Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 42 - Reglering av vattenturbiner, av Magnus Oledal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till varandra. Med reglerstyrka avses
förhållandet mellan ändring av generatoreffekten och
kvarstående frekvensändring. Den uttryckes
vanligen i MW/Hz. I detta sammanhang kan
även nämnas benämningen "nätstyvhet", som
avser förhållandet mellan ökning av nätets
upptagna effekt och kvarstående
frekvensökning Nätstyvheten blir bestämmande för den
del av självregleringen, som kommer från
belastningssidan.
Regulator för kaplanturbiner
Kaplanturbinens tillkomst för ca 40 år sedan
förde med sig nya intressanta problem i
vattenturbinernas regleringsteknik. Vid dessa
turbiner gäller det som bekant att samordna
pådraget, ledskovelöppningen, med de vridbara
löphjulsskovlarnas vinkelställning så att man
vid varje pådragsläge får den bästa
verkningsgrad, som där kan uppnås.
En regulatoranläggning för en kaplanturbin
innehåller sålunda styrregulator, servomotor,
löpskovelreglering och tryckoljeaggregat, fig.
14. Regleringsanordningen för skovlarna består
av ett i den roterande delen av aggregatet
inbyggt servosystem, som styrs av
turbinpådra-get. Servomotorn kan ligga i generatoraxeln,
mellan generatorns och turbinens axelflänsar
eller i löphjulsnavet, styrventilen i eller
utanför det roterande systemet. Tryckoljetillförseln
är vanligen anordnad vid generatoraxelns övre
ända, men tillförsel genom slitsar i turbinaxeln
förekommer också, fig. 15.
Fig. 10. Sektion av standardregulator (Finshyttan).
ordnar man sådan för avståndsmanövrering
av vissa kraftstationer, som går utan
bemanning och startas, manövreras och stoppas från
kommandocentral i annan kraftstation, fig. 17.
I korthet blir manöverförloppet följande.
Startknappen trycks ned, varvid tryckoljepumpen
Felvakter
En regulatoranläggning skall också kunna
tjänstgöra som säkerhetsanordning vid
uppträdande fel. Härför är den utrustad med en
snabbstoppventil, till vilken ett godtyckligt
antal s.k. vakter kan anslutas elektriskt. Det
finns sålunda rusningsvakt, oljetrycks- och
oljeståndsvakter, rembrotts- och
varmgångs-vakter, underspänningsvakter m.fl. alla
försedda med elektriska kontakter, som sluter vid
fel och ger impuls dels till snabbstoppventilens
magnet, dels till instrumenttavlans feltablå,
fig. 16. För vissa fel kan man nöja sig med
larmsignal ofta kombinerad med ett
"pådrags-lås", som låser turbinpådraget i det läge det
befinner sig då felet uppstår. Pådragslåset
verkar på styrverksmekanismen och får ej
förväxlas med "pådragsspärren", den anordning
som spärrar pådraget i stängt läge, när
turbinen står.
Manövrering
Så gott som alla större regulatoranläggningar
är anordnade, så att man kan starta, fasa in
och stoppa aggregatet med knappmanövrering
från kontrollrum. Är även infasningsmomentet
automatiserat så att manuell betjäning av
varv-ställaren därvid ej fordras, kan anläggningen
sägas vara helautomatisk. För att spara personal
Fig. 11. Standard mekanhydraulisk turbinregulator
med "enliets"-styrregulator (KMW).
1126 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
