Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 40 - Kraftledningars isolation, av Uno Sandström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antalet åskdagar, taget som medeltal för ett
större antal år, är mellan ett par och något över
tjugo per år för olika delar av landet, fig. 1.
Åska förekommer sällan i fjälltrakterna men
är vanligare i södra och sydvästra Sverige.
Vid en åskfrekvens av 10 åskdagar per år, som
är ett medeltal för landet, har man funnit att
en kraftledning träffas av i genomsnitt 3—5
åsknedslag per 100 km ledning och år. Antalet
inducerade åsköverspänningar är betydligt
större, men de flesta är av ofarlig storlek. Cirka
20 per 100 km och år har en storlek av 100 kV
och däröver, men av dessa är det endast 2—3
som har värden högre än 200 kV.
Isolationstyper
En kraftlednings isolation består i första hand
av de isolatorer av porslin eller glas, som bär
upp de spänningsförande ledarna, fig. 2.
Stolpar ocli reglar av trä ger också ett gott tillskott
till isolationshållfastheten, om träisolationen
utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt. Även luftens
isolerande egenskaper utnyttjas, bl.a. mellan de
spänningsförande linorna och marken.
Den spänningsförande linan skall isoleras i
alla riktningar, vilket medför olika typer och
kombinationer av isolation för olika
isolations-vägar. Så t.ex. erhålles en isolationsväg till jord
över isolatorerna via regeln och stolpen till
jord, medan en annan går i luft direkt via
stolpen till jord. Den optimala konstruktionen ur
isolationssynpunkt erhålles när olika
isolations-vägar är jämnstarka.
Liksom annan isolation definieras
linjeisola-tionen genom spänningshållfastheten, dels vid
enminutsprov med 50 Hz, dels vid impulsprov
med stötformen 1/50 jis. Båda värdena skall
enligt svensk normpraxis ha erhållits i regn.
Isolatorer
Elektriska data för stödisolatorer erhålles
säkrast genom direkta prov på den isolatortyp det
gäller. Försök att med hjälp av isolatorernas
mått bestämma spänningshållfastheten ger ej
annat än ungefärliga värden. Stödisolatorerna
är normerade i SEN 2406, där även
isolations-data för de normerade isolatorerna anges.
Av kedjeisolatorerna är de av kåp-pinntyp de
dominerande i Sverige. Isolationsdata för
iso-latorkedjor sammansatta av sådana element
har bestämts genom laboratorieprov. Följande
empiriska formler har erhållits för
hållspän-ningen vid enminutsprov i regn:
för isolatorkedjor utan ljusbågshorn
Ev = 0,28 (L — 50) kV [150 <L < 800]
Ev = 0,22 (L -f 150) kV [800 < L < 2 500]
med övre och nedre eller endast nedre
ljusbågshorn
£<, = 0,311,^ [150 < L < 600]
Ev = 0,25 (L + 150) kV [600 < L < 2 500]
För stöthållspänningen i regn har erhållits:
Es = 0,52 (L + 40) kV [150 < L < 2 500]
där Ev är hållspänningen vid enminutsprov
med 50 Hz i regn angiven i kV effektivvärde, Es
är hållspänningen vid 1/50 us stötprov i regn,
angiven i kV amplitudvärde samt L är kortaste
överslagsavståndet i luft i mm.
Trä
När man vill studera trä som
isolationsmaterial, stöter man på stora svårigheter, beroende
på att isolationsegenskaperna varierar med
träets fuktighetsförhållanden samt arten och
varaktigheten av de elektriska
spänningspå-känningarna. Dessutom visar träisolationen
olika isolationsegenskaper när den provas för
sig och när den kombineras med isolation av
annat slag t.ex. isolatorer.
Trä ger en mycket dålig isolation mot
spänningar av normal driftfrekvens. Redan vid en
spänning av några tusen voit per meter
trästräcka är antändningsrisken stor. Man kan
därför icke räkna med att träisolationen ger
något tillskott till isolationshållfastheten vid
enminutsprov med 50 Hz.
Däremot är träts isolationshållfasthet mot
impulsspänningar relativt god. Torrt trä, och dit
räknas trä med en fuktighetshalt mindre än ca
15 vikt-%, har en hållspänning mot stöt av
normalform 1/50 jis av 4—6 kV/cm. Mycket
fuktigt trä eller trä i regn håller 3—4 kV/cm.
Dessa värden gäller om trät provas för sig och
icke kombinerat med annan isolation
Detta har ingen tillämpning i praktiken,
eftersom träisolationen alltid måste kombineras
med isolatorisolation, då trä ej ger någon
nämnvärd isolation mot 50 Hz växelspänning.
Kombineras torrt trä med isolatorer, erhålles
ett isolationstillskott från trät av 4—6 kV/cm,
dvs. ungefär detsamma som träisolationen ger
när den provas för sig. I praktiken måste man
emellertid alltid räkna med att trät är fuktigt
eller utsätts för regn, och det är därför dessa
förhållanden som blir dimensionerande för
isolationen. Fuktigt trä i kombination med
isolator visar helt andra isolationsegenskaper än
när torrt trä ingår i en sådan kombination.
Fig. 3. Förenklat
impedans
-schema för
trä-stolpisolation;
Rw
träisolatio-nens resistans,
Cw
träisolatio-nens kapacitans,
Cu Cis fas- resp. [-stagisolatorer-nas-]
{+stagisolatorer-
nas+} kapacitans.
1050 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958
Fig. 2.
Kraftledningar för 40
och 130 kV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
