Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 38 - Debatt: Pumpekonomi, av S Widén - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
debatt
Pumpekonomi
I uppsatsen om pumpekonomi i Tekn. T. 1958 h. 29
s. 725 har stort utrymme ägnats frågan om
varvtalsreglering, såsom varande den mest ekonomiska
metoden för volymströmsändring i ett pumpande
system. Den lämpligaste metoden för att
åstadkomma en sådan reglering är ju ett ständigt diskuterat
problem, och tyvärr måste man nog säga, att stor
förbistring råder om vilka effektbesparingar som
nås med det ena eller andra systemet.
Förf. hävdar att "varvtalsreglerade elmotorer med
god och oförändrad verkningsgrad över hela
regleringsområdet är ej lätt att åstadkomma och kostar
pengar". Vidare hävdas att "effektbehovet vid
vo-lymströmsreglering närmar sig vid skopreglerad
hydraulisk koppling den förlustfria
varvtalsregleringen".
Då den okritiske läsaren lätt kan frestas att tro,
att regleringsekonomin hos den hydrauliska
kopplingen är bättre än vad man uppnår med rent
elektriska regleringsmetoder vill jag framhålla
följande.
De elektriska metoder, som kommit till praktisk
användning för kontinuerlig varvtalsreglering av
pumpar, är dels den släpringade asynkronmotorn
med separat sekundärt reglermotstånd, dels trefas
kommutatormotorn, båda uppvisande större
effektbesparing än vad som åstadkommes med
kombinationen elektrisk asynkronmotor pius hydraulisk
slir-koppling. Den metod som närmast motsvarar den
hydrauliska kopplingen är den släpringade
asynkronmotorn med reglermotstånd, och en jämförelse
mellan de systemen visar, att man i båda fallen
har dels förluster i den drivande motorn, dels
förluster beroende av eftersläpningen mellan drivande
och driven axel. Dessa förluster är identiska i båda
fallen. För den hydrauliska kopplingen tillkommer
emellertid en extra eftersläpning på 2—4 %>, som
även förefinnes vid full hastighet och som ökar
effektbehovet i samma proportion. Om man i
stället för effektbesparing diskuterar totalförlusterna i
det drivande systemet, dvs. skillnaden mellan
tillförd elektrisk effekt och till pumpaxeln överförd
mekanisk effekt, har man lättare att jämföra de
olika systemen, och man får då följande
uppställning över uppträdande förluster.
Asynkronmotor pius hydraulisk slirkoppling:
verkningsgradsförluster i motorn, verkningsgradsförluster
i slirkopplingen orsakade av friktion samt förluster
orsakade av den "kvarstående" eftersläpningen
samt eftersläpningsförluster orsakade av
nedregle-ringen av pumpvarvtalet och definierade som
produkten av överförd effekt och eftersläpningen.
Släpringad asynkronmotor med sekundärt
reglermotstånd: verkningsgradsförluster i motorn i
huvudsak desamma som i föregående fall och
eftersläpningsförluster orsakade av nedregleringen av
pumpvarvtalet desamma som i föregående fall.
Trefas kommutatormotor: verkningsgradsförluster
Fig. 1. Totala förluster i förhållande till effekten
vid full belastning vid reglering av en pump utan
statisk uppfordringshöjd; 1 asynkronmotor pius
hydraulisk slirkoppling, 2 släpringad asynkronmotor
med sekundärt regleringsmotstånd, 3 trefas
kommutatormotor.
i motorn, vilka blir något större än i de båda andra
fallen.
Totalförlusterna vid de olika systemen har
beräknats för en pump utan statisk uppfordringshöjd, där
alltså det erforderliga momentet på pumpaxeln
varierar med kvadraten på varvtalet (fig. 1).
Förhållandena mellan effekterna vid släpringad
asynkronmotor och vid slirkoppling blir i huvudsak
analoga vid system vid viss statisk
uppfordringshöjd, dvs. kurvorna i fig. 4 i Tekn. T. 1958 s. 727
kan användas för båda dessa drivsystem dock med
någon liten favör för det förstnämnda alternativet.
Man ser alltså att de rent elektriska reglersystemen
visar mindre förluster än kombinationen elmotor
och hydraulisk koppling, och då såväl asynkron- som
kommutatormotorer numera finns i
standardutförande upp till relativt stora effekter, kan de med
fördel användas när det ställes krav på kontinuerlig
varvtalsreglering. S Widén
problemhörnan
Problem 5/58 var följande: "En sfär är centralt
genomborrad, varvid hålets axiella längd är 2 a. Sök
volymen hos den återstående delen av sfären!"
Den lösningsmetod, som flertalet insändare
till-lämpat, har bestått i att bestämma tyngdpunkten
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
