Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 37 - Nya material - Två titanlegeringar för hög temperatur, av SHl - »Tenngummi», av SHl - Kallbearbetat rostfritt 18-8-stål med hög duktilitet, av K-J B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stabil vid förhöjd temperatur. Den förra försprödas
vid 540—590°C, medan den senare har mer än 12 °/o
förlängning och 27 ’% kontraktion efter långvarig
upphettning titi samma temperatur.
Plåt av den nya legeringen mjukglödgas lämpligen
genom upphettning 20 min till 900°C och
luftkylning; stång upphettas till 900°C under 1 h eller
mera beroende på grovleken. Genom snabbkylning
från 1 010°C (högst upp i ^-^-området) kan man
uppnå en 0,2-gräns på 105 kp/rara2 med
tillfredsställande seghet. Legeringens omvandlingspunkt är
ca 1 050°C varigenom man kan använda relativt hög
temperatur vid smidning och strängpressning utan
risk för försprödning genom omvandling till ß-fas.
På grund av den höga aluminiumhalten har MST
821 högre elasticitetsmodul (ca 11 900 kp/mnr) och
lägre täthet (4,37 g/cm3) än någon av de
kommersiella titanlegeringarna (S Abkowitz & D Evers
i Metal Progress sept. 1957 s. 97—102). SHl
"Tenngummi"
För första gången har man nu framställt en elast
innehållande tenn. Genom att polymerisera
met-akryl- eller akrylsyraestern av dibutyltenn har man
nämligen i USA erhållit elaster med utpräglat
gum-iniliknande egenskaper. Polymerisationen sker
antingen i bensenlösning eller i vattenemulsion; i
senare fallet används ett nonjonaktivt
emulgeringsmedel.
De erhållna polvmererna är viskösa oljor eller sega,
gummiliknande ämnen, beroende på
utgångsmaterialet, katalysatorn och det använda
polvmerisations-systemet. Produkterna är typiska vinylpolymerer
med långa kolkedjor; karboxyltenngrupperna bildar
sidkedjor.
Monomererna erhålls genom reaktion av
ekvi-molära mängder av dibutyltennoxid och
metakryl-eller akrylsyra. Akrylmonomeren ger en mjukare
och mindre seg polymer än metakrylmonomeren.
VTid användning av bensen som lösningsmedel och
bensoylperoxid som katalysator kan
metakrylmonomeren polymeriseras på vattenbad. Utnyttjas
di-kumylperoxid som katalysator, erhålls en hårdare
och segare polymer med större hållfasthet.
I vattenemulsion har metakrylmonomeren
poly-meriserats vid 50°C med Tergitol NPX som
emulgeringsmedel och laurylmerkaptan och
kaliumper-sulfat som modifieringsmedel och katalysator.
Härvid erhålls en seg, gummiliknande produkt. Under
samma betingelser ger akrylmonomeren en mindre
seg och mindre elastisk polymer (Chemical &
En-gineering News 21 april 1958 s. 50). SHl
Kallbearbetat rostfritt 18-8-stàl
med hög duktilitet
Hållfastheten hos de vanliga rostfria 18-8-stålen
kan som bekant ej ökas annat än genom
kallbearbetning. Då dessa stål bearbetningshårdnar snabbt
kan man i vissa fall, t.ex. vid dragning av klen tråd,
uppnå en så hög brottgräns som 250 kp/mnr. Vid
kallbearbetningen minskar emellertid duktiliteten
kraftigt och detta begränsar i många fall
kallbear-betningsgraden, då man oftast önskar forma det
liårdbearbetade halvfabrikatet (band, plåt, rör, stång,
tråd) efter kallbearbetningen.
Man söker därför utveckla varianter av 18-8-stålen,
vilka samtidigt som de bearbetningshårdnar snabbt
förlorar sin duktilitet så långsamt som möjligt. Det
amerikanska standardstålet 301, innehållande < 0,15
o/o C, 16,0—18,0 % Cr och 6,0—8,0 %> Ni, är ett
exempel på ett 18-8-stål avsett för kallbearbetning.
Tabell 1. Stålens hållfasthet efter kallbearbetniny med samma reduktion
Kallreduktion 0,2-gräns Brottgräns Förlängning
(50 mm)
"/. kp/nim2 kp/mm2 %>
84 113 22
Micro Mach ....... ....... 25 86 110 27
Stål 301 ........... ....... 30 94 122 18
Micro Mach ....... ....... 30 95 118 23,5
Stål 301 ........... ....... 35 104 130 14
Micro Mach ....... ....... 35 104 125 20
Stål 301 ........... ....... 40 108 137 11,5
Micro Mach ....... ....... 40 110 132 17
Stål 301 ........... ....... 45 115 143 9,5
Micro Mach ....... ....... 45 117 139 14
Stål 301 ........... ....... 50 120 147 7,5
Micro Mach ....... ....... 50 122 146 12
Stål 301 ............ ....... 55 127 154 7
Micro Mach ........ 12G 154 10
Två amerikanska stålvei’k har nyligen utvecklat en
variant, som i kallbearbetat tillstånd har betydligt
högre duktilitet än stål 301 (tabell 1). Det nya stålet,
som döpts till Micro Mach, innehåller 0,08—0,12 %
C, 17,0—17,6 »/o Cr, 6,0—6,5 % Ni och 0,10—0,15
°/o N.
Micro Mach har således en förlängning som i
medeltal är ca 5 enheter högre än standardstålets. Detta
innebär att för en detalj, som för sin formning
kräver en viss duktilitet kan det nya stålet användas
vid 5—10 kp/mm2 högre hållfasthet än stål 301, med
andra ord det nya stålet kan användas i en klenare
dimension. Micro Mach har även jämnare
hållfasthetsegenskaper i längd- och tvärled än stål 301
(tabell 2).
Efter värmebehandling vid 325—475°C ökar
0,2-gränsen ca 10 % utan att duktiliteten försämras.
Det nya stålet kan i hårdvalsat tillstånd (0,2-gräns
ca 125 kp/mm2) bockas 180° vinkelrätt mot
valsriktningen över en minsta radie 0,6 gånger
plåttjockleken, medan bockning 180° parallellt med
valsriktningen fordrar en minsta radie 2,5 gånger
plåttjockleken. Vid upp till ca 500°C har Micro Mach högre
varmhållfasthet än såväl de martensitiska som de
utskiljningshärdade austenitiska rostfria stålen och
vid upp till ca 650°C lika goda egenskaper som de
martensitiska rostfria stålen.
Genom kvävehalten är Micro Mach i kallbearbetat
tillstånd mindre magnetiskt än stål 301. Det kan
naturligtvis svetsas utan svårigheter men
rekristalli-serar naturligtvis då ocli mister sin höga hållfasthet.
Vid hopfogning genom svetsning bör därför om
möjligt punktsvetsning användas.
Det nya stålet är ej något direkt alternativ till de
utskiljningshärdande stålen utan Micro Mach har i
första hand utvecklats med tanke på att möta
flygindustrins krav på ett höghållfast värmebeständigt
plåtmaterial för flygplan och robotar, men det kan
naturligtvis användas även för andra ändamål, t.ex.
till fjädrar och linor (hon Age 29 maj 1958 s. 88—
89). K-J B
Tabell 2. Stålens hållfasthet i längd- och tvärled efter 50 °!o kallreduktion
[-Provningsriktning-]
{+Provnings-
riktning+}
0,2-gräns
Brottgräns Förlängning Hårdhet
kp/mm2 kp/mm2 "/o Rc
Stål 301 Längdled 114—145 134—150 4,5—13,0 4^-45
Stål 301 Tvärled 108—127 141—151 6,0—10,0 43—45
Micro Mach Längdled 119—133 135—148 8,0—15,5 45—45,5
Micro Mach Tvärled 120—126 141—151 8,0—13,0 45—45,5
966 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
