Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 43 - Universitetsutredningen om forskning, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
studier för dem som väljer att stanna vid de
tekniska högskolorna kan man hoppas att öka
rekryteringen till teknisk forskning.
Forskardocenter
Assistent- och forskarassistenttjänsterna
liksom docentbefattningarna skall alltså
möjliggöra för universiteten att knyta till sig yngre
forskare. Universiteten måste emellertid kunna
bereda framstående vetenskapsmän möjlighet
till fortsatt vetenskapligt arbete även sedan det
sexåriga docentförordnandet löpt ut. Därför
föreslås en kraftig ökning av antalet
forskardocentbefattningar. Trettiotvå sådana skulle bli
inrättade under de tre närmaste åren, varav
en befattning vid vardera av de två tekniska
högskolorna. Utredningen tänker sig att
ytterligare forskardocentbefattningar bör inrättas
senare, så att man ungefär når proportionen en
forskardocenttjänst på fem docenttjänster.
Professorer
Docent- och forskardocentbefattningarna kan
dock aldrig ensamma stimulera en tillräcklig
rekrytering av yngre forskare. En docent måste
ha rimliga utsikter till befordran. De
nuvarande läroanstalternas ordinarie lärarstaber måste
kompletteras med ytterligare professurer och
befattningar av laboratorstyp. Utredningen
räknar med att ytterligare ett hundratal nya
professurer och laboratorsbefattningar kommer att
behöva inrättas under de närmaste fem åren
vid nu befintliga läroanstalter. Därutöver
rekommenderar utredningen en fortsatt översyn
vid både fakulteter och fackhögskolor i syfte
att uppenbart självständiga
laboratorsbefattningar skall ombildas till professurer.
Statsmakterna måste nu också slå in på en
generösare politik då det gäller inrättandet av
personliga professurer. Utredningen föreslår
införandet av en ny typ av professurer,
kallade rörliga professurer. Fem sådana borde
inrättas årligen 1959—1964. Dessa rörliga
professurer är ordinarie tjänster som ej är bundna
till ett särskilt ämne och de skulle besättas av
K. M:t efter förslag av de akademiska
myndigheterna eller forskningsråden. Då en sådan
befattning blir ledig skulle K. M:t besluta vilket
ämnesområde tjänsten skall omfatta. Detta
beslut skall fattas oberoende av vilket
ämne tjänstens förre innehavare företrätt. Med
dessa rörliga professurer skulle det bli möjligt
att snabbare och smidigare än nu tillvarata
framstående forskare och sätta in resurser
inom ämnesområden, där en förstärkning
framstår som särskilt angelägen.
Utredningen föreslår ytterligare en ny typ av
professorsbefattningar nämligen
"förordnandeprofessurer". Det är här fråga om professurer
som liksom professurerna vid konst- och
musikhögskolorna skulle tillsättas genom
förordnande för viss tid. Tjänsterna är avsedda för
utländska forskare av utmärkt förtjänst eller
framstående svenska vetenskapsmän, som är
verksamma utanför universitetsorganisationen.
Utredningen anser att man bör göra försök
med dylika förordnande-professurer och
räknar med att tio sådana snarast möjligt bör
kunna inrättas.
Professorers och laboratorers
arbetsförhållanden bör ändras så att man ökar deras
möjligheter till egen forskning och till
forskar-handledning. För de tekniska högskolornas
ordinarie lärare föreslås sålunda stadgeenlig
möjlighet till partiell tjänstebefrielse för
vetenskapligt arbete och dessutom föreslår
utredningen att de tekniska högskolornas
professorer och laboratorer liksom de filosofiska
fakulteternas avlastas en del av arbetet med
undervisningen för grundexamen genom att en del
av ansvaret för denna undervisning övertas av
lektorer. För de tekniska högskolorna skulle
införas universitetslektorat av samma slag som
de som har beslutats för de filosofiska
fakulteterna. Sammanlagt 16 sådana lektorat skulle
inrättas vid de två tekniska högskolorna redan
från den 1 juli 1959.
Forskningens hjälpresurser
Det har ofta skämtats över arbetsförhållandena
på våra vetenskapliga institutioner där
professorn och vaktmästaren är de enda två
tjänsteinnehavarna och där forskningsrapporter
skrivs ut enligt pekfingersmetoden av
professorn själv. Bakom skämten ligger emellertid en
dyster verklighet, ett upprörande slöseri med
vetenskaplig arbetskraft.
Universitetsutredningen framhåller med
skärpa, att forskningens hjälpresurser behöver
förstärkas. Som en följd dels av de vetenskapliga
arbetsmetodernas utveckling, dels av den allt
kraftigare studenttillströmningen till de flesta
ämnen och högskolor är en ensam lärartjänst
tämligen verkningslös ur forsknings- och
forskarutbildningssynpunkt, om man icke till
professuren knyter en tillräcklig stab av
hjälpkrafter och tillräckliga materielanslag. Dessa
resurser måste anpassas till antalet forskar- och
lärarbefattningar inom den fasta
personalorganisationen.
Innehavarna av docent- och
forskardocentbefattningar skulle tillförsäkras tillgång till
bi-trädeshjälp genom att läroanstalterna finge
särskilda anslag avsedda för biträdeshjälp åt
docenter. Dessa anslag bör beräknas med 10 000
kr. per år och docentbefattning inom de
experimentella vetenskaperna och 2 000 kr. per år
och docentbefattning inom övriga ämnen.
I övrigt föreslår utredningen att
fakulteternas och högskolornas biträdespersonal
dimensioneras efter vissa riktlinjer som anges för
olika ämnesgrupper. Inom de
matematisk-na-turvetenskapliga och medicinska fakulteterna,
där nu vissa skillnader föreligger mellan
biträdespersonalens storlek i förhållande till den
forskande personalens i samma ämne vid olika
läroanstalter, föreslår utredningen, att
biträdespersonalen vid de mindre välutrustade
institutionerna förstärks, så att den blir
likvärdig med de nu bäst utrustade fakulteternas och
ämnesgruppernas.
1148 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
