- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
1052

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 40 - Kraftledningars isolation, av Uno Sandström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om L anges i mm erhålles Ev och Es i kV.

Formlerna gäller ej för överslagsvägen kring
isolator eller vid på annat sätt styrd
spänningsfördelning.

Isolation mellan faser

Prov har visat, att isolationshållfastheten
mellan två faser med isolatorerna på samma
stålregel är 70—80 % av summan av de två
isolatorernas isolationshållfasthet. Det lägre värdet
gäller vid långa reglar, det högre vid korta.

Har man träisolation mellan två fasers
isola-torfästen, som t.ex. vid trästolpsledningar med
isolatorer på krok och vid ledningar med
träregel, kan träts tillskottsisolation beräknas på
principiellt samma sätt som när träisolationen
finns mellan fas och jord.

Val av isolationsnivå

Valet av isolationsnivå för en ledning påverkar
anläggningskostnaden och därmed också
årskostnaden som naturligt är på så sätt, att en
högre nivå ger en högre kostnad. Men en högre
isolation ger ett mindre antal åskfel, fig. 7,
och därmed en större driftsäkerhet. Eftersom
även driftsäkerheten kan värderas ekonomiskt
har man möjlighet att undersöka vilken
isolationsnivå som är optimal, dvs. när summan av
anläggningskostnad och störningskostnad är
minimum. Vid en sådan beräkning bör man
räkna med kraftförbrukarnas kostnader för
störningarna, och de är väsentligt högre än
kraftleverantörernas.

Sådana beräkningar visar att
ledningsisola-tionen normalt bör väljas så att den motstår
praktiskt taget alla inre överspänningar.
Däremot är det ej ekonomiskt motiverat att välja en
så god isolation, att full driftsäkerhet mot
åsköverspänningar erhålles.

Eftersom träisolationen ej ger något nämnvärt
bidrag till isolationen mot normal
driftspänning och inre överspänningar, måste
isolator-isolationen väljas så att den klarar dessa
spänningar. Isolatorisolationen kommer då att
motstå även en del av åsköverspänningarna.
Frågan är då, om det är motiverat att därutöver
öka stöthållfastheten för att få en bättre
driftsäkerhet mot åsköverspänningar.

De beräkningar som gjorts för svenska
förhållanden visar, att det för ledningar med en
systemspänning upp till 40—50 kV kan vara
motiverat att välja en något högre
stöthållspän-ning än vad som fordras med hänsyn till de
inre överspänningarna. Den isolationsnivå som
används inom detta spänningsområde är
nämligen så låg, att även de inducerade
åsköverspänningarna ger överslag. Dessa ledningar
har därför en väsentligt högre felfrekvens och
vinsten av en högre isolation blir därför större.

När det gäller spänningar över 40—50 kV har
det däremot visat sig, att en förbättring av
stöthållfastheten är befogad endast om den kan
erhållas för låg kostnad, vilket kan vara fallet
vid vissa trästolpledningar.

Fig. 6. Träisolationens beroende av varaktigheten
hos regn.

En ledning innehåller, förutom de normala
raklinjestolparna, olika typer av
specialstolpar. t.ex. korsningsstolpar ocli stagade
vinkelstolpar. Många gånger utnyttjas träisolationen i
mindre utsträckning i specialstolpar än i
normalstolpar, medan isolatorerna i allmänhet är
desamma. Dessa svagare isolerade stolpar
förekommer i rätt stort antal, speciellt vid
ledningar för lägre spänning, och de blir många
gånger bestämmande för ledningens
isolationsnivå. Den mest rationella utnyttjningen av
isolationen erhålles emellertid, om dessa
specialstolpar i isolationshänseende göres jämnstarka
med ledningen i övrigt.

Isolationsf ord ringar i SEN 2107

År 1958 har man givit ut normer för isolation
av elektriska friledningar för starkström, SEN
2107. Normerna bygger på de principer som
här redogjorts för, tabell 1.

Det har förut nämnts, att åsköverspänningarna
spelar en proportionsvis större roll vid
ledningar för lägre spänningar än vid högre.
Vidare kan den effekt som ledningar för samma
spänningar överför vara mycket olika beroende
bl.a. på belastningstätheten. Det har därför an-

Fig. 7. Antal överslag på grund av åska vid
varierande stöthållspänning hos isolationen vid en
åsk-frekvens av 10 åskdagar per år.

1052 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 5 23:26:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/1078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free