Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 40 - Lågtemperatur-elektronik, av Jan-Rustan Törnquist - Energiförbrukning för bostadsuppvärmning i Norge, av R Gradin - Eluppvärmning i 22 % av de västtyska hushållen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na uppspaltning av energinivåerna till stor del
beror av magnetfältet kan anordningen
avstämmas till önskad frekvens genom variation av
magnetfältet.
Som exempel må nämnas en arsenikdopad
ki-selkristall och en lantanetylsulfatkristall
förorenad med gadolinium. Den senare har
använts vid försök vid Bell Telephone
Laboratories i ett magnetfält av 0,28 Wb/nr vid 1,2°K.
Därvid exciterades kristallen från en signal
med frekvensen 17 500 MHz och emitterade
frekvensen 9 000 MHz. Den låga temperaturen är
betingad av krav på låg påverkan från de
ter-miskt betingade vibrationerna i
kristallstrukturen.
Litteratur
1. Shoenberg, D: Superconductivity. Cambridge 1952.
2. Herold, E W: Future circuit aspects of solide-state
phe-nomina. Proc. IRE nov. 1957 s. 1163—1474.
3. Mendoza, E: Electronic developments at very löw
teni-perature. British Communications and Electronics april 1958
s. 270—276.
4. Holahan, J: Löw temperaturc studies creatc new
bran-ches of the art: Cryoycnic Electronics. Aviation Age mars 1958
s. 174.
5. Buck, D A: The cryotron — a superconductive computer
component. Proc. IRE april 1956 s. 482—493.
6. Garwin, R L: An analysis of the operation of a
per-sistent-supercurrent nicmory cell. IBM Journal okt. 1957
s. 304—308.
7. Chowe, J W: Trapped-flux superconducting memory.
IBM Journal okt. 1957 s. 295—303.
8. Wittkk, .1 P: Molecular amplification and generation of
microwaves. Proc. IRE mars 1957 s. 291—316.
Energiförbrukning för bostadsuppvärmning i
Norge. En stor del av Norges energibehov täcks
genom import av olja och kol, vilket dels belastar
handelsbalansen, dels är ogynnsamt ur beredskaps-
Tabell 1. Årlig förbrukning av bränsle för
rumsuppvärmning i Norge
Bränsle
Före
1940
1945/16 1949/50 1953/54 1955/56
Elektricitet MkWh 730 1 370 2 000 2 920 3 420
Ved .... 103 famnar 1 760 2 180 1 500 1 320 1 450
Torv ....... 103 m3 1 500 1 625 1 273 840 800
Olja ........ .. 103 t 25 20 103 160 242
Petroleum .. .. 103 t 18 12 11 11 14
Kol ......... .. 103 t 250 102 110 199 200
Koks ....... .. 103 t 550 10 172 191 334
Antracit .. 103 t — — 3 12 11
Brunkol –– .. 103 t — — 3 1 11
Tabell 2. Värmeinnehåll och utnyttjningsgrad hus
olika bränslen
Bränsle
Effektivt
bränslevärde
Total
verkningsgrad
Elektricitet ................860 kcal/kWh 1,00
Ved ..........................3 000 Mcal/famn 0,60
Torv ..............................1 000 Mcal/m3 0,60
Olja ................................10 000 Mcal/kg 0,60
Kol ................................6 700 Mcal/kg 0,60
Koks ..............................6 800 Mcal/kg 0,70
Antracit ........................7 800 Mcal/kg 0,60
Brunkol ........................4 800 Mcal/kg 0,60
synpunkt. För att kunna bedöma hur energibehovet
för bostadsuppvärmning täcks har Norges
byggforskningsinstitut samlat in uppgifter om
förbrukningen av olika bränslen och elkraft för detta
ändamål.
Den direkta användningen av elektricitet för
uppvärmning av bostäder var 2 470 MkWh bränsleåret
1955/56. Dessutom tillkommer den indirekta
uppvärmningen från övriga elapparater. Av den elenergi
som används för varmvattenberedning kan man
räkna med att ca 25 °/o överförs till rummen genom
värmeförluster i varmvattenberedare och
rörledningar. Värmetillförseln till rummen från den
elenergi som används för lyse, kokning m.m. är
betydligt högre, minst 75 °/o. Om man försiktigtvis
räknar med att hälften av den energi som går till
ren hushållsförbrukning överförs titi rumsvärme
och att denna del kan nyttiggöras under de åtta
månader av året som bränslesäsongen omfattar, var
1955/56 tillskottet 950 MkWh, dvs. en drvg
tredjedel av den direkta eluppvärmningen.
På samma sätt har förbrukningen av ved, torv,
olja. kol och gas för bostadsuppvärmning (tabell 1)
beräknats ur tillgänglig statistik. Innan en
jämförelse mellan olika energiformer kan göras måste en
omräkning företas där bränslenas olika värmevärde
och uppvärmningsanordningarnas olika
verkningsgrad beaktas (tabell 2).
Elkraften är nu den viktigaste energikällan för
bostadsuppvärmning och svarar för 29 °/o av det totala
värmebehovet, medan vedens roll avtagit och nu
svarar för 26 %> (fig. 1). Även torven har gått
tillbaka och svarar nu för ca 5 %>. Dessa tre inhemska
energikällor täcker tillsammans ca 60 °/o av
totalbehovet för bostadsuppvärmning. En jämförelse
med antalet bostadsrum i Norge visar att den
specifika värmeförbrukningen (kcal/rum och år)
sjunker svagt. Detta beror bl.a. på att
värmeanläggningarna får en bättre verkningsgrad och att de rum
som byggs i dag är mindre än förr och bättre
värmeisolerade (H Hagen & T Hågensli i Teknisk
Uke-blad 1958 h. 34 s. 799—807). R Gradin
Eluppvärmning i 22 % av de västtyska
hushållen redovisas av en undersökning vari även
konstateras att 4 »/o av hushållen har anläggningar med
en total effekt överstigande 2 kW. Totalt installerad
effekt för bostadsuppvärmning kan beräknas vara
ca 6,5 MkW.
Fig. 1.
Förbrukning av bränsle
och elkraft för [-bostadsuppvärmning-]
{+bostadsupp-
värmning+} i
Norge.
1046 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
