Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 38 - Halden-reaktorn - Aluminiumburkar är billigare än stålburkar - Klyvningsprodukter i vattnet - Kontinuerligt dragen kvartsfiber - Förgiftning med radiostrontium kan motverkas - De franska järngruvorna - Stora bränder infaller under goda vinår - Nya metoder - Rena metaller genom smältning med elektronstrålning, av SHl - Plastbeläggning av båtskrov, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ceras i en brunn som täcks med en stålskiva
med ett hål för bränslebyte i en excentrisk
skiva som kan vridas så att hålet kommer över
gitterpunkterna. Största delen av
hjälpmaskineriet ställs upp i källaren under hallgolvet,
men tungvattenkylaren och ångdomen skall stå
i reaktorhallen. I denna finns brunnar för
lagring av använt bränsle och en stor behållare
för lagring av stora radioaktiva delar.
Allt avlopps- och spillvatten samlas i en brunn
och pumpas in i avloppssystemet över
fördröjningsbehållarna. Dessa rymmer 260 m3 vatten.
Luften i reaktorhallen cirkulerar kontinuerligt
genom ett stort mätfilter. Friskluft tas utifrån
och blåses ut genom filter och en skorsten.
Stiger trycket i hallen, stängs de båda
utloppskanalerna för luften automatiskt av två
ventiler.
Finansiering, igångsättning
Projektet bekostas i huvudsak av staten, men
Norsk Hydro står för en del av kostnaden för
det tunga vattnet. En del av de löpande
kostnaderna och största delen av experiment- och
utvecklingskostnaderna går utanför Institutt
for Atomenergis normala budget.
Hela anläggningen, inklusive den första
bränslesatsen, beräknas kosta ca 19 Mkr., varav 10
Mkr. för bränslet, det tunga vattnet och
Institutt for Atomenergis utvecklingsarbete. Man
hoppas ha reaktorn i drift i december 1958.
SHl
Aluminiumburkar är billigare än stålburkar
för första gången i USA. De tillverkas i en ny
fabrik vars produktion väntas bli 50 miljoner burkar
under 1958. Anläggningen skall utvidgas så att
tillverkningen går upp till 125 miljoner per år. Det
låga priset sägs bero på att en effektiv automatisk
tillverkning används.
Klyvningsprodukter i vattnet har den
amerikanska kokarreaktorn Borax-4 sedan ett
bränsleelements aluminiumhölje brustit. Reaktorn körs
trots detta med hög effekt, spridningen av aktivitet
är mycket liten, och ingen personal har fått för
stor stråldos.
Kontinuerligt dragen kvartsfiber tillverkas i
USA enligt en ny metod vars natur inte har
avslöjats. Fibern sägs vara av amorf kiseldioxid, ca 20 u
i diameter och med 280 kp/mm2 brottgräns.
Förgiftning med radiostrontium kan
motverkas genom intagning av natrium- eller kaliumsaltet
av tetrahydroxikinon som har liten giftverkan och
selektivt fäller nt strontium och barium i närvaro
av kalcium.
De franska järngruvorna producerade 58 Mt malm
1957 mot 53 Mt 1956. Exporten var 14 Mt och gick
huvudsakligen till Belgien-Luxemburg.
Stora bränder infaller under goda vinår visar
en försäkringsstatistisk utredning om
brandskadornas väderleksberoende. Värme och sol gynnar såväl
bränder som vin.
nya metoder
Rena metaller genom smältning
med elektronstrålning
Genom att bestråla metaller med elektroner i
högvakuum kan man upphetta dem till smältning. Kol,
syre och andra föroreningar bildar med vissa
metaller föreningar som har högre ångtryck än den
smälta metallen. Härpå har man grundat en nv
metod för rening av metaller. Processen väntas kunna
konkurrera med ljusbågssmältning för vissa
metaller, såsom titan, och för andra öppnar den en
väg för framställning av produkter som är renare
än de man hittills kunnat erhålla i kommersiell
skala.
Man använder en vakuumugn i vilken ett göt av
den orena metallen sänks ned vertikalt med
reglerad hastighet. Götet utgör anod och bombarderas
med elektroner från en katod varvid metallen
smälter och droppar ned i en vattenkyld degel; denna
sänks så småningom allteftersom metall samlas i
den.
Medan trycket vid ljusbågssmältning är 13—130 [ib,
är det vid elektronsmältning bara 0,13 jib. Under de
senare betingelserna avlägsnas kol, väte och syre
snabbt i allmänhet som koloxid, metalloxid,
metallkarbid eller någon liknande förening. I regel
avlägsnas lätt varje förorening som med metallen
bildar en förening med minst 10 jxb ångtryck.
Elektronsmältning ser ut att vara en ekonomisk
metod. Högenergetiska elektroner är relativt billiga.
Vid rening av niob åtgår 6,6—8,8 kWh/kg och för
tantal 13,2—17,6 kWh/kg. Vid vanlig sintring av
tantal åtgår däremot 1 090 kWh/kg.
Det är emellertid inte bara metodens ekonomi som
gör den intressant. Man lär nämligen enligt den ha
framställt renare tantal och mobybden än som
någonsin skådats tidigare. Duktil niob, som hittills
varit en laboratoriekuriositet, kan nu erhållas i
kommersiella kvantiteter; man har tillverkat 12 |a tjock
niobfolie genom kallvalsning utan mellanglödgning.
Den nuvarande halvstora anläggningen består av
en vakuumugn med 1 200 mm diameter och en 800
mm diffusionspump. Katoden är en 2,5 mm
volfram-tråd runt ugnens inre periferi.
Ett elektrostatiskt fält riktar en elektronstråle mot
ändan av det göt som skall smältas. Effektbehovet
är 120 kW. I denna ugn har man framställt något
ton duktil niob per månad. Försök att utveckla
metoden för direkt smältning av metallsvamp lär ha
givit lovande resultat (Chemical & Engineering News
10 febr. 1958 s. 51—52; World Mining juli 1958
s. 36—39). SHl
Plastbeläggning av båtskrov
På senare tid har användning av plast som ett
permanent skydd på båtar av trä visats stort intresse.
Man har bl.a. provat polyester, armerad med
glasfiber eller någon syntetfiber, som skydd för träet
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
