Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 41 - Svetsegenspänningar i fartygs huvuddäck, av Rudolf Gunnert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svetsegenspänningar
i fartygs huvuddäck
Tekn. dr Rudolf Gunnert, Lidingö
Svåra fartygshaverier med förlust av
människoliv har skett, genom att fartyget plötsligt
brustit i två delar till följd av en spricka, som
passerat genom vitala bärande delar. De
bildade brottytorna har visat, att materialet inte
har töjts före brottet; detta har varit sprött.
Orsakerna till att ett stål brister utan
föregående plastisk formändring är föremål för
forskarnas stora intresse. Man har skaffat sig
en bild av de faktorer, som påverkar
sprödbrottet. Ehuru inte alla dessa faktorer ännu
tydligt framträtt, klarnar begreppen alltmer,
men fortfarande krävs mycket undersökningar.
Egenspänningar och sprödbrott
En av orsakerna till sprödbrott är de
egenspänningar, som finns i och i närheten av
svetsar. Svetsegenspänningarnas natur och
verkan har varit föremål för omfattande
undersökningar och avhandlingar. I
litteraturförteckningarna i mina arbeten1"5 är upptagna
några sådana avhandlingar. Vad man därav
vet för dagen kan sammanfattas i följande
punkter:
yttre belastning och egenspänning med
samma tecken och riktning adderas, så länge
materialet i det belastade området uppför sig
elastiskt; den yttre belastningen kan härröra från
en driftbelastning eller temperaturförändring;
när summan av yttre belastning och
egenspänning nått ett sådant värde, att plastisk
formändring uppstår på ett ställe, sker där ingen
ytterligare addition;
sedan avlastning skett, är egenspänningarna
minskade på detta ställe;
om plastisk formändring hindras, uppstår
icke dessa verkningar, utan spänningar i
ytterligare en eller två huvudriktningar bildas;
Fig. 1. Princip för mätning nu
ytspänningar.
621.791 : 539.319
om plastisk formändring hindras fullständigt,
blir alla tre huvudspänningarna lika stora;
om alla tre huvudspänningarna vid belastning
blir lika stora, sammanfaller sträckgräns och
brottgräns, och dessa ligger vid ett mycket
högt värde;
om plastisk formändring är fullständigt
hindrad, blir därför brottet sprött, när summan av
den yttre belastningen och egenspänningen
överstiger brottgränsen;
plastisk formändring hindras eller minskas
eventuellt till noll i fronten av en spricka, i
roten av en brottanvisning, i kanten av en
slagginneslutning eller i ett hårt materialparti
vid snabb belastning vid låg temperatur;
plastisk formändring är inte fullständigt
hindrad av enbart ett en- eller fleraxiellt
egenspän-ningstillstånd, utan en relativt den totala
spänningen tillräckligt stor anvisning måste finnas;
kvarvarande egenspänningar kan inte själva
starta ett sprödbrott, utan en
spänningsförändring måste till i startögonblicket;
positiva egenspänningar befordrar
sprödbrottets fortplantning och negativa bromsar den;
positiva egenspänningar verkar således
befrämjande på såväl start som fortplantning av
ett sprödbrott, och negativa verkar i båda
avseendena hindrande;
en spricka är ett sprödbrott, som stoppats,
därför att tillräcklig spänning (potentiell
energi) inte förelegat för dess fortplantning.
Problemställningen
Ett sprödbrott förutsätter sålunda en
brottanvisning. Sådana kan förekomma i
materialets yta, t.ex. i form av ett smältdike, eller i
materialets inre i form av en slagginneslutning.
Vidare är svetsegenspänningarna till nackdel
eller fördel, beroende på deras tecken och
riktning. Det är därför av betydelse att veta
egen-spänningarnas storlek och fördelning i ett
svetsförband.
Man känner tämligen väl till
egenspänningarna i ytskikten, men hittills har endast ett fåtal
undersökningar gällt godsets inre. Här kan
mycket stora olikheter existera, beroende på
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 jf065
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
