Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 41 - R3/Adam, av Peter H Margen, Henry Carruthers, Bernt Hargö, Gösta Lindberg och Bengt Pershagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under tryck, flytande metaller och kolväten.
Av dessa möjligheter ansågs bara flytande
tungt vatten och gaser under tryck ge en
driftsäker reaktor med begränsat utvecklingsarbete.
Tungt vatten ansågs ge den enklare
lösningen, eftersom det skulle användas som
moderator, varigenom mekanisk separering av
moderator och kylmedel blev onödig. Systemet har
dock också olägenheter, såsom att det gör
reaktorn tryck- och temperaturberoende, att en
fasändring kan påverka reaktiviteten och att
vattnet har benägenhet att reagera kemiskt med
många material varigenom valet av
kapslings-material begränsas och problem uppstår vid
användning av metalliskt bränsle, om
kaps-lingen läcker.
Som värmeöverföringsmedium är tungt vatten
utmärkt och kan ge upp till 80 MW/t för
reaktorns centralpunkt vid rimlig dimensionering
av kylkanalerna. Denna värmeöverföring är
avsevärt större än vad som fordras för de största
atomkraftverk som nu sätts i fråga. Man
beslöt att utnyttja tungt vatten som kylmedel i
Ågesta-reaktorn men skall fortsätta att studera
gaser för eventuell användning i kommande
reaktorer.
För såväl tungvatten- som lättvattenkylda
reaktorer har både urandioxid och uranmetall
föreslagits som bränsle. Urandioxid används
t.ex. i PWR och föreslås för NPD — båda
amerikanska reaktorer — uranmetall används i
flera lågtemperaturreaktorer; försatt med litet
zirkonium och nickel utgör den bränsle i
EBWR i USA.
Ur kärnfysikalisk synpunkt har uranmetall
utan tvivel stora fördelar genom att den
fordrar bara hälften så mycket tungt vatten i reak-
tortanken som urandioxiden. Tekniskt har
metallen emellertid olägenheter delvis genom att
den snabbt korroderar i hett vatten. Ett litet
hål i en kapsel kan därför orsaka betydande
skador på ett bränsleelement och ett svårlöst
kontamineringsproblem.
Nyare upplysningar har visat uppmuntrande
framsteg i strävandena att göra uranmetall
dimensionsstabil vid den bestrålningsintensitet
och den kärntemperatur som ifrågakommer
för R3/Adam (genom uppmärksammande av
metallens struktur och tillsats av litet
zirkonium) ; vissa framsteg har också gjorts vid
ökning av metallens korrosionsresistens. Detta
gör att urannietall som bränsle är en
attraktiv möjlighet för kommande reaktorer.
Man har emellertid ansett klokast att välja
urandioxid för R3/Adam, då detta bränsle har
visat tillfredsställande beteende vid stark
bestrålning i provningsreaktorer; oxiden kan
inte heller orsaka lika allvarlig kontamine-
Fig. 2.
Föreslaget principschema för
R3/Adam i
andra stadiet; a för
drift med total
kondensation.
Fig. 3. Konstruktionsalternativ för reaktorer, modererade och kylda med tungt vatten; A moderatorn vid
utgående kylvattnets temperatur, B moderatorn vid ingående kylvattnets temperatur, C generering av ånga
med två tryck, D kyld moderator, E tryckrörsreaktor med enkelt kretslopp, F tryckrörsreaktor med
"bajo-nett"-tuber.
1078 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
