs. i avstånd
från jordens centrum så mycket, att
mätpunkterna måste höjdavvägas med en noggrannhet
på ± 3 cm. Förflyttningarna i nord-sydlig
riktning påverkar mätvärdena på grund av
jordens ellipsform och jordrotationens
centrifugalkraft; solens och månens
gravitationsinverkan ger störningar, som måste beaktas,
och slutligen tillkommer de rent
instrumentella ofullkomligheterna och de därav
följande korrektionerna. Det säger sig självt, att
gra-vimetermätningen blir dyrbar, men då den i
många fall är enda utvägen att lösa
prospekte-ringsproblem, där andra metoder är
otillräckliga, är den ett utomordentligt viktigt
hjälpmedel.

Seismik

Om man i jordytan utsänder en ljudimpuls,
t.ex. genom ett sprängskott, kommer
ljudvågorna att fortplanta sig i marken i olika
riktningar. Vid diskontinuitetsytor kommer ljudvågen
att återkastas genom reflexion eller ändra
riktning på grund av refraktion beroende på
infallsvinkeln mot diskontinuitetsytan. Genom
registrering av de reflekterade eller avböjda
ljudvågornas gångtider i olika riktningar och
på olika avstånd från skottplatsen kan man
efter analys av mätresultaten skaffa sig vissa
upplysningar om de underliggande jordlagrens
och bergarternas lägen och beskaffenhet.
Ljudvågorna uppmätes med geofoner, dvs.
känsliga mikrofoner, som placeras i terrängen
i mekanisk kontakt med marken. Mottagna
signaler registreras, efter förstärkning, med
sling-oscillografer eller bandspelare. För att undvika
frekvensdispersion och för att nå ett gynnsamt
signalbrusförhållande och en lämplig
förstärkning använder man passbandsförstärkare
med tidsstyrd känslighetsreglering. Vid
sling-oscillografregistrering arbetar man i
allmänhet med smala passband inom frekvensområdet
10—150 Hz, medan man vid registrering med
bandspelare registrerar ett relativt brett
frekvensband och vid repeterade avspelningar i
laboratoriet söker sig fram till lämpligaste
passband.

952 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958

Seismiken, som i princip varit känd i mer än
ett århundrade, fick sitt stora genombrott
1924, då oljeförande saltdomer för första
gången kunde lokaliseras med
refraktionsmätning-ar, beroende på en exceptionellt hög
gånghastighet för ljudvågor i stensalt. De seismiska
metoderna fick en mycket snabb spridning
och dominerar i dag helt den geofysiska
aktiviteten inom oljebranschen. Inom
malmletning-en har seismiken endast fått begränsad
omfattning framför allt beroende på de höga
kostnaderna i förhållande till andra för malmletning
lämpligare metoder. I Sverige har seismiken i
huvudsak kommit till användning för
jord-djupsbestämningar, framför allt i samband
med väg- och vattenbyggnadsarbeten.

Radiometri

De radioaktiva mineralen har i atomåldern
blivit ett begärligt prospekteringsobjekt. Då
radioaktiva mineral ibland förekommer i
ekonomiskt obetydliga kvantiteter i samband med
annan malmmineralisering av ekonomisk
omfattning, har sökandet efter radioaktiva
mineral även blivit en indirekt väg till sökandet
efter malm, och under speciella
omständigheter även efter olja.

Den vid det radioaktiva sönderfallet utsända
gammastrålningen låter sig påvisa antingen
med Geiger—Müller-räknare eller med
scin-tillometer. Geiger—Müller-räknaren (Tekn. T.
1951 s. 569) bygger på att ett
gasurladdnings-rör kan joniseras bl.a. av infallande gamma-

Fig. 5. Mätning
med gravimeter.
Observatören
står med vitt
utgrenade ben för
att de av hans
andhämtning
och
hjärtverksamhet orsakade vibrationerna
ej skall
vidarebefordras till
gravimetern.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 5 23:26:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0978.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free