Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 38 - Nya metoder - Pigmentering av lacker utan rivning, av SHl - Jonbyte med rörlig bädd, av SHl - Snabb mineralbestämning, av E R—s - Värmebehandling i vakuum, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
parnas storlek, hårdhet och ytegenskaper; många
glashårda hartser har t.ex. visat sig olämpliga.
Av betydelse är vidare malmediets viskositet och
komponenternas mängdförhållande. Inte mindre
viktig är materialblandningens anpassning till den
dis-pergeringsapparalur som skall användas. En
kulkvarn fordrar ett belt annat blandningsförhållande
än t.ex. en knådare. Hur den mekaniska
bearbetningen än sker kan den vid rätt avpassad blandning
göras på mindre än hälften så lång tid med
mat-kroppar som utan sådana.
Som exempel kan nämnas en pigmenterad
vinyl-hartslack för vilken systemet
pigment-malkroppar-medium består av 1 viktdel kopparftalocyanin, 4
viktdelar titandioxid, 5 viktdelar vinylharts (Vinylite
VMCH) och 10,8 viktdelar dioktylftalat. När
blandningen maldes 1—2 h, beroende på rörverkets
beskaffenhet, erhölls en fördelning av pigmenten som
utan malkroppar (fast vinylharts) kan uppnås bara
genom långvarig rivning i kulkvarn.
Den färdiga lackfärgen erhölls sedan genom tillsats
av ytterligare 29,2 viktdelar vinylharts som
tillsammans med malkropparna löstes i lika volymdelar
toluen och metylisobutylketon till önskad viskositet
(L Kocian i Farbe und Lack maj 1958 s. 251—253).
SHl
Jonbyte med rörlig bädd
Jonbyte med rörlig bädd skall för första gången
tillämpas i industriell skala vid utvinning av uran.
Anläggningen lär kosta 15 °/o mindre än en med fast
bädd för samma avverkning. Absorptionskolonnen
har en ovanligt djup bädd (ca 2 m) av relativt
grovkornig (0,52 mm) jonbytare. I en kolonn med 2,1
m diameter hanteras 1,5 m3/min klar lakvätska, dvs.
200—-300 °/o mer än i en lika grov kolonn med fast
bädd.
När jonbytaren blivit mättad transporteras den
hydrauliskt till en elueringskolonn i vilken siam
först avlägsnas genom bakspolning. Därefter
elue-rar man med en lösning av salpetersyra och
na-triumnitrat och tvättar slutligen med svavelsyra
varvid elueringsvätskan förträngs och stannar i
elue-ringskretsen. Bara jonbytaren flyttas från
absorptions- till elueringskolonnen och tillbaka till den
förra. Alla vätskeströmmar hålls åtskilda.
I den industriella anläggningen används två
kolonngrupper, var och en bestående av tre
seriekopplade kolonner. Den ena gruppen används för
absorption, den andra för bakspolning, eluering och
syratvättning (Chemical Engineering 5 maj 1958 s.
45). SHl
Snabb mineralbestämning
Genom en kombination av reflektionsegenskaperna
och hårdheten har Atomic Energy Division,
Geo-logical Survey of Great Britain, utarbetat ett system
för snabb bestämning av i polerprov ingående
mineral.
En fotometer med fotocell och en
mikrohårdhets-provare har anbragts på ett malmmikroskop av
standardtyp. Provets reflektionsförmåga mätes
genom att den jämföres med belysningen från en
vol-framtrådlampa med bestämd färgtemperatur. Den
pyramidformade diamanthårdhetsprovaren svänges
sedan in över provet, på vilket ett intryck görs. Detta
mätes genom objektivet och uttryckes i
Vickers-hårdhet. Man kan börja med reflektionsmätningar
på korn, som ej har större diameter än 30 ]x, med
en precision av 1 %>.
Mineral med liknande reflektionsförmåga kan skil-
Fig. 1. Reflektionsförmåga och hårdhet hos 1
beta-fit (kubiskt niobat och tantalat av uran), 2
kassi-terit, 3 kromit, A covellin, 5 uraninit, 6 zinkblände,
7 magnetit, 8 bornit, 9 alabandin, 10 cuprit, 11
tetra-edrit, 12 antimonglans, 13 magnetkis, 1A boulangerit,
15 blyglans, 16 kopparkis, 17 koboltglans, 18
nickelin, 19 pyrit, 20 skutterudit CoAss, 21 krennerit
(Au, Ag)Tet, 22 altait PbTe, 23 platina, 2A antimon,
25 guld.
jas åt genom hårdhetsbestämningar (fig. 1). Båda
de bestämningar, som ingår i provet, kan utföras
inom två minuter. När resultatet jämföres med
andra lätt observerade egenskaper, såsom färg,
anisotropism och reflektionspleokroism, kan de
flesta mineral bestämmas utan tillgripande av
spektrografisk analys eller röntgenanalys (Engineering
& Mining Journal okt. 1957 s. 112). E R—s
Värmebehandling i vakuum
Medan man smält metaller i vakuum under flera
år är deras värmebehandling i vakuum ett ganska
nytt förfarande som i vissa fall ger bättre produkter
än den vanliga behandlingen i luft eller
skyddsatmosfär. Mycket reaktiva metaller, såsom titan och
tantal, värmebehandlas sålunda bäst i vakuum, men
det har ibland visat sig lämpligt att använda
samma metod för så vanliga material som mjukt stål
och Armco-järn.
Ugnar för värmebehandling i vakuum är i enklaste
fall evakuerade kammare värmda med gas, olja eller
elström. Denna typ används mest för
mjukglödg-ning. Större retorter för högre temperaturer har
vanligen en evakuerad upphettningszon. Som
exempel kan nämnas en cylindrisk retort av 6 mm
In-conel 535 mm i diameter och 610 mm hög. Den kan
upphettas till 1 180°C. Ugnen kan också bestå av
en evakuerad retort, omgiven av en reflekterande
isolering som innehåller värmeelement. För de
1004 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
