Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 40 - Elförsörjningen i Europa 1957—1975, av P-G Edblad - De hundra största industriföretagen utanför USA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elförsörjningen i Europa 1957—1975. Är 1956
producerades i de till OEEC anslutna länderna
386 000 MkWh, och den installerade effekten
uppgick till 104 000 MW. Kraftproduktionen har stigit
med 98 °/o sedan 1948, medan industriproduktionen
stigit med 84 %> och nationalinkomsten med 52 °/o
under samma tid. Stegringen är den högsta, som
hittills observerats under så lång tid.
Ungefär 60 °/o av elkraften produceras i
värmekraftanläggningar. Bland konsumtionsgrupperna
dominerar industrin med 65 °/o av den totala
förbrukningen.
Den totala nationalprodukten steg under 1956 med
4 <Vo jämfört med 5 %> under de närmast föregående
åren. Elkraftproduktionen ökade under året med
7,9 %> mot 9 °/o under 1954 och 1955. Kraftbehovet
har i stort sett kunnat tillgodoses utan restriktioner,
men i början av 1956 förelåg vissa svårigheter i
länder där kraftförsörjningen baseras på vattenkraft.
Under höglastperioden i februari fick t.ex. Schweiz
importera 30 °/o av sitt energibehov. Mot slutet av
1956 fanns internationella förbindelser med en
sammanlagd överföringskapacitet på 24 000 MW.
Förbrukningen per invånare soin 1950 uppgick till
887 kWh/år hade 1956 stigit till 1 346 kWh/år.
Betydande skiljaktigheter föreligger härvidlag mellan
medlemsländerna, tabell 1.
Elförbrukningen i Europa har under lång tid ökat
med ca 7 % per år, vilket inneburit fördubbling
ungefär vart tionde år. Enligt prognoserna kommer
denna utveckling att fortsätta under de närmaste
åren, så att förbrukningen fördubblas från 1955 till
1965. Därefter väntas en viss avmattning, så att
ökningen från 1965 till 1975 begränsas till 80 %>. Den
största ökningen väntas i länder med låg
förbrukning per invånare. Förhållandet mellan
kraftproduktionen 1975 och 1955 beräknas således bli 6,3 i
Turkiet mot 2,2 i Schweiz, 2,7 i Norge och 3,0 i Sverige.
Jämförelse mellan tidigare prognoser och den senare
utvecklingen visar att de förra i allmänhet varit för
låga.
För tre år sedan beräknades den installerade
effekten 1957 uppgå till 102 800 MW men den
verkliga siffran blir sannolikt nära 10 °/o högre. Denna
snabba ökning har möjliggjorts genom att utbytet
av föråldrade anläggningar uppskjutits, vilket
emellertid medfört ökade produktionskostnader.
På grund av att vattenkrafttillgångarna är relativt
begränsade kommer värmekraftens andel av
produktionen att stiga successivt till nära 75 °/o år
1975. Endast i Island, Norge, Grekland och Turkiet
kommer större vattenkrafttillgångar att återstå
out-bvggda vid denna tidpunkt. Eftersom i första hand
de förmånligaste vatteiikraftobjekten utnyttjas är
det sannolikt att kraftpriset kommer att stiga i
länder, där en väsentlig del av produktionen härrör
från vattenkraft, även om denna tendens till en del
kan motverkas av tekniska framsteg.
Inom värmekraften leder större enheter samt högre
tryck och temperatur till allt bättre bränsleekononii.
1 moderna anläggningar nås verkningsgrader
överstigande 35 °/o. Denna utveckling har hittills gått
snabbare än bränsleprisets stegring. Detta
förhållande väntas bestå så att kraftpriset kommer att
sjunka i länder med övervägande värmekraft.
I ett flertal länder såsom Storbritannien,
Tyskland, Frankrike, Belgien, Italien och Holland
kommer större atomkraftanläggningar i drift under de
närmaste fem åren. Atomkraftens andel av
kraftproduktionen blir dock blygsam under den närmaste
tioårsperioden. På längre sikt är det svårt att
förutse utvecklingen. Det är troligt att såväl
anläggnings-som driftkostnaderna kommer att sjunka, men
antagligen kommer anläggningskostnaderna för
atomkraft under överskådlig tid att förbli ungefär
dubbelt så höga som för konventionell värmekraft.
Det anses därför allmänt, att lång utnyttjningstid
är en förutsättning för ekonomisk drift av
atoni-kraftverk och att detta förhållande kommer att
begränsa atomkrafttillskottet.
Enligt preliminär uppskattning kommer 1975
ungefär 30—35 % av elkraften att produceras i
atomkraftverk.
En ungefärlig uppskattning av de olika
produktionskällornas utveckling har gjorts i följande tabell.
Årsproduktion 1 000 MkWli
1955 1960 1965 1970 1975
Vattenkraft . ............. 110,5 186 234 290 351
Konventionell värmekraft 217,7 336 416 542 648
Atomkraft ____ ............. — — 60 150 300
Totalt ........ ............. 358,2 522 710 982 1 299
Investeringarna på elkraftområdet 1956 utgjorde
3 000 M$, dvs. 63 °/o av investeringarna för energi
eller 7,2 %> av den totala investeringsvolymen. För
den kommande utvecklingen förutses följande
investeringsbehov räknat i 1956 års priser.
Investeringsbehov 1 000 MS
1956—1960 1961—1965 1966—1970 1971—1975
Vattenkraft ..... . 5,0 6,9 8,0 10,0
Konventionell
värmekraft –– . 4,0 5,0 6,0 7,7
Atomkraft ...... . 1,5 3,5 4,5 7,5
Överföring och
distribution –– 7,5 9,2 9,5 10,0
Totalt ........... . 18,0 24,6 28,0 35,6
Tabell 1. Elförbrukning 1956 i förhållande till
folkmängd ocli nationalinkomst för västeuropeiska
länder och USA
Förbruk- Förbruk-
ning per ning per
invånare enhet
[-nationalinkomst-]
{+national-
inkomst+}
kWh kWh/S
Norge .................. ......... 6 828 6,91
(USA) .................. ......... (4 095) (1,58)
Sverige ................ ......... 3 658 2,84
Luxemburg ............ ......... 3 650 2,86
Schweiz ............... ......... 2 873 2,31
Storbritannien ......... ......... 1 862 1,66
Väst-Tyskland ......... 1,76
Grekland ............... 0,64
Turkiet ................ 0,21
Investeringsbehovet för elkraft under
20-årsperio-den beräknas således komma att överstiga 100 000
MS och dess andel av de totala investeringarna
kommer att växa successivt. I de flesta av
medlemsländerna förutses svårigheter med
kapitalförsörjningen. Konkurrensen från andra investeringsobjekt
är hård och taxehöjningar hindras i många stater
av priskontroll ("The electricity supply industry in
Europé 1957—1975". OEEC, Paris 1958).
P-G Edblad
De hundra största industriföretagen utanför
USA svarade 1957 för ca 15 °/o av den fria världens
industriella produktion. Deras försäljning var 285 000
Mkr., tillgångar 220 000 Mkr. och rapporterad
nettovinst 13 000 Mkr. Av företagen är tre svenska: SKF
på 63 :e, Asea på 81 :a och Volvo på 99 :e plats.
1054 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
