Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 44 - Magnetband-minne för datamaskinen Sara, av Kurt Widin - Utbyggnad av norsk vattenkraft med utländskt kapital? av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som nu alla bör vara udda. Om nu emellertid
ett fel har uppstått i någon informationskanal
/, antingen vid skrivning eller läsning, ger sig
detta till känna därigenom att tre av
checksummorna C blir jämna. Konfigurationen
avgör, vilken siffra som är felaktig, och sedan
felet härigenom är lokaliserat, kan det korrigeras
genom att den felaktiga siffran logiskt
inverteras (0 bytes mot 1, resp. 1 mot 0). Fel i en
checksiffra ger sig på samma sätt till känna
därigenom att en av checksummorna C blir
jämn. I detta fall behöver emellertid ingen
åtgärd vidtagas, då ju informationssiffrorna är
korrekta.
Ett samtidigt fel i två siffror ger sig till
känna därigenom att två eller fyra av de fem
checksummorna blir jämna. Systemet ger
således följande felindikeringsschema
Inget C jämnt = Korrekt
Udda antal C jämna = 1-kanalsfel
Jämnt antal (ej 0) C jämna = 2-kanalsfel
Speciellt finns det härigenom en enkel
möjlighet att räkna antalet korrigerade fel, något som
under drift kan vara värdefullt för att
övervaka konditionen hos band och bandspelare.
Utöver denna rent matematiska checkning
finns ytterligare två mera tekniska
kontrollkretsar inbyggda i utrustningen. Den ena av
dessa reagerar för vissa fel, såsom fel antal
rader i ett block eller helt bortfallet block, och
därmed även för det programmeringstekniska
fel att läsorder ges för ett icke existerande
block. Den andra indikerar skrivorder som ges
till ett med hjälp av speciella bandspolar
ra-deringsskyddat band.
Kretsar
Sett i stort, har det bandminne, som uppbyggts
efter de skisserade riktlinjerna, följande
funktion:
Genom lämplig adressering i datamaskinen
utväljes först en av bandenheterna, och denna
startas då en sök-, läs- eller skrivoperation
beordras, fig. 5.
Beordras sökning, övertar sökkretsarna
styrningen av sökoperationen, och datamaskinen
frikopplas. I sökkretsarna jämföres de
blockadresser, som läses från bandet, med den
beordrade adressen, varvid jämförelsekretsarna
styr bandets framdrivningsriktning och
stoppar bandet då rätt block påträffas.
Beordras skrivning, överföres ett block om
64 ord från datamaskinen till bandet, varvid
skrivoperationen tidsstyrs av separat klocka.
Beordras läsning, överföres ett block om 64
ord från bandet till datamaskinen, varvid
läs-operationen tidsstyres av den från bandet lästa
informationen.
För att tekniskt realisera dessa funktioner,
fordras ett relativt omfattande system av
logiska grindar och minneselement. Dessa har
utförts med rörkretsar av samma typ som
standardiserats för Sara och Besk8, och varken
byggelementen eller deras logiska sammanfo-
gande innebär något väsentligt nytt, varför de
förbigås här. Nämnas må endast den detaljen,
att rördioder i stor utsträckning ersatts av
ki-seldioder, med gott resultat.
Totalt omfattar anläggningen 936 rör, vartill
kommer en fristående anläggning om 170 rör
för att preparera band med de nämnda
blockadresserna.
Drifterfarenheter
Under de fyra första veckor, som
magnetband-minnet varit i bruk, har det givit mycket
tillfredsställande resultat. Normala antal
korriger-bara fel har visat sig ligga mellan 0 och 50 per
bandrulle, vilket bestyrker önskvärdheten av
självkorrektion. Under nämnda tid har vidare
inget två-kanalsfel observerats annat än i
samband med fel i drivmekanismen för bandet,
vilket även bekräftar antagandet att fel i två
närliggande kanaler har en mycket liten
korrelation.
Som en generell iakttagelse kan även nämnas,
att de i bandspelarna ingående rörliga
mekaniska delarna synes vara i
tillförlitlighetshänseende starkt underlägsna de elektroniska
kretsarna. Detta är dock ingenting nytt speciellt
för magnetband utan en allmän erfarenhet
ifråga om datamaskiner, som här bekräftas.
Litteratur
1. Wild änger, E G: Magnetic tape recording for computer
use. Automatic Control 1957 dec. s. 36—40.
2. Mee, C D: Magnetic tape for data recording. Proc. Inst.
El. Engrs, B 1958 juli h. 22 s. 373—382.
3. Riciiabds, R K: "Digital computer components and
cir-cuits". van Nostrand New York 1957 s. 314—353.
4. Hunter, D G N & Ridler, D S: The recording of digital
information ön magnetic drums. Electronic Engng 1957 okt.
s. 490—496.
5. Broxouin, L: "Science and information theory".
Acade-mic Press New York 1956 s. 62—70.
6. Gibbs, N: Problems involved in magnetic tape recording.
Audio 1954 mars s. 19—21, 52, 53.
7. Hamming, R W: Error detecting and error correcting
codes. Bell. System Tech. J. 29 (1950) s. 147—160.
8. Stemme, E: Den svenska automatiska räknemaskinen
Besk. Tekn. T. 1955 s. 281—292.
Utbyggnad av norsk vattenkraft med
utländskt kapital! Det norska statliga energirådet
har i ett betänkande framhållit att elförsörjningen
i Norge ännu under 10—20 år måste i första hand
bygga på vattenkraft. Kraftbehovet beror i hög grad
på expansionstakten i den elektrokemiska och
elektrometallurgiska industrin. Om föreliggande planer
realiseras kommer elförbrukningen i denna sektor
att öka från 8 800 MkWh 1955 till 17 000 MkWh
1965 och den totala förbrukningen når 36 000 MkWh
samma år.
Rådet anser att upplåning i utlandet ger de bästa
möjligheterna till att öka kapitaltillgången inom
kraftsektorn. En ökad kapitaltillgång möjliggör en ökad
utbyggnadstakt inom den norska elkraftindustrin.
Kapitaltillförsel i samband med export av elkraft
bör intressera Sverige, Danmark, Tyskland och
eventuellt även USA.
Total utbyggnadsvärd vattenkraft i Norge
uppskattas motsvara en årlig produktion av 105 000—110 000
MkWh (Nordisk Kontakt 1958 h. 12 s. 643). GAH
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
